Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare ser pÄ lÀrarrollen, definierad utifrÄn uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lÀrarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrÄn behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lÀrare?elev identifierades med ett par aspekter pÄ lÀrares ledarskap, nÀmligen motivation och ledarstil. LÀrares samarbete karaktÀriserades som formellt respektive informellt.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur nÄgra utvalda lÀrare med lÄng erfarenhet bakom sig resonerar och motiverar sina didaktiska val i undervisningen. FrÄgestÀllningarna som vi utgÄtt ifrÄn Àr: Hur beskriver lÀrarna sina didaktiska val i undervisningen och hur motiverar lÀrarna dessa? Vilken valfrihet har lÀraren i sina didaktiska val? Forskningen visar att det inte kommer kunna skapas en fÀrdig lösning i form av undervisningsmetoder eller teknologier som pÄ ett mirakulöst sÀtt fungerar för alla individer. Hur mÀnniskor lÀr kan aldrig begrÀnsas till en frÄga enbart om teknik eller metod. Det finns mÄnga olika sÀtt lÀraren kan vÀlja i utformningen av sin undervisning och hur lÀrare vÀljer att lÀra ut Àr bland annat beroende av den utbildning man gÄtt, ens sociala och kulturella bakgrund och den kultur som rÄder pÄ skolan.

Samtidens jordbruk stÄr inför stora utmaningar för att kunna tillgodose vÀrldens befolkning med mat. Varje hektar odlingsbar mark kan dÀrför komma att spela en viktig roll i framtiden. Studien visar att dagens relation mellan mÀnniska och produktionslandskapet Àr svag. Detta fÄr konsekvenser för allt ifrÄn hur vi hanterar det produktiva landskapet i dagens planering till konsumtionsmönster pÄ individnivÄ. I förlÀngningen innebÀr detta att vi Àventyrar vÄrt produktionslandskap som en viktig resurs för framtida matförsörjning. Idag försvinner SkÄnes Äkrar med en rasande fart och exploateringstakten pÄ den bördiga myllan har ökat drastiskt under de senaste Ären.

Kommunikation Àr en central del i vÄrdmötet mellan sjuksköterska och patient. Det finns flera anledningar till att kommunikationen mÄste fungera, för att patienten ska fÄ möjlighet att vara delaktig i vÄrden och för att fÄ information om behandling.Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga vad som pÄverkar kommunikationen mellansjuksköterska och patient. Metoden Àr en litteraturstudie baserad pÄ 13 artiklar somvi fick fram via sökning i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.Kvalitetsgranskning har utförts utifrÄn kriterier utformade efter Willman, Stolt ochBahtsevanis (2011) mall. Resultatet I resultatet framkom fyra teman:kommunikation nödvÀndig för att bygga en relation, kommunikationen Àr intepersoncentrerad, patientens syn pÄ kommunikation och kommunikationshinder.Resultatet visar att sjuksköterskorna har kunskap om hur kommunikation skallutföras. För att kommunikationen ska vara sÄ god som möjligt krÀvs en relationmellan sjuksköterska och patient.

Kommunikation Àr en viktig faktor för att frÀmja en trygg relation. Palliativ omvÄrdnad stÀller höga krav pÄ sjuksköterskors kommunikativa fÀrdigheter. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikationens betydelse för att frÀmja en trygg relation till patienter i palliativ hemsjukvÄrd. Data samlades in genom tvÄ fokusgruppsintervjuer med totalt nio distriktsskötskor och sjuksköterskor i norra Sverige. Analys av fokusgruppsintervjuer genomfördes med en tematisk innehÄllsanalys.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarDenna studie syftar till att undersöka vilket syfte lÀrare i idrott och hÀlsa har med olika typer av feedback. Studien Àmnar Àven undersöka hur elever uppfattar att de pÄverkas av lÀrargiven feedback samt undersöka om de olika formerna av feedback tas emot olika beroende pÄ om eleven Àr kille eller tjej.Vilka intentioner har lÀrare med sin verbala feedback till elever?Vilka kÀnslor uppkommer hos elever vid olika typer av lÀrargiven feedback?Hur pÄverkas elevers engagemang vid olika typer av lÀrargiven feedback?Tas den lÀrargivna feedbacken emot olika beroende pÄ om eleven Àr tjej eller kille?MetodI studien anva?nds tvÄ metoder. Intervju anvÀnds för att besvara den fo?rsta fra?gesta?llningen medan enka?t anva?nds fo?r att besvara den andra, tredje och fja?rde fra?gesta?llningen.

Syftet med den kvalitativa studien har varit att undersöka vad som kÀnnetecknar en god pedagog.Vid litteraturgenomgÄngen har författaren sökt finna gemensamma kÀnnetecken pÄ en god pedagog frÄn en mÀngdförfattare som arbetar som pedagoger eller med forskning inom pedagogik.Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem pedagoger frÄn Sverige och Bangladesh.Analysen av intervjusvaren har resulterat i sex rubriker: Relationen mellan lÀrare och elev, utbildning ochfortbildning, ett kall, motivation och engagemang, att tycka om sitt arbete samt erfarenhet.Vid diskussionen betonas betydelsen av relationen mellan pedagogen och eleverna..

In this essay, several factors in apple tree care (specifically in relation to whether dead wood should be kept or removed) are highlighted for example, aesthetics and biodiversity. To present some background, the essay begins by introducing some previous literature on dead wood. This leads into how dead wood is treated within forestry. Next, previous research on dead wood in fruit trees is mentioned. Cultural and historical management methods are also highlighted.

Syftet med förelÀggande undersökningen Àr att skapa en fördjupad förstÄelse för gymnasieelevers syn pÄ bristande motivation till skolarbete. Mer specifikt, att fÄnga elevernas egna bilder av hur mötet med lÀraren pÄverkar deras motivation i klassrummet. Underlaget för den empiriska undersökningen Àr intervjuer med elever som varit slumpmÀssigt utvalda. I undersökningen, dÀr en kvalitativ metod anvÀnts ingÄr nio elevers berÀttelser. De elever som deltagit i undersökningen har informerats om att deltagandet Àr frivillig, att de nÀr de önskar under intervjun kan vÀlja att avbryta den samt att de har rÀtt till anonymitet.Resultatet av undersökningen visar att den faktor som har störst betydelse för elevernas motivation Àr det pedagogiska mötet, det vill sÀga mötet mellan lÀrare och elev i sÄvÀl undervisningssituationer som utanför undervisningstid.  Vilket har betonats av alla de elever som ingÄr i denna undersökning.

Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i orÀkneliga planer. I den hÀr uppsatsen har en brÄkdel av dessa samlats in och analyserats med hjÀlp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sÀgas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lÀrare och vÄrdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den hÀr uppsatsen visar pÄ Àr att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och elevcentrerad.

Detta arbete undersöker problematiken i att visuellt framföra och presentera ett arbetsomrÄde i Àmnet trÀslöjd. Uppsatsen handlar Àven om och hur slöjdlÀrare kan undvika onödig stress. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man i trÀslöjd kan utvidga sÀttet att presentera uppgifter för eleverna pÄ ett inspirerande, innehÄllsrikt och konkret sÀtt. Genom att bedriva en praktisk visuell presentation i form av Power Point har jag fÄtt en uppfattning om ett alternativ till den traditionella undervisningsformen i trÀslöjd. En utvÀrdering gjordes med eleverna efter Power Point presentationen och den visade bland annat att eleverna i Är 4 fick mer utbyte av uppgiften jÀmfört med Är 5-6.

I denna studie Àr syftet att undersöka hur kommunikationen fungerar för ett barn, i detta fall en flicka, som har diagnosen Cerebral pares, och dessutom saknar verbalt tal. Vi vill Àven undersöka hur skolan har lagt upp sin strÀvan att uppfylla lÀroplanens mÄl genom att inkludera en elev med ett funktionshinder. De frÄgor vi avsÄg att besvara med studien var: AnvÀnder man med nÄgon speciell metod för att stödja kommunikationen hos ett barn som har diagnosen Cerebral pares, och som saknar verbalt tal? Vilka fördelar respektive nackdelar finns för denna elev med att gÄ i en vanlig klass? VÄra metoder bestÄr av observationer av eleven i olika miljöer i skolan samt intervjuer med tio personer dÀr de intervjuade har god kÀnnedom om den funktionshindrades kommunikativa förmÄga. Fallstudien genomfördes pÄ en skola i en kommun i norra Sverige.

LĂ€rare ska i sin undervisning se till varje elevs behov, förutsĂ€ttningar och intressen sĂ„ att varje elev möts pĂ„ sin kunskapsnivĂ„ och fĂ„r den uppmuntran, hjĂ€lp och det stöd som krĂ€vs för att tillĂ€gna sig kunskap. Alla elever Ă€r olika och behöver dĂ€rför olika metoder och inlĂ€rningstid. Ämnet Ă€r relevant dĂ„ vi under vĂ„r verksamhetsförlagda utbildning mĂ€rkt att en del pedagoger Ă€r dĂ„ligt förberedda att möta varje elev, alltsĂ„ att bedriva en individualiserad undervisning. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pĂ„ fyra olika skolor. Pedagogerna Ă€r verksamma i Ă„rskurs 4-5.

Syftet med min undersökning Àr att beskriva elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters erfarenheter av att studera pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. FrÄgestÀllningen jag utgÄtt frÄn Àr: hur beskriver elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sin tillvaro pÄ gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag anvÀnt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundlÀggande i formandet av personens livsvÀrld. Aspekterna Àr relationer, tid, kropp och rum.