Tidigare studier har visat pÄ ett gap i förvÀntningar mellan revisorer och bolagens intressenter. Detta förvÀntningsgap har lett till missnöje och bristande förtroende frÄn samhÀllet till revisorerna och revisionsprofessionen. I denna uppsats har tidigare studiers resultat applicerats pÄ relationen mellan revisorn och dess klient, smÄföretaget, dÄ denna relation var outforskad. Syftet med studien var att bredda den teoretiska kunskapen kring förvÀntningsgapet i en ny relation för att ge förslag pÄ hur gapet kan motarbetas i praktiken. Det eventuella gapet mellan klientens förvÀntningar och revisorns arbete undersöktes genom semistrukturerade intervjuer, vilka avslutades med ett kontrolldokument för att förebygga eventuella missförstÄnd under intervjuerna.

Hur lÀrare kan arbeta sprÄkutvecklande med en elev nÀr den har en diagnos.

I denna studie har författarna utifrÄn intervjuer och enkÀter försökt se samband mellan kulturell mÄngfald och undervisning. PÄverkar den kulturella mÄngfald som finns i skolan undervisningen och relationen mellan elev och lÀrare?Tre lÀrare pÄ tre olika skolor i Sverige har genom kvalitativa intervjuer svarat pÄ en del frÄgor och delat med sig av sina erfarenheter.Interkulturell pedagogik Àr en metod som tar stor del i denna uppsats dÄ författarna undersöker om interkulturell pedagogik Àr en lÀmplig metod för att bemöta kulturell mÄngfald i skolan. .

SammanfattningDenna studie syftade till att undersoka larares uppfattningar om begavningsbegreppet. Utifran detta syfte formulerades fragestallningar gallande larares definitioner av begreppet begavning, larares uppfattningar om vad som karaktariserar matematiskt begavade elever, hur larare identifierar/upptacker begavade elever i matematik samt vilka strategier larare anvander for att utmana, stimulera och motviera begavade elever i matematik. De metoder som valdes for att samla in data bestod av enkat och intervju med verksamma larare i grundskolan. Materialet analyserades med hjalp av fragestallningarna samt utifran vara teoretiska utgangspunkter, fenomenografi och begavade elever. Utifran resultatet kunde det konstateras att det rader en stor variation i definitionen av begreppet begavning, dock kopplade manga av lararna begreppet till att en begavad elev ar snabb, saval i arbetet som i tanken.

Denna studie handlar om vilken undervisningsform som eleverna föredrar, hur deras relation frÄn fysikundervisning förhÄller sig till deras vardag samt vilka lösningsstrategier de har dÄ de kommer i kontakt med ett problem i en uppgift. Det visade sig att eleverna föredrog den klassiska traditionella katerundervisningen framför flipped classroom, dÄ de kÀnde sig tryggare med lÀraren som skulle guida dem genom kursens gÄng. De visade sig att deras relation till vardagen inom fysikÀmnet Àr liten men att de tycker om Àmnet av just den anledningen att de kan se en relation till fysiken i sin vardag. Resultatet visar ocksÄ att deras lösningsstrategi Àr att hitta en formel dÀr man kan plotta in sin kÀnda data för att fÄ fram det okÀnda..

Globalt sett Àr huvudvÀrk ett stort hÀlsoproblem bland skolungdomar och huvudvÀrk Àr den vanligaste orsaken till besök hos skolsköterskan. Stress Àr en av de vanligaste bakomliggande faktorerna och huvudvÀrk behandlas vanligtvis med receptfria lÀkemedel. Behandlingsmetoder utöver lÀkemedel Àr exempelvis avslappning, akupunktur och fysisk aktivitet. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga förekomsten av huvudvÀrk bland gymnasieelever i Ärskurs tre och hur de pÄverkas i skolan, samt hur de hanterar huvudvÀrken och vilka kunskaper de har kring behandling av huvudvÀrk. Deltagarna i studien var gymnasieelever i Ärskurs tre.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förklaringsmodeller för hedersrelaterat vÄld i förhÄllande till annat vÄld i nÀra relation och eventuella skillnader eller likheter mellan dessa. Syftet var Àven att undersöka vilka effekter deras förklaringsmodeller fÄr för deras klienter. FrÄgestÀllningarna vi besvarar i uppsatsen Àr vilka förestÀllningar socialsekreterarna har om hedersrelaterat vÄld i förhÄllande till annat vÄld i nÀra relation, hur deras förestÀllningar om offer och förövare inom hedersrelaterat respektive annat vÄld i nÀra relation ser ut samt om dessa förestÀllningar pÄverkar deras arbete med klienter.Vi har utfört enskilda intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar i Göteborgs kommun. Genom att anvÀnda oss av postkolonial teori, systemteori, makt, essentiellt och socialkonstruktionistiskt perspektiv pÄ etnicitet och kultur samt tre forskningsteoretiska perspektiv (kulturellt perspektiv, könsperspektiv och intersektionellt perspektiv) pÄ hedersrelaterat vÄld har vi kommit fram till att socialsekreterarna gör en skillnad pÄ hedersrelaterat vÄld i förhÄllande till annat vÄld i nÀra relation. Skillnaden ligger frÀmst i att de kopplar hedersrelaterat vÄld till kultur och systemteoretiska förklaringsmodeller, medan annat vÄld i nÀra relation tillskrivs individuella förklaringsmodeller.

I kursplanen för Svenska B stÄr att lÀsa att eleven ska ?ha tillÀgnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap frÄn olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den vÀsterlÀndska kanon beskrev 1994 sin oro över vÄrt litterÀra förfall med orden ?Skuggorna blir allt lÀngre i vÄrt aftonland och vi nÀrmar oss det tredje Ärtusendet beredda pÄ ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsÀttning mellan vad man som elev bör lÀsa och vad man som elev kanske vill lÀsa. Dilemmat tycks vara att mÄnga elevers uppfattning om en klassiker idag Àr ?trÄkiga, svÄrlÀsta och föga inspirerande? (BÀcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvÄg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst lÀsintresse.

Syftet med föreliggande kandidatuppsats har varit att utifrÄn forskning om riskfaktorer, redogöra för vilka riskfaktorer gÀrningsmÀn har som utövar dödligt vÄld mot en kvinna i en nÀra relation. En nationell och internationell forskningsöversikt genomfördes samt en kvantitativ innehÄllsanalys av tio domslut frÄn olika TingsrÀtter i Sverige. Sammantaget sÄ visar nationell och internationell forskning att de vanligaste riskfaktorerna för dödligt vÄld Àr separationsproblematik hos gÀrningsmannen, drog/alkoholmissbruk, tidigare utsatt offret för partnervÄld, samt arbetslöshet. InnehÄllsanalysen av domsluten bekrÀftar den vetenskapliga forskningen dÀr de vanligaste riskfaktorerna för brottet Àr en problemfylld relation, utsatt offret för tidigare hot om vÄld, kontrollbehov, separationsproblematik samt sexuell svartsjuka. Mer forskning efterfrÄgas kring depression hos gÀrningsmannen vid brottet, som bÄde litteraturgenomgÄngen och innehÄllsanalysen visade vara en riskfaktor. Ytterligare forskning efterfrÄgas ocksÄ om styvbarn och hög Äldersskillnad mellan offer och gÀrningsman, som den internationella forskningen visade verka som riskfaktorer.

Syftet med studien har varit att unders?ka relationen mellan familjehemsf?r?ldrar och det placerade barnets biologiska f?r?ldrar, ur familjehemsf?r?ldrarnas perspektiv. Studien genomf?rdes med en kvalitativ metod med hj?lp av fem intervjuer med sex familjehemsf?r?ldrar, fr?n tre olika kommuner i Sverige. Studien riktar in sig p? familjehemsf?r?ldrar som inte har n?gon tidigare kontakt med det placerade barnets n?tverk.

LÀrare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska vÀlkomna alla elever och majoriteten ska fÄ gÄ i den skola som liggernÀrmast hemmet Àven om eleven Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det gör att lÀraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀrundersökningen Àr att se vilka förutsÀttningar lÀrare har för att möta en hörselskadad elev som gÄri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd lÀraren fÄr före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd lÀraren fÄr nÀr eleven gÄr i klassen.

Humor Àr en viktig bestÄndsdel i mÀnniskans liv och uppstÄr ofta spontant utan nÀrmare eftertanke i möten med andra. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva humorns betydelse i omvÄrdnadsrelationen mellan sjuksköterska och patient. Studien baserades pÄ internationella vetenskapliga artiklar frÄn Är 1996 till Är 2003. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera de 13 utvalda artiklarna. Analysen resulterade i tre kategorier som visade att humor har stor betydelse som copingstrategi vid försÀmrad hÀlsa, underlÀttar kommunikation och skapandet av relationer.

Due to lack of knowledge about motivation in Swedish for adult immigrants (SFI ), I have chosen to write about motivation. Motivation is a complex concept to understand. It has different meanings depending on what context the term is put in. In this study , you will read about the external and internal motivation . But also about integrative and instrumental motivation.

Forskning tyder pÄ att stress kan pÄverka barns hÀlsa och att senare tids ökning av barns ohÀlsa Àr relaterat till socioekonomisk status (SES). Studiens syfte var att studera sambanden mellan SES, stress och hÀlsa hos barn. Totalt 102 barn frÄn Äk 4 i tvÄ skolor med lÄg respektive hög SES deltog i enkÀtundersökningen. Resultaten visar marginella skillnader i stress och hÀlsa mellan de bÄda SES-grupperna; dock var magvÀrk och huvudvÀrk signifikant vanligare hos barnen i lÄg-SES-gruppen. Vidare fanns mindre könsskillnader avseende livsstilsfrÄgor, dock ej direkt i relation till stress och hÀlsa.

Syftet med min undersökning Àr att beskriva elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters erfarenheter av att studera pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. FrÄgestÀllningen jag utgÄtt frÄn Àr: hur beskriver elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sin tillvaro pÄ gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag anvÀnt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundlÀggande i formandet av personens livsvÀrld. Aspekterna Àr relationer, tid, kropp och rum.