En studie om inlÀrning i en hörselintegrerad miljö och vilka vinster det kan ge en normalhörande elev i en sÄdan situation..

MÄnga Àr de forskare som har Àgnat sig Ät problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i Àmnet kulturmöten i skolan idag. FrÀmst har dÄ invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, pÄ bÀsta sÀtt.

I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt och verktyg som klasslÀrare kan anvÀnda i sin undervisning nÀr de arbetar med elever med sprÄkstörning pÄ ett inkluderande sÀtt. VÄr intention Àr att pedagoger kan ta del av denna studie och dÀrmed skapa en medvetenhet om hur man kan lÀgga upp sin undervisning nÀr man arbetar med elever med sprÄkstörning. SprÄkstörning handlar om att eleven inte kan tillgodose sig lingvistisk kunskap (McCauley, 2003). Elever med sprÄkstörning kan ha problem med olika sprÄkliga omrÄden som fonologi, grammatik, semantik och pragmatik, men i olika omfattningar (Nettelbladt & Salameh, 2008). I denna uppsats anvÀnds ordet sprÄkbarn nÀr vi talar om en elev som har blivit diagnostiserad med sprÄkstörning. Denna studie utgÄr frÄn ett relationellt synsÀtt. Von Wright beskriver det med att det unika, utvecklingen, sker i samspel mellan individer.

Bakgrund: FÄ ett prematurt barn kan vara en oförutsedd hÀndelse. Den första kontakten mellan förÀldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. NÀr prematura barn kommer till neonatalavdelningen och lÀggs i en kuvös kan kontakt och nÀrhet mellan barn och förÀldrar störas. Syfte: Belysa förÀldrars upplevelser av nÀrhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie pÄ artiklarna som Àr genomförda med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Antalet fall med demenssjukdom ökar dÄ medelÄldern ökar. Sjukdomen har ett smygande förlopp och Àr pÄfrestande för hela familjen. Ofta blir den demensdrabbade tvungen att flytta till ett boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som bidrar till en god relation mellan anhöriga till och vÄrdare av demensdrabbade, som bor pÄ boende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes.

Studien handlar om demokrati och delaktighet i grundskolans tidigare Är. Syftet Àr att se hur lÀrare och elever samspelar i samband med verbala arbetsformer. Hur ser lÀrarens roll ut i samband med verbala arbetsformer i klassrummet? Hur ser elevers kommunikationsutrymme ut i klassrummet? Vilka kommer till tals? Finns det nÄgon könsordning? FrÄgestÀllningarna som styr uppsatsen, innebÀr att genus sÄvÀl som en demokratisyn genomsyrar hela studien. Undersökningen tar plats i en skola, i en förort till en större stad, dÀr alla elever tenderar att ha liknande social och ekonomisk bakgrund.

The aim of this study is to examine how the induction period for newly employed upper secondary school teachers is implemented in practice, in relation to the Swedish Education Act and the National Agency for Education?s general guidelines. Although this induction period has been legally mandated since 2010, both previous research and current statistics indicate significant shortcomings or wide variation in its practical execution. The study is based on a qualitative interview study involving 13 school leaders. The interview responses were analyzed using three complementary theoretical frameworks: Lipsky?s theory of street-level bureaucracy, Meyer and Rowan?s concept of decoupling, and Schein?s model of organizational culture.

Studien om tiden för varje elev lyfter upp problematiken med stora barngrupper och synliggör nÄgra tillvÀgagÄngssÀtt att arbeta mot problematiken. I Teoridelen fokuseras pÄ begreppet barnperspektiv vilket Àr relativt nytt och innefattar att man utgÄr frÄn barnet, dess frigörelse och individualisering. HÀr Àr det viktigt att vi kan se barnet ur barnets synvinkel "att se barnet, samtala och lyssna, ta reda pÄ och försöka förstÄ"( Ihrskog, :2006:44). Syftet med min undersökning Àr att fÄ en bÀttre kunskap och förstÄelse om hur dialog och delaktighet frÀmjas i fritidshemmen samt att fÄ reda pÄ fritidspedagogers sÀtt att arbeta med att se varje elev utifrÄn de förutsÀttningar eleven har. TvÄ pedagoger frÄn tvÄ olika skolor med olika stora barngrupper intervjuas.

I denna studie har vi valt att utgÄ ifrÄn en kvalitativ ansats med djupintervjuer dÀr fem verksamma pedagoger inom sÀrskolan och vuxenutbildning i södra delen av Sverige medverkar. Syftet Àr att undersöka hur dessa fem pedagoger ser pÄ sin egen roll för hur elev/studerande med koncentrationssvÄrigheter klarar av sin skolgÄng. Hur beskriver pedagogerna möjligheter och svÄrigheter? Vilka framgÄngsfaktorer gÄr att finna? Studien genomfördes under höst- och vÄrterminen 2008-2009 i kursen specialpedagogik 61-90 p.Studien realiserades genom kvalitativa intervjuer med intervjuguide som bas med öppna frÄgor samt med en möjlighet till reflektioner för respondenten. Intervjuerna gjordes under nÄgra veckor i pÄgÄende hösttermin under 2008 med fem aktiva pedagoger.

Syftet med arbetet Àr att belysa olika ledarstilar och undersöka vilka som uppfattas som vÀl fungerade utifrÄn ett elev- och lÀrarperspektiv. I litteraturen finns en stor mÀngd ledarstilar beskrivna och jag har tittat nÀrmre pÄ auktoritÀr-, demokratisk-, lÄt-gÄ-mÀssig- och situationsanpassad ledarstil. Jag har utifrÄn en enkÀt undersökt hur lÀrare och elever pÄ tvÄ gymnasieskolor upplever dessa ledarstilar.Resultatet av arbetet visar att den demokratiska ledarstilen Àr den ledarstil som, bÄde lÀrare och elever, tillÀmpar och uppskattar mest samt att lÀrarens ledarstil i stor utstrÀckning Àr situationsanpassat. AuktoritÀr- samt lÄt-gÄ-mÀssig ledarstil anvÀnds ocksÄ och upplevs fungerande i vissa situationer. Det som skilde lÀrare och elevers Äsikter var att lÀrarna upplevde att de behövde leda och styra eleverna medan eleverna ansÄg sig sjÀlvgÄende och ville ha egenansvar..

Syftet med denna undersökning var att studera vilka förutsÀttningar tjejer och killar har i matematikundervisningen pÄ gymnasiet utifrÄn lÀrarens agerande och attityder. För att undersöka detta observerades fyra matematiklÀrare pÄ ett gymnasium under totalt femton lektioner och dÀrefter intervjuades lÀrarna. Min observationsstudie visade att lÀrarna inte behandlade eleverna olika under genomgÄngarna, men att tjejerna hade mest lÀrarkontakt under lektionernas rÀkneövningar. Dessutom hade tjejerna generellt lÀngre samtal och fler samtal med ett matematiskt innehÄll jÀmfört med killarna. De flesta av lÀrar-elev-interaktionerna startade eleverna sjÀlva, men tjejerna inledde fler lÀrarinteraktioner Àn killarna.

En vetenskapsjournalists frÀmsta kÀlla Àr forskare. Relationen mellan en journalist och forskare kan utstÄ en rad olika prövningar vad gÀller sprÄkliga, metodologiska och sociala kulturskillnader. Relationen mellan dessa tvÄ grupper har studerats för att ta reda pÄ vilka de frÀmsta svÄrigheterna Àr och vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att frÀmja den. Den hÀr uppsatsen Àr en jÀmförande studie mellan hur svenska och amerikanska vetenskapsjourn-alister ser pÄ och hanterar relationen till forskare. Syftet Àr att ta reda pÄ vilka förutsÀtt-ningarna Àr för en god relation mellan vetenskapsjournalister och forskare sÄ att det journalistiska uppdraget kan genomföras.

Detta examensarbete undersöker vilken lÀsinlÀrningsmetod som lÀrare i grundskolan frÀmst anvÀnder nÀr de möter en elev som ska starta sin lÀsinlÀrning. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika lÀrare. TvÄ lÀrare Àr frÄn södra Sverige och fyra Àr frÄn mellersta Sverige, varav tvÄ Àr verksamma lÀrare och tvÄ Àr pensionerade sedan fyra Är tillbaka. Genom intervjuerna framkom det att den lÀsinlÀrningsmetod som förekommer mest i grundskolan Àr ljudningsmetoden. Alla informanter framhöll att de anvÀnder eller har anvÀnt metoden nÀr de ska lÀra en elev att lÀra sig lÀsa.

Studien undersöker relationen mellan skolpersonal och förÀldrar. Syftet med studien har varit att undersöka ifall relationen har Àndrats de senaste Ären och pÄ vilket sÀtt. Detta har sedan kopplats mot medborgarnas förÀndrade roll i vÀlfÀrdsstaten. .