I denna studie har vi valt att utgÄ ifrÄn en kvalitativ ansats med djupintervjuer dÀr fem verksamma pedagoger inom sÀrskolan och vuxenutbildning i södra delen av Sverige medverkar. Syftet Àr att undersöka hur dessa fem pedagoger ser pÄ sin egen roll för hur elev/studerande med koncentrationssvÄrigheter klarar av sin skolgÄng. Hur beskriver pedagogerna möjligheter och svÄrigheter? Vilka framgÄngsfaktorer gÄr att finna? Studien genomfördes under höst- och vÄrterminen 2008-2009 i kursen specialpedagogik 61-90 p.Studien realiserades genom kvalitativa intervjuer med intervjuguide som bas med öppna frÄgor samt med en möjlighet till reflektioner för respondenten. Intervjuerna gjordes under nÄgra veckor i pÄgÄende hösttermin under 2008 med fem aktiva pedagoger.

Syftet med arbetet Àr att belysa olika ledarstilar och undersöka vilka som uppfattas som vÀl fungerade utifrÄn ett elev- och lÀrarperspektiv. I litteraturen finns en stor mÀngd ledarstilar beskrivna och jag har tittat nÀrmre pÄ auktoritÀr-, demokratisk-, lÄt-gÄ-mÀssig- och situationsanpassad ledarstil. Jag har utifrÄn en enkÀt undersökt hur lÀrare och elever pÄ tvÄ gymnasieskolor upplever dessa ledarstilar.Resultatet av arbetet visar att den demokratiska ledarstilen Àr den ledarstil som, bÄde lÀrare och elever, tillÀmpar och uppskattar mest samt att lÀrarens ledarstil i stor utstrÀckning Àr situationsanpassat. AuktoritÀr- samt lÄt-gÄ-mÀssig ledarstil anvÀnds ocksÄ och upplevs fungerande i vissa situationer. Det som skilde lÀrare och elevers Äsikter var att lÀrarna upplevde att de behövde leda och styra eleverna medan eleverna ansÄg sig sjÀlvgÄende och ville ha egenansvar..

Syftet med denna undersökning var att studera vilka förutsÀttningar tjejer och killar har i matematikundervisningen pÄ gymnasiet utifrÄn lÀrarens agerande och attityder. För att undersöka detta observerades fyra matematiklÀrare pÄ ett gymnasium under totalt femton lektioner och dÀrefter intervjuades lÀrarna. Min observationsstudie visade att lÀrarna inte behandlade eleverna olika under genomgÄngarna, men att tjejerna hade mest lÀrarkontakt under lektionernas rÀkneövningar. Dessutom hade tjejerna generellt lÀngre samtal och fler samtal med ett matematiskt innehÄll jÀmfört med killarna. De flesta av lÀrar-elev-interaktionerna startade eleverna sjÀlva, men tjejerna inledde fler lÀrarinteraktioner Àn killarna.

En vetenskapsjournalists frÀmsta kÀlla Àr forskare. Relationen mellan en journalist och forskare kan utstÄ en rad olika prövningar vad gÀller sprÄkliga, metodologiska och sociala kulturskillnader. Relationen mellan dessa tvÄ grupper har studerats för att ta reda pÄ vilka de frÀmsta svÄrigheterna Àr och vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att frÀmja den. Den hÀr uppsatsen Àr en jÀmförande studie mellan hur svenska och amerikanska vetenskapsjourn-alister ser pÄ och hanterar relationen till forskare. Syftet Àr att ta reda pÄ vilka förutsÀtt-ningarna Àr för en god relation mellan vetenskapsjournalister och forskare sÄ att det journalistiska uppdraget kan genomföras.

Detta examensarbete undersöker vilken lÀsinlÀrningsmetod som lÀrare i grundskolan frÀmst anvÀnder nÀr de möter en elev som ska starta sin lÀsinlÀrning. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika lÀrare. TvÄ lÀrare Àr frÄn södra Sverige och fyra Àr frÄn mellersta Sverige, varav tvÄ Àr verksamma lÀrare och tvÄ Àr pensionerade sedan fyra Är tillbaka. Genom intervjuerna framkom det att den lÀsinlÀrningsmetod som förekommer mest i grundskolan Àr ljudningsmetoden. Alla informanter framhöll att de anvÀnder eller har anvÀnt metoden nÀr de ska lÀra en elev att lÀra sig lÀsa.

Studien undersöker relationen mellan skolpersonal och förÀldrar. Syftet med studien har varit att undersöka ifall relationen har Àndrats de senaste Ären och pÄ vilket sÀtt. Detta har sedan kopplats mot medborgarnas förÀndrade roll i vÀlfÀrdsstaten. .

Jönsson, Joacim. (2006). ?Jag kan inte förneka att det Àr jobbigt ibland?. - en studie kring specialpedagogens relationbaserade arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

I förskolan har man som pedagog inte bara kontakt med barnen, utan Àven med barnens förÀldrar. Relationen mellan pedagoger och förÀldrar Àr dÀrför viktig för att skapa ett gott samarbet mellan hem och förskola samt för förÀldrarnas möjlighet till inflytande i verksamheten.Syftet med undersökningen Àr att fÄ en inblik i hur relationen kan se ut mellan pedagoger och förÀldrar i förskolan. Jag vill granska frÄn bÄda parters synvinkel hur de upplever förÀldrarnas inflytande och förtroende för pedagogerna och den pedagogiska verksamheten. Som undersökningsmetod har jag valt att utgÄ ifrÄn en kvalitativ ansats dÀr jag har genomfört intervjuer med fyra pedagoger och fyra förÀldrar.Undersökningens resultat ger en inblick i hur relationen kan se ut mellan pedagoger och förÀldrar i förskolan. Samtliga förÀldrar och pedagoger i undersökningen var överens om att en god relation bygger pÄ trygghet och respekt för varandra.

En skola för alla Àr mÄlet, men hur skall vi nÄ dit?VÄrt arbete syftar till att ge lÀsaren exempel pÄ hur man kan jobba som pedagog för att lyckas med inkludering av elever med autism och vad pedagogen skall försöka att undvika. Autism Àr ett mÄngfacetterat begrepp som inte lÄter sig förklaras kortfattat och en elev med autism fungerar inte nödvÀndigtvis likadant som en annan elev med samma diagnos. Detta gör att vÄrt arbete inte skall ses som ett facit eller en mall utan som exempel pÄ hur arbetssÀttet kring en lyckad inkludering kan se ut.Vi har i vÄrt arbete försökt ge en bild av vad tidigare forskning menar ger en lyckad inkludering. Vidare har vi genomfört sex intervjuer med verksamma specialpedagoger för att fÄ deras bild av arbetet med inkludering av barn med autism.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur instrumentallÀrare bemöter och undervisar nervösa elever. Fyra lÀrare har intervjuats, tvÄ frÄn en kulturskola och tvÄ frÄn en musikhögskola. Resultatet visar pÄ vikten av att sÀtta relationen mellan lÀraren och eleven i centrum. LÀraren har stora möjligheter att pÄverka en elevs nervositet bÄde pÄ ett positivt och negativt sÀtt, beroende pÄ hur man Àr som person och genom sitt sÀtt att bemöta eleven. Det Àr viktigt att lÀra kÀnna eleven och vara uppmÀrksam och lyhörd pÄ hur denne Àr och mÄr.

Undersökningens syfte har varit att jÀmföra de statliga styrdokumentens rekommendationer i relation till de identifierade stÄndpunkterna inom forskning om didaktik och ADHD. Som design valde jag en systematisk litteraturstudie. Jag hÀmtade resultat frÄn 15forskningsstudier inom svensk och internationell forskning, frÄn flera vetenskaper. Empirin bestÄr av tre delar, dÀr jag först har studerat statliga styrdokument, dÀrefter didaktisk forskning samt forskning om didaktik och ADHD. Tolkningen av resultaten har gjorts med en jÀmförande design, för att belysa de likheter och skillnader som finns.

Syftet med min undersökning Àr att studera vilken pÄverkan kamratrespons har vid bearbetning av gymnasieelevers texter, det vill sÀga huruvida texterna förÀndras efter kamratrespons eller inte. Jag har ocksÄ undersökt gymnasieelevers upplevelse av kamratrespons. FrÄgestÀllningarna har besvarats genom tvÄ datainsamlingsmetoder ? kvalitativa intervjuer med tre elever pÄ gymnasieskolan och textanalyser pÄ tre textversioner skrivna av de tre elever som intervjuades. Forskningen kring skrivprocessen och kamratrespons och dess pÄverkan pÄ elevers texter Àr inte sÀrskilt omfattande.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ elevers och pedagogers erfarenheter och förestÀllningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsÀttningar för lÀrande i grundskolans tidigare Är. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer.Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla Àr klasslÀrare i grundskolans tidigare Är, samt 3 gruppintervjuer med elever frÄn Ärskurs 2-4.Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att grÀnsen för en liten/stor klass gÄr vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir ocksÄ tydligt att det Àr övervÀgande negativt att gÄ i en stor klass nÀr det handlar om förutsÀttningar för lÀrande. Till största del sÄ handlar det om pedagogers oförmÄga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjÀlp frÄn pedagogen.Slutsatsen, dragen frÄn resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lÀrandet skulle förbÀttras om elevantalet i en klass minskade. Detta bÄde ur ett elev- och pedagogperspektiv.

Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fem pedagoger om deras arbete för elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen gjordes pÄ tvÄ grundskolor. Syftet var att bilda en uppfattning samt fÄ en inblick i lÀrandesituationen för dessa elever utifrÄn pedagogers perspektiv. Vi undersökte pedagogernas insatser och resurser för att stötta elevers lÀrande och har Àven lÀst forskningslitteratur angÄende elever i behov av sÀrskilt stöd. Viktiga faktorer för att stötta dessa elever Àr ett positivt förhÄllande mellan pedagog och elev, samarbetet mellan skola och hem, ordning och struktur i klassrummet och visuell- och auditiv förmÄga.

En undersökning av den amerikanska feminist- och befrielseteologen Carter Heywards syn pÄ andlighet och sexualitet. Undersökningen visar att Heyward med utgÄngspunkt i en relationell teologi ser bÄde andlighet och sexualitet som lika viktiga aspekter av en autentiskt ömsesidig relation mellan mÀnniskor..