Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

Syftet med denna undersökning var att belysa grundskolors tidsplanering vad gÀllde teknikundervisning. Dvs. att stÀlla skolornas schemalagda tid mot den tid i teknik undervisning som timplanen utlovade eleverna.Metoden som anvÀnts var en kvantitativ insamlingsmetod i form av enkÀter till elever och lÀrare i grundskolans senare Är och observationer av deras tillhörande schemaplanering/tidsplanering för teknik. Resultatet visade att bÄde elev och lÀrare uppfattar tiden som otillrÀcklig med den nationella timplanen som utgÄngspunkt. Slutsatserna dragna frÄn denna undersökning Àr att teknik som skolÀmne ÄsidosÀtts om man frÄgar elev och lÀrare.

Genom vÄr verksamhetsförlagda tid har vi kommit i kontakt med elever med primÀra koncentrations-svÄrigheter. DÄ vi Àr blivande lÀrare i matematik ville vi ta reda pÄ hur de primÀra koncentrationssvÄrigheterna pÄverkar elevens lÀrande i matematik samt ta reda pÄ hur vi kan hjÀlpa eleven. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre speciallÀrare och tre klass-lÀrare frÄn tre olika skolor i södra Sverige. Resultatet av vÄr undersökning visade att pedagogerna var överens om att en lugn och strukturerad miljö Àr betydelsefull, medan Äsikterna om matematikboken gick isÀr. Genom kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till att en elev med primÀra koncentrations-svÄrigheter oftast har förstÄelsen trots problem med matematiken.

Att lÀrare utför merparten av arbetet i relation till andra mÀnniskor kan tÀnkas skapa sÀrskilda villkor för arbetet. Artikeln avses att belysa anvÀndbarheten hos artikelns fyra empiriska material vid studier av relationsarbetets villkor. SÀrskilt intresse Àgnas Ät organiseringen av de delar av arbetet som innefattar en lÀrare-elev-relation. Materialen omfattar tretton lÀrare inom specialpedagogisk verksamhet frÄn grundskolans tidigare Är till gymnasieskolan. Analysbegreppen Àr kommunikation, notistagande samt aspekterna avsikt, tid och rum.

Undersökningens syfte Àr att utröna vilka hinder elever pÄ högstadiet möter nÀr de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gÄ tillvÀga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta Àven bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgÄr frÄn elevernas texter och som pÄgÄr mellan lÀrare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig pÄ Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport LÀs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolÀmnena och i dialogen. Undersökningen utfördes pÄ tvÄ högstadieskolor i Är 8.

Undersökningens syfte Àr att utröna vilka hinder elever pÄ högstadiet möter nÀr de ska skriva en text och hur man metodiskt kan gÄ tillvÀga för att utveckla deras skrivkompetens samt om det dialogiska begreppet kan innefatta Àven bilden? Med det dialogiska begreppet avses dialogen i en klassrumssitutation, som utgÄr frÄn elevernas texter och som pÄgÄr mellan lÀrare ? elev och elev ? elev. Forskningsförankring och teori grundar sig pÄ Dysthe (1987, 1996), Sandström Madsén (1996) och Molloy (1996) samt Skolverkets rapport LÀs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen (2000). Samtliga behandlar skrivandets betydelse i skolÀmnena och i dialogen. Undersökningen utfördes pÄ tvÄ högstadieskolor i Är 8.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Bakgrund: Övervikt hos barn och ungdomar Ă€r ett internationellt folkhĂ€lsoproblem. Skolsköterskan har en viktig roll i det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet med överviktiga elever för att kunna frĂ€mja goda levnadsvanor.Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos elever inom skolhĂ€lsovĂ„rden.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades med semistrukturerade frĂ„gor utifrĂ„n en intervjuguide. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehĂ„llsanalys.Resultat: Studiens resultat presenterades utifrĂ„n fyra kategorier och 12 underkategorier. Kategorin ?Mötet i fokus? visade att skolsköterskorna anvĂ€nde sig av ett individuellt och professionellt förhĂ„llningssĂ€tt i mötet med elev och förĂ€ldrar.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lĂ€rare inom idrott och hĂ€lsa ser pĂ„ likabehandling och hur det arbetas med detta pĂ„ skolorna. Fem lĂ€rare observerades under totalt 20 tillfĂ€llen och intervjuades dĂ€refter. Resultatet frĂ„n undersökningen var att pojkar fick flest interaktioner dĂ€r lĂ€rarna tog initiativ. De flesta interaktioner var i form av tillrĂ€ttavisningar. Även för flickorna var tillrĂ€ttavisningar den dominerade formen av interaktioner.

De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.

Denna uppsats redovisar en beskrivande fallstudie som gjordes pa? en svensk ho?gstadieskola och som gick ut pa? att underso?ka vilken plats Wikipedia har pa? ho?gstadiet idag. Fo?r att ta reda pa? det gjordes enka?tunderso?kningar bland elever och la?rare och textanalyser av elevuppsatser. Geografia?mnet anva?ndes som exempel pa? skolans undervisning.

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden Äterupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det Àr som krÀvs av skolan, miljö, samhÀlle och framför allt av eleverna sjÀlva för att denna process ska pÄbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att fÀrre elever lÀmnar skolan utan fullstÀndiga betyg och gÄr igenom upprepande misslyckanden, sÄ har skolan och samhÀllet mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier sÄ kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och pÄ sÄ sÀtt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken pÄ att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

Denna studie handlar om genusskapande bland elever i Ärskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social sprÄklig interaktion mellan lÀrare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för LÀrande och samhÀlle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andrasprÄkslÀrare har studien fÄtt ett naturligt sprÄkfokus. Studiens fokus ligger pÄ verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan pÄverka elevers genusskapande.

Syftet med studien har varit att identifiera faktorer som bidrar till att elever med tidigare skolmisslyckanden Äterupptar och slutför sina studier. Att kunna identifiera vad det Àr som krÀvs av skolan, miljö, samhÀlle och framför allt av eleverna sjÀlva för att denna process ska pÄbörjas. Om vi inom skolan kan bidra till att fÀrre elever lÀmnar skolan utan fullstÀndiga betyg och gÄr igenom upprepande misslyckanden, sÄ har skolan och samhÀllet mycket att vinna. Genom att identifiera de faktorer som bidrar till att ungdomar fullföljer sina studier sÄ kan vi kanske applicera denna kunskap tidigare i skolan och pÄ sÄ sÀtt slippa avhopp och studiemisslyckanden. Som specialpedagoger möter vi ofta elever som tidigt visat eller visar tecken pÄ att vara i riskzonen för att misslyckas i skolan.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.