Sökresultat:
950 Uppsatser om Reläskydd - Sida 39 av 64
Ombyggnation och modernisering av transformatorstation för anslutning av vindkraft
Detta examensarbete Àr utfört pÄ uppdrag av Rejlers Ingenjörer i Göteborg. Syftet med arbetet Àr att genom en projektering övergripande presentera utförandet, komponenter, funktioner, ekonomi och situationsplaner för tvÄ förslag pÄ stationsutformningar i samband med en ombyggnation och utvidgning av en transformatorstation. Transformatorstationen har i nulÀget tvÄ spÀnningsnivÄer pÄ 40 kV och 10 kV. I samband med ombyggnationen skall stationen kompletteras med ytterligare en spÀnningsnivÄ pÄ 20 kV, för anslutning av ett antal vindkraftverk. För att anlÀggningen skall uppfylla grundlÀggande krav, utförs projekteringen genom att sortera och sammanstÀlla relevant information frÄn gÀllande föreskrifter, standarder och tekniska riktlinjer.
Effekten av sulforafan pÄ genuttrycket av breast cancer resistance protein i MCF-7 celler
Sulforafan Àr en isothiocyanat-förening som finns i stora mÀngder i olika kÄlvÀxter. Sulforafan har setts ha en kemopreventiv inverkan bland annat genom att inducera fas II-enzymer styrda av transkriptionsfaktorn nuclear factor E2-related factor-2 (Nrf2). Nrf2 Àr mycket viktig i cellers skydd mor oxidativ- och elektrofil stress och inducerar uttrycket av mÄnga olika gener, bland annat olika tranportproteiner. Breast cancer resistance protein (BCRP) Àr en av transportörerna som tros induceras av Nrf2. BCRP finns i stora mÀngder i lakterande juvervÀvnad men ocksÄ i mÄnga andra vÀvnader dÀr den transporterar lÀkemedel ut ur cellerna.
Religions- och samvetsfrihet i arbetslivet : Ur ett konstitutionellrÀttsligt perspektiv
Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet mÄste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrÄn ett kvalitativt arbetssÀtt.Syftet med studien Àr att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet Àr aktuella Àn idag. För att vi ska kunna göra detta har vi anvÀnt oss av nyhets- och debattartiklar frÄn dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt tvÄ videoklipp frÄn Sveriges Television, innehÄllande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frÄgestÀllningar vi anvÀnder oss av i studien riktar sig mot att hjÀlpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan anvÀndas idag och dessa Àr följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhÀlle?PÄ vilket sÀtt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi anvÀnder oss av i studien som Àr: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han anvÀnder i sin maktteori som Àr följande: DisciplinÀr makt, foglighet, och institutioner.
Större gĂ€dda (Esox lucius) konsumerar inte storspigg (Gasterosteus aculeatus) : Ăr taggarna ett problem eller Ă€r spiggen för liten?
Ăvergödningen i Ăstersjön har varit ett problem de senaste Ă„rtionden vilket pĂ„verkar akvatiska organismer och minskar undervattenvegetationen som Ă€r viktig för fisklivet. GĂ€dda (Esox lucius) och abborre (Perca fluviatilis) har minskat i Kalmarsund och Blekinge skĂ€rgĂ„rd de senaste 20 Ă„ren samtidigt som spigg (Gasterosteus aculeatus) har ökat kraftigt. Anledningen till Ă€ndrat förhĂ„llande mellan arterna Ă€r inte helt klarlagd men spigg kan vara en art som pĂ„verkar ekosystemet genom sin konsumtion av Ă€gg frĂ„n predatorerna; gĂ€dda och abborre. Reduktionen av dessa predatorer bidrar till trofisk kaskad dĂ€r algblomningar gynnas. Spigg har en direkt försvarsmekanism i form av vassa taggar pĂ„ rygg och sida som Ă€r ett effektivt skydd mot vissa predatorer. Forskning visar att mindre predatorer upp till 25 cm inte konsumerar spigg beroende pĂ„ taggarna.
"Alla tycker ju att det Àr viktigt, alla vill. Men det kan finnas en osÀkerhet ocksÄ." : En kvalitativ studie om hur yrkesverksamma inom socialtjÀnstens del RÄd & Stöd ser pÄ och arbetar med barns delaktighet i samband med familjeproblematik
Sverige har skrivit under Förenta Nationernas barnkonvention (1989) och Àr dÀrmed skyldigt att göra sitt yttersta för att följa den. Konventionen beskriver barns rÀttigheter, varav en av dessa Àr delaktighet och en annan Àr omsorg och skydd. Dessa tvÄ upplevs ibland krocka med varandra, inte minst inom socialtjÀnstens verksamheter dÀr denna bedömning kan bli aktuell.Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa barns delaktighet i samband med socialt stöd för familjeproblematik. För att fÄ kunskap om detta gjordes Ätta halvstrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjÀnstens del RÄd & Stöd. Intervjuerna har tolkats utifrÄn en hermeneutisk ansats och metod samt analyserats utifrÄn de tvÄ teorierna, Harts delaktighetsstege (1992) och empowerment.Resultatet framhÄller att det finns tre olika sÀtt att se pÄ barns delaktighet bland studiens informanter samt att arbetet med att delaktiggöra barn Àven görs pÄ tre olika sÀtt, vilket anpassas frÄn fall till fall.
Sensorkoncept för stridsfordon pÄ det framtida stridsfÀltet
I Sverige pÄgÄr en omfattande ominriktning av försvarsmakten. Som en del i denna ominriktning genomförsstudier inom ett flertal omrÄden som syftar till att hitta den utrustning och de förbandsstrukturer som kommeratt uppfylla kraven efter 2010.Denna uppsats vill bidra till dessa studier genom att visa att framtidens stridsfÀlt stÀller nya och ökade krav pÄstridsfordon och dess sensorer.Genom att utgÄ frÄn en analys av den framtida markstriden identifierar arbetet de förutsÀttningar och krav sominom sensoromrÄdet kommer att bli dimensionerande. UtifrÄn dessa identifieras sedan tekniska möjligheter somlöser stridsfordonets behovet av elektrooptiska utblickar. Möjligheter kopplas sedan till omrÄdena spaning,framföring, skydd samt förmÄga till bekÀmpning. BekÀmpningsförmÄgan avser bÄde den direktriktade elden sÄvÀl som externa bekÀmpningssystem.Uppsatsen visar att multisensorkapacitet i kombination med nÀtverksbaserat informationsflöde förÀndrar rollenför stridsfordonet bÄde pÄ stridsfÀltet sÄ vÀl som inom fordonet i sig.
GrÀnslös samverkan: en studie av rÀddningstjÀnsten i Haparanda och TorneÄ samt dess samarbete över grÀnsen
VÄrt samhÀlle utvecklas snabbt och blir i takt med utvecklingen allt mer komplext och sÄrbart, nya riskkÀllor har tillkommit och det Àr viktigt att rÀddningsarbetet vid en insats kommer igÄng snabbt och blir sÄ effektivt som möjligt. I 1 kap 3 § Lagen om Skydd mot Olyckor stÄr det att: ?RÀddningstjÀnsten skall planeras och organiseras sÄ att rÀddningsinsatserna kan pÄbörjas inom godtagbar tid och genomföras pÄ ett effektivt sÀtt?. Tornedalen i norra Sverige karakteriseras av glesbefolkade trakter och stora landytor vilket medför att avstÄnden mellan nÀrmaste rÀddningstjÀnst och olycksplats kan bli stora. Detta kan leda till att utgÄngen av hÀndelsen blir mindre lyckosam pÄ grund av lÄng tid innan rÀddningstjÀnsten anlÀnt.
Reglerna om rÀnteavdragsbegrÀnsningar : Àr tioprocentsregeln och ventilen i behov av en skÀrpning?
Den 1 januari 2009 infördes regler som begrÀnsar rÀtten för företag att göra rÀnteavdrag, vilket har till syfte att förhindra aggressiv skatteplanering som sker genom rÀnteupplÀgg. TvÄ undantag till denna begrÀnsade rÀtt till rÀnteavdrag benÀmns tioprocentsregeln och ventilen. Genom dessa fÄr rÀnteavdrag göras om mottagaren av rÀnteinkomsten beskattas med tio procent eller om förfarandet Àr affÀrsmÀssigt motiverat. Dessa undantagsregler har dock blivit utsatts för kritik. Kritiken som har framförts Àr att den aggressiva skatteplaneringen som sker genom rÀnteupplÀgg inte minskat trots tillkomsten av reglerna om rÀnteavdragsbegrÀnsningar och det finns Àven frÄgetecken om tioprocentsregeln Àr förenlig med etableringsfriheten inom EU.
Att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar : berÀttelser om kultur, trygghet, mening och identitet
Ă
rligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förÀlder eller annan legal vÄrdnadshavare till Sverige för att söka asyl, sÄ kallade ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. De ensamkommande barnen har rÀtt till skydd, skolgÄng, sjukvÄrd och en meningsfull vardag dÀr de kan knyta sociala kontakter. De hÀr barnen behöver fÄ trygghet och normalitet i sin tillvaro för att kunna utvecklas, kÀnna sig sÀkra och fÄ en chans till ett bra liv. Ansvaret för ungdomarnas boende och omvÄrdnad ligger pÄ kommunnivÄ och krÀver att det finns kompetent och kunnig personal som möter dessa ungdomar. Syftet med studien var att undersöka hur personalen arbetar pÄ ett boende för ensamkommande flyktingungdomar för att utveckla mening, identitet och trygghet över kulturella grÀnser.
Strandskydd : och landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen
I Sverige gÀller generellt strandskydd. Det Àr förbjudet att uppföra byggnad inom 100 meter frÄn strandlinjen. Historiskt har syftet med strandskyddet frÀmst varit att trygga det allmÀnna friluftslivet men pÄ senare Är har Àven skydd för djur- och vÀxtliv tagits in i lagtexten.2009/2010 Àndrades strandskyddsbestÀmmelserna och en av Àndringarna var att strandskyddet delvis blev differentierat. Kommuner kan i översiktsplanen peka ut omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen dÀr lÀttnader ska gÀlla.Det första syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur strandskyddsfrÄgan har sett ut historiskt och hur resonemangen var som ledde fram till senaste lagÀndringen. Det andra syftet Àr att utreda hur kommuner har arbetat med utpekande av omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen sedan lagÀndringen.
CAS och folkrÀtt : hur undviks att CAS i fredfrÀmjande insatser inte genomförs i enlighet med Sveriges folkrÀttsliga förpliktelser rörande skydd för individen?
Under första hÀlften av 2000-talet blev det aktuellt för svenska flygvapnet att öva för att utföraflygunderstöd till markförband, bl.a. genom skapande av ett s.k. ?accelerationsspÄr CAS?. Det harframkommit att utförande av CAS i den konflikt som för nÀrvarande pÄgÄr i Afghanistan har tidvishaft svÄrt att förhÄlla sig till folkrÀtten pÄ ett positivt sÀtt.
OmrÄdesbestÀmmelser för Stenestadsbygden : en kulturbygd vÀrd att skydda
OmrÄdesbestÀmmelser för Stenestadsbygden - en kulturbygd vÀrd att skydda Examensarbetet behandlar ett landsbygdsomrÄde pÄ SöderÄsen i Svalövs kommun i SkÄne. OmrÄdet, eller Stenestadsbygden, ligger i en variationsrik natur och uppvisar en karaktÀristisk bebyggelse typisk för den skÄnska skogsbygden. OmrÄdet Àr ett rikt kulturlandskap med en lÄng kontinuitet av boende och brukande, vilket resulterat i betydelsefulla kultur- och naturvÀrden. OmrÄdet Àr idag helt utan skydd för den befintliga kulturhistoriska bebyggelsen och bestÀmmelser för tillkommande bebyggelse saknas. Under senare tid har i omrÄdet ett antal bygglov och förhandsbesked beviljats.
Skadlig delning av fiske: En studie om FBL 3:8 vid fastighetsbildning
I svensk lagstiftning finns ett starkt skydd för fiskevÄrden som ska tillÀmpas vid fastighetsbildning och som medför att en fiskerÀtt uppdelas. BestÀmmelserna kring delning av fiske, som finns i FBL 3:8, representerar ett starkt allmÀnt intresse och Àr juridiskt tvingande för fiskerÀttsinnehavaren. I korthet innebÀr det att en fiskerÀtt inte fÄr delas genom fastighetsbildning pÄ sÀtt som medför olÀgenhet av nÄgon betydelse för fiskevÄrden. Det Àr lantmÀteriet som i sin roll som fastighetsbildningsmyndighet ska pröva om en uppdelning av fiske medför olÀgenheter för fiskevÄrden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lantmÀterimyndigheten tolkar och tillÀmpar FBL 3:8 vid delning av fiske.
Fritidsodlarens frÀmsta försvar : trÀdgÄrdsvÀxter som skydd mot skadedjur
Fritidsodling Àr ett stort intresse i Sverige och det odlas trÀdgÄrdsvÀxter bÄde för prydnad och för konsumering. Det finns ett stort antal skadedjur som kan förstöra vÀxterna och reducera skörd. Denna litteraturstudie undersöker om det finns trÀdgÄrdsvÀxter som kan pÄverka skadedjuren negativt. Det ska göras genom att repellera/reducera skadedjuren, attrahera nyttodjur eller pÄverka odlingsmiljön och dÀrmed stÀrka trÀdgÄrdsvÀxter att bÀttre motstÄ ett angrepp.
TrÀdgÄrdsvÀxter som inte Àr typiska för skadedjuret att angripa kan förvilla dem genom att maskera vÀrdvÀxtens lukt och dÀrmed registrerar inte skadedjuret trÀdgÄrdsvÀxten. Utöver att maskera lukt kan vissa trÀdgÄrdsvÀxter Àven utsöndra flyktiga kemikalier som verkar motbjudande för skadedjuren och vara repellerande.
Bedömning av fysisk och social lÀrmiljö pÄ grundskolan : En utvÀrdering av sjÀlvskattningsverktyget MAVIS med lÀrarskattningar och klassrumsobservationer
Skolor bör arbeta och verka för inkludering och inför detta arbete menas att ett gott fysiskt och socialt klimat Àr en förutsÀttning. Socialt klimat omfattar relationer och samspel vilka anses inverka pÄ vÀlmÄende, beteende, prestationer och som skydd mot skolmisslyckanden för elever i behov av sÀrskilt stöd. Denna pilotstudie Àr ett första valideringsförsök av sjÀlvskattningsverktyget MÄlsÀttningar och vÀrderingar i skolan, MAVIS, en enkÀt för lÀrare som innehÄller 50 frÄgor föredelade pÄ 10 omrÄden: Kreativitet, Stimulans, LÀrande, Kompetens, SÀkerhet, Kontroll, HjÀlpsamhet, Delaktighet, Ansvar och Inflytande. Verktyget Àr utvecklat frÄn en teoretisk modell av det sociala klimatet som definierar dess egenskaper utifrÄn universella mÀnskliga vÀrderingar och behov. Syftet med studien Àr att undersöka hur detta sjÀlvskattningsverktyg för lÀrare verkar fungera för att fÄ en uppfattning om det sociala klimatet i nÄgra klasser och om det kan antas vara anvÀndbart samt ha en acceptabel tillförlitlighet som instrument.