Sök:

Sökresultat:

950 Uppsatser om Reläskydd - Sida 37 av 64

WhatÂŽs the story?

Design anvÀnds vanligen som nÄgot för att uppnÄ ökad konkurrenskraft. Oftast genom att differentiera och eller positionera produkter, tjÀnster och varumÀrken. DesignbyrÄer har med sin specialkompetens sÄlt tjÀnster till företag i Sverige sedan femtiotalet. FörÀndringar i omvÀrlden som globaliseringen och internationaliseringen, tekniska utvecklingen samt ett förÀndrat kundbeteende har dock kommit att intensifiera konkurrensen för Svenska designbyrÄer.Med hÀnsyn till den problematik som lyfts fram Àr det intressant att se nÀrmare pÄ vilka faktorer som Àr viktiga för designbyrÄers lÄngsiktiga överlevnad pÄ en konkurrensutsatt marknad. DÀrmed blir syftet att undersöka och analysera förutsÀttningar för framgÄngsrika samarbetsformer mellan designbyrÄ och uppdragsgivare.

Definitionen av öppen och dold diskriminering : Med urgÄngspunkt i Commerzbank-mÄlet

Europeiska Unionen (EU) arbetar bland annat med att förebygga diskriminering mellan medlemsstaterna. Diskriminering kan förekomma nÀr en person frÄn en medlemsstat vÀljer att etablera sig i en annan medlemsstat. Diskriminering föreligger nÀr tvÄ liknande situationer behandlas olika, vilket Àven Àr innebörden av likhetsprincipen som tillÀmpas nÀr dessa situationer ska faststÀllas. En sÀrbehandling kan bero pÄ nationalitet eller hemvist. Diskriminering pÄ grund av nationalitet benÀmns som öppen diskriminering och en sÀrbehandling som grundas pÄ hemvist kallas för dold diskriminering.

Titelskyddets mÄngsidighet : Vad kan en nÀringsikdare göra för att skydda en titel?

Ordre public-förbehÄllet innebÀr att svensk domstol har rÀtt att avstÄ frÄn att tillÀmpa enutlÀndsk rÀttsordning, erkÀnna eller verkstÀlla en utlÀndsk dom, om det skulle leda tillett resultat som Àr uppenbart oförenligt med grunderna för rÀttsordningen i Sverige. Vilkakonsekvenser som Àr uppenbart oförenliga med grunderna för rÀttsordningen har intepreciserats av lagstiftaren. FrÄgan har i stÀllet lÀmnats Ät rÀttstillÀmpningen, frÀmstdomstolen, att avgöra. I förslaget frÄn Europeiska kommissionen om domstols behörighet,tillÀmplig lag samt erkÀnnande och verkstÀllighet i mÄl om makars förmögenhetsförhÄllandenÄterfinns ett ordre public-förbehÄll. Den lag som anvisas enligt lagvalsreglernai förslaget ska tillÀmpas Àven om det inte Àr frÄga om lagen i en medlemsstat.

Svensk ordre public : MÄl om makars förmögenhetsförhÄllanden

Ordre public-förbehÄllet innebÀr att svensk domstol har rÀtt att avstÄ frÄn att tillÀmpa enutlÀndsk rÀttsordning, erkÀnna eller verkstÀlla en utlÀndsk dom, om det skulle leda tillett resultat som Àr uppenbart oförenligt med grunderna för rÀttsordningen i Sverige. Vilkakonsekvenser som Àr uppenbart oförenliga med grunderna för rÀttsordningen har intepreciserats av lagstiftaren. FrÄgan har i stÀllet lÀmnats Ät rÀttstillÀmpningen, frÀmstdomstolen, att avgöra. I förslaget frÄn Europeiska kommissionen om domstols behörighet,tillÀmplig lag samt erkÀnnande och verkstÀllighet i mÄl om makars förmögenhetsförhÄllandenÄterfinns ett ordre public-förbehÄll. Den lag som anvisas enligt lagvalsreglernai förslaget ska tillÀmpas Àven om det inte Àr frÄga om lagen i en medlemsstat.

Parallellimport : Parallellimportens verkningar och varumÀrkesrÀttsinnehavarens möjlighet att skydda sitt varumÀrke vid parallellimport

Med parallellimport menas att en ÄterförsÀljare som inte Àr en del av varumÀrkesrÀttsinnehavarens vanliga, redan etablerade distributionsled, importerar de varumÀrkesskyddade varorna och har sedan rÀtt att sÀlja vidare dessa utan varumÀrkesrÀttsinnehavarens samtycke. En förutsÀttning Àr dock att konsumtion mÄste ha skett. Med detta menas att varorna frÄn början mÄste ha förts ut pÄ marknaden med varumÀrkesrÀttsinnehavarens samtycke. En sÄdan typ av handel möjliggörs tack vare principerna om en fri och gemensam inre marknad inom EU. EU Àr dÀrför en tullunion som arbetar konstant med att upprÀtthÄlla ett starkt samarbete mellan medlemslÀnderna och skapa rÀttvisa förhÄllanden för alla aktörer. EU:s regler gÀllande den fria marknaden och den fungerande konkurrensen innebÀr större möjligheter för etablering och expandering för redan befintliga företag.

Anpassning av utvecklingssamtalet efter förĂ€ldrarnas förvĂ€ntningar : Åtta förĂ€ldrars syn pĂ„ utvecklingssamtal i förskolan

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

Möjligheten till sakrÀttsligt skydd vid överlÄtelse av andel i handelsbolag samt överlÄtelse mellan bolag och bolagsman. Vad krÀvs?

En sakrÀttsligt giltig överlÄtelse krÀver ett utförande av ett sakrÀttsligt moment. De vanligaste sakrÀttsliga momenten Àr tradition, denuntiation samt registrering. Traditionsprincipen har betraktats blivit etablerad i svensk rÀtt genom HD:s dom i NJA 1925 s. 130. I rÀttsfallet har HD angett att det vid överlÄtelse av lösöre krÀvs tradition, alternativt registrering av överlÄtelsen enligt Lag (1845:50 s.

Hur ska en bra förÀlder vara? : en studie pÄ hur en grupp 6:e-klassare ser pÄ ett gott förÀldraskap

Inom socialt arbete med barn och familj Àr förÀldraskap och hur barn och förÀldrarser pÄ just detta en viktig faktor. DÀrför Àr det vÀsentligt att medvetenheten omvad som innefattas i ett bra, fungerande förÀldraskap fördjupas. Barns uppfattningom sin egen tillvaro efterfrÄgas sÀllan. Vid en översikt av den forskning sombedrivits om barn och deras livssituation kunde vi konstatera att empirin i dessaavhandlingar i vÀldigt liten utstrÀckning kom frÄn barnen sjÀlva.Uppsatsens syfte var att fördjupa kunskaperna om vad bra förÀldraskap Àr sett urbarns perspektiv. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur ser barns bild av ett gott förÀldraskaput? Finns det nÄgra skillnader mellan hur en bra mamma och en bra pappaska vara? För att besvara dessa frÄgestÀllningar lÀt vi en grupp 6: e-klassare skrivauppsatser utifrÄn de underliggande frÄgestÀllningar som bland annat handlar ombra egenskaper hos en förÀlder, vad som Àr viktigt att kunna prata med en förÀlderom och vikten av grÀnssÀttning.

Vilka ÄtgÀrder kan röntgensjuksköterska tillÀmpa för att reducera strÄldosen vid skoliosundersökning av barn och ungdomar?: En litteraturstudie

Introduktion: Skolios som drabbar barn och ungdomar ger en krökning av ryggraden i sidled. Upprepade undersökningar med joniserad strÄlning av frÀmst flickor i puberteten innebÀr risk för bröstcancer. Genom att pÄ olika sÀtt optimera undersöknings metoderna och anvÀnda skydd till patienter kan biverkningarna minskas. Syfte: Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturöversikt sammanstÀlla vilka metoder och röntgenparametrar som kan anvÀndas för dosreducering i samband med radiologisk skoliosundersökning av barn och ungdomar. Metod: Studien utfördes som en allmÀn litteraturöversikt.

DesignbyrÄer pÄ en förÀnderlig marknad : Om samarbeten mellan designbyrÄer och företag

Design anvÀnds vanligen som nÄgot för att uppnÄ ökad konkurrenskraft. Oftast genom att differentiera och eller positionera produkter, tjÀnster och varumÀrken. DesignbyrÄer har med sin specialkompetens sÄlt tjÀnster till företag i Sverige sedan femtiotalet. FörÀndringar i omvÀrlden som globaliseringen och internationaliseringen, tekniska utvecklingen samt ett förÀndrat kundbeteende har dock kommit att intensifiera konkurrensen för Svenska designbyrÄer.Med hÀnsyn till den problematik som lyfts fram Àr det intressant att se nÀrmare pÄ vilka faktorer som Àr viktiga för designbyrÄers lÄngsiktiga överlevnad pÄ en konkurrensutsatt marknad. DÀrmed blir syftet att undersöka och analysera förutsÀttningar för framgÄngsrika samarbetsformer mellan designbyrÄ och uppdragsgivare.

IntresseavvÀgning : Integritetsskydd i arbetslivet

I dagslÀget finns ingen specifik lagstiftning som reglerar vilka kontrollÄtgÀrder en arbetsgivare fÄr vidta i förhÄllande till sina arbetstagare. Utredningar om lagstiftning kring integritetsskyddet för arbetstagare har gjorts vilket tyder pÄ att lagstiftning bör anses behövlig. Uppsatsen bygger pÄ hypotesen om att lagstiftning pÄ omrÄdet ska tillkomma.Vid bedömning om en arbetsgivares kontrollÄtgÀrd Àr tillÄten dÄ den inkrÀktar pÄ en arbetstagares personliga integritet företas en intresseavvÀgning dÀr arbetsgivarens intresse av ÄtgÀrden och arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet vÀgs mot varandra. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera hur denna intresseavvÀgning ser ut i dagslÀget samt att analysera hur intresseavvÀgningen bör regleras i en hypotetisk lagstiftning pÄ omrÄdet.En analys av intresseavvÀgningen i dagslÀget leder till att en intresseavvÀgning i en hypotetisk lagstiftning bör iakttas pÄ sÄ sÀtt att det Àr arbetsgivarens syfte med kontrollÄtgÀrden som stÀlls mot vilken grad kontrollÄtgÀrden inkrÀkar pÄ arbetstagarens personliga integritet. För att avgöra om en kontrollÄtgÀrd fÄr företas vÀgs dessa intressen mot varandra med bedömning av omstÀndigheter som pÄverkar dessa intressen.

Effekter av grupphÄllning pÄ beteende och hÀlsa hos hÀstar

HĂ€star Ă€r flockdjur och flocken har stor betydelse för deras möjlighet att uttrycka beteenden sĂ„som att klia varandra, leka, söka föda och uppfostra unga individer. Att hĂ„lla hĂ€star i större grupper Ă€r dock lĂ„ngt ifrĂ„n sjĂ€lvklart i hĂ€stvĂ€rlden idag och hĂ€stĂ€gare ifrĂ„gasĂ€tter ibland om det gĂ„r att hĂ„lla alla typer av hĂ€star i grupp. Mitt arbete syftar till att belysa frĂ„gan om grupphĂ„llning fungerar för alla hĂ€star. Det Ă€r inte ovanligt att hĂ„lla unghĂ€star grupp men nĂ€r det Ă€r dags för inridning stallar man ofta in dem en och en för lĂ€ttare hantering och för att vĂ€nja dem vid den typen av hĂ„llning. Det har dock visats att inridning gĂ„r fortare och lĂ€ttare om man fortsĂ€tter att hĂ„lla dem i grupp och hanteringen av hĂ€starna blir trevligare pĂ„ grund av fĂ€rre antal negativa beteenden gentemot trĂ€naren. Även hos nĂ„got Ă€ldre hĂ€star i trĂ€ning ger grupphĂ„llning positiva effekter dĂ„ hĂ€starna upplevs som mer tillmötesgĂ„ende under ridning. Den aggression och skaderisk mĂ„nga hĂ€stĂ€gare Ă€r oroliga för i samband med grupphĂ„llning kan ha att göra med hur hĂ€starna hĂ„lls.

FrÄn ull till kappa - en fallstudie av KappAhls pÄgÄende CSR- Ätagande frÄn producent till konsument

I en globaliserad vÀrld, dÀr multinationella företag uppkommer dagligen, blir det allt viktigare för företag att vara sociala medborgare. Den ökande globaliseringen, samt ett utvecklat informationssamhÀlle, medför att företag blivit alltmer transparenta för omvÀrlden. Forskning har visat att företags sociala ansvar, kommer att ha Ànnu större inverkan pÄ verksamheten i framtiden. DÀrmed Àr det viktigt att företag har vÀl fungerande rutiner, för hur de skall hantera den hÀr typen av arbete. I nulÀget anvÀnder sig mÄnga organisationer av CSR som ett slags skydd mot allmÀnhetens missnöje, och utnyttjar inte konceptet till dess fulla potential.

Redovisningens vÀrderelevans för den svenska aktiemarknaden : Hur vÀrderelevant Àr redovisningen i form av kassaflöde frÄn den löpande verksamheten, Ärets resultat samt bokfört vÀrde pÄ eget kapital?

Denna uppsats handlar om hur den sÀrskilda tillÄtlighetsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken tillÀmpas vid tillstÄndsprövning av vattenverksamheter. Av paragrafen följer att en vattenverksamhet endast fÄr bedrivas om den samlade nyttan av verksamheten övervÀger de kostnader samt skador och olÀgenheter som verksamheten medför. Syftet med paragrafen Àr att hindra vattenverksamheter som inte Àr samhÀllsekonomiskt motiverade samt utgöra ett extra skydd för miljön utöver miljöbalkens generella miljökrav.Syftet med studien Àr undersöka hur denna paragraf tillÀmpas i praktiken ? bÄde i rÀttspraxis och i ansökningsförfarandet.

Marin insatsstyrka - övningar med vÀpnad strid i fokus?

Uppsatsen syftar till att analysera marinens övningsverksamhet inom ramen för en marin insatsstyrka i enlighet med Försvarsmaktens mÄlbild 2010. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr om dagens marina nationella övningar helt eller delvis kan ersÀttas av internationella övningar. Tre förband som kan tÀnkas ingÄ i en marin insatsstyrka, ytstridsförband, minröjningsförband och amfibieförband, analyseras utifrÄn kraven pÄ förmÄga till vÀpnad strid, i enlighet med förbandens TOEM, dvs Taktisk, Organisatorisk och Ekonomisk MÄlsÀttning. VÀpnad strid Àr ett omfattande begrepp och i uppsatsen diskuteras endast stridens tre klassiska grundelement; eld, rörelse och skydd. Uppsatsen bestÄr av tre huvuddelar, varav den första delen beskriver förbanden och miljön de skall verka i samt en redogörelse av de krav pÄ förmÄgor som stÀlls i TOEM.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->