Sök:

Möjligheten till sakrättsligt skydd vid överlåtelse av andel i handelsbolag samt överlåtelse mellan bolag och bolagsman. Vad krävs?


En sakrättsligt giltig överlåtelse kräver ett utförande av ett sakrättsligt moment. De vanligaste sakrättsliga momenten är tradition, denuntiation samt registrering. Traditionsprincipen har betraktats blivit etablerad i svensk rätt genom HD:s dom i NJA 1925 s. 130. I rättsfallet har HD angett att det vid överlåtelse av lösöre krävs tradition, alternativt registrering av överlåtelsen enligt Lag (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva. I det fall tradition eller registrering saknar betydelse, till exempel vid överlåtelse av enkla fordringar, utgör denuntiation det sakrättsliga momentet. Denuntiation är även det sakrättsliga momentet för borgenärsskydd när den överlåtna egendomen finns hos tredje man. I både rättspraxis och doktrin har omtalats att det viktigaste för att åstadkomma ett sakrättsligt giltigt förvärv är, att överlåtaren blir avskuren sin rådighet över den överlåtna egendomen. Det råder delade meningar om möjligheten att åstadkomma en sakrättsligt giltig överlåtelse av egendom mellan parter i bolagsförhållande. Problemet som uppstår i en sådan överlåtelse är hur man åstadkommer ett rådighetsavskärande för det bolag som bolagsmannen representerar. HovR har ansett att rådighetsavskärning blir omöjligt i de fall överlåtelse har skett till en person som är ensam representant för bolaget.1 HD har dock uttalat att ?[d]en omständighet att ett bolag har överlämnat en pant till någon som har rätt att företräda bolaget hindrar inte att en sakrättsligt giltig pantsättning kan ha ägt rum. Åtminstone [?] då den som tagit emot panten själv är den avsedde panthavaren [?] och alltså inte tar emot panten i egenskap av företrädare för panthavaren...?.2 Nial & Hemström har ansett att HD:s uttalande i domen bör kunna appliceras även vad gäller överlåtelse i handelsbolag. Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag är till större delen dispositiv och gäller endast till den del bolagsmännen inte ingått avtal om annat. I 2 kap 20 § HBL anges att varje bolagsman solidariskt svarar för bolagets förpliktelser. Det innebär att en bolagsborgenär har rätt att, vid bolagets konkurs, antingen vända sig till bolaget eller direkt till en av bolagsmännen med sin fordran. Det innebär även att en bolagsman, till den del borgenären inte får betalt ur bolagets konkurs, måste betala med sin privata egendom. Det solidariska ansvaret kan inte åsidosättas genom inbördes avtal mellan bolagsmännen utan är tvingande. Ett undantag från regeln om solidariskt ansvar genom inbördes avtal blir inte gällande mot tredje man. Det solidariska ansvaret bör inte utgöra något hinder mot att en sakrättsligt giltig överlåtelse mellan 1 RH 1985:6 och RH 1990:116. 2 NJA 2000 s. 88.3handelsbolag och bolagsman sker, men det sakrättsliga skyddet får kanske inte samma betydelse som vid överlåtelse mellan parter som inte har ett bolagsförhållande. I och med att en bolagsborgenär har rätt att rikta sina krav direkt mot bolagsmannen och att bolagsmannen i en sådan situation måste prestera, med avdrag för vad bolaget kan utge, innebär en indirekt begränsning i det sakrättsliga skyddet. Bolagsborgenären har kanske inte rätt att erhålla just den överlåtna egendomen, om den inte är behäftad med panträtt eller liknande, men han har likväl rätt att utfå betalning ur bolagsmannens privata egendom. Slutsatserna av utredningen av möjligheten till sakrättsligt giltiga överlåtelser mellan handelsbolag och bolagsman blir att det är av största vikt att överlåtarens förfoganderätt över den överlåtna egendomen avskärs. Det är med andra ord rådighetsavskärandet som är det centrala i en sådan transaktion. Utöver rådighetsavskärning är det av största vikt att en besittningsförändring sker. Egendom som överlåts till bolagsman, men som likväl efter överlåtelsen som före förvaras hos bolaget, blir inte sakrättsligt giltig gentemot bolagets borgenärer. Vad gäller överlåtelser av andelar i handelsbolag denuntieras bolaget och samtycke krävs från samtliga, eller i vart fall en av de förvaltningsberättigade, bolagsmännen. För sakrättsligt skydd krävs endast denuntiation till bolaget, men för att förvärvaren ska kunna inträda som ny bolagsman och åtnjuta de rättigheter och skyldigheter som det medför krävs samtycke.

Författare

Micaela Vestlund

Lärosäte och institution

Linköpings universitet/Affärsrätt

Nivå:

"Masteruppsats". Självständigt arbete (examensarbete) om 30 högskolepoäng (med vissa undantag) utfört för att erhålla masterexamen.

Läs mer..