Hur kan medbestämmande och inflytande i hemtjänsten komma till stånd?Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad som upplevs ge medbestämmande och inflytande i hemtjänsten. Den övergripande frågeställningen formulerades utifrån om det finns skillnad i uppfattning hos personer som har erfarenhet och de som inte har erfarenhet av att ta emot hemtjänst?Det sociala synsättets tankar (Westlund, 2002), teorier om salutogenes (Antonowsky, 1991), (Sjöberg & Westlund, 2005) samt ett socialkonstruktivistiska synsätt om synen på äldre (Jönsson, 2001) utgör de huvudsakliga teorierna.Metoden utformades som en fallstudie och genomfördes i Alvesta kommun. Fyra grupper intervjuades med vardera tre till fem slumpmässigt utvalda respondenter.

Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur nya arbetsmetoder ocharbetssätt påverkar individen och arbetssituationen på en arbetsplats. Allt fler studier ochforskning visar att samhället förändrats från industrisamhället till postindustriellt samhälle,vilket bidragit till att nya former av organisationer har vuxit fram. Dessa förändringarpåverkar individerna som arbetar i dem. Tre teman belyses i studien. Fysisk arbetsmiljö- hurpåverkas individen av arbete, arbetstid och arbetsmiljö.

Sociala medier som externa kommunikationsverktyg har sedan la?nge sta?tt pa? organisationers agenda. Idag sta?r ma?nga organisationer i startgroparna fo?r att introducera sociala medier a?ven i den interna kommunikationen. Sociala intrana?t, traditionella intrana?t som utrustats med sociala funktioner som exempelvis chatt, blogg och personliga profiler, a?terfinns i allt sto?rre utstra?ckning inom organisationer.

Bakgrund: Enligt etiska principer bör sjuksköterskan respektera patientens självbestämmanderätt och alltid sträva efter att göra nytta. Vid vård i livets slutskede kan etiskt svåra situationer uppstå när livsuppehållande vård ska begränsas eller avstås ifrån. Många parter är inblandade i beslutsprocessen, vilket kan försvåra situationen ytterligare. Syfte: Att belysa IVA-sjuksköterskans upplevelser av etiska dilemman kring livsuppehållande vård vid livets slutskede. Metod: Metoden som användes till denna studie var innehållsanalys av kvalitativa studier enligt Graneheim och Lundman (2004). Sammanlagt analyserades sex artiklar, från fyra olika länder, där IVA-sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman belystes genom intervjuer. Resultat: Tre olika kategorier framkom av analysen. Dessa är: (1) Moraliskt tvång, (2) Moralisk stress och (3) Brist på inflytande.

Detta kapitel sammanfattar och diskuterar uppsatsens första forskningsfråga, varför tillitär viktigt. Tillit är viktigt i relationen mellan politiker och tjänstemän eftersom den verksamhet politikerna förväntas styra är oöverskådlig sett utifrån deras perspektiv. Föratt politikerna ska kunna fullfölja den uppgift de har i stadsdelsnämnden måste de ha tillit till de tjänstemän som kontrollerar och administrerar verksamheten. En viktig komponent i tilliten är att den är ömsesidig på så sätt att det krävs att inte bara politikerna har tillit för tjänste-männen utan också att tjänstemännen visar tillit genom att de accepterar och erkänner politikerna i deras roll och position. Detta gör tjänstemännen genom att visa förståelse för politikerna.

Min uppfattning är att alla vårdnadshavare inte är delaktiga till fullo när det gäller sitt barns skolval. Därför vill jag med min studie undersöka vårdnadshavares inflytande när det gäller valet av skolform, vilka faktorer de tycker är viktiga för sitt barns skolgång och om de är nöjda med skolformen deras barn går i. Syftet med mitt examensarbete är att belysa vårdnadshavarnas perspektiv på elever som är mottagna i grundsärskolan och integrerade i grundskolan. Jag ämnar undersöka vårdnadshavarnas inflytande i valet av skolform, deras uppfattning om diagnosens betydelse, om integrering är ett lämpligt skolalternativ och om samarbetet mellan vårdnadshavarna och skolan fungerar. Studien grundar sig på en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats.

Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en årskurs två i en grundskola och syftar till att utveckla lärares förmåga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag är begränsat och olikvärdigt. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgår att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning, vilket vi vill eftersträva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. Därför vill vi med det här utvecklingsarbetet se om det är möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och på det sättet göra utbildningen mer likvärdig. Vi har ett demokratiperspektiv och använder formella strukturer, deliberativa samtal och flerstämmighet som metod.

Syftet med studien avser undersöka hur enhetschefer inom socialtjänsten resonerar kring begreppet kritiskt reflekterande förhållningssätt och hur de ser på sin roll i relation till utrymmet för ett kritiskt reflekterande inom den organisation de verkar i. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:- Vad innebär ett kritiskt reflekterande förhållningssätt för chefer?- Hur resonerar chefer kring sitt inflytande på utrymmet för ett kritiskt reflekterande förhållningssätt inom organisationen?- Hur bemöter chefer ett kritiskt reflekterande förhållningssätt hos sina medarbetare?Vi har använt oss av en kvalitativ metodstrategi med semi-strukturerade djupintervjuer, utifrån en abduktiv ansats. Resultaten har analyserats utifrån olika perspektiv på ett kritiskt reflekterande förhållningssätt, teorier om organisationskultur och ledarskap samt tidigare forskning om reflektion inom socialtjänsten samt reflektion i relation till ledarskap. Av undersökningens resultat drar vi slutsatsen att chefernas syn på innebörden av ett kritiskt reflekterande förhållningssätt är relativt överensstämmande dem emellan, nämligen att förhållningssättet innebär reflektion och ifrågasättande utifrån olika perspektiv med strävan efter en helhetssyn.

Vi blev under vår utbildning nyfikna på vad som driver och motiverar yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare att stanna kvar i sin profession. Våra frågeställningar blev därför som följer: ? Vad upplevs som motiverande för en studie- och yrkesvägledare i hennes/hans arbete? ? Vad påverkar en studie- och yrkesvägledares motivation? ? Finns det skillnader gällande motivation på de olika arbetsplatserna vi har undersökt? Vi har använt oss av en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer. De intervjuade är sju kvinnliga och två manliga vägledare i Malmö stad. Intervjuerna spelades in på band.

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 skall de demokratiska principerna genomsyra all verksamhet i skolan och eleverna skall till såväl innehåll som form beredas ett verkligt inflytande över sin undervisning. Såväl forskning som återkommande enkät­undersökningar som skolverket genomför visar emellertid att det råder stora brister i framför allt elevernas inflytande över innehållet. Den här uppsatsen försöker genom en fallstudie kasta ljus över djupperspektiven i detta med elevinflytande och genom intervjuer av lärare och elever på en gymnasieskola mer kvalitativt teckna förståelsen för elevinflytandets villkor. I analysen ställs resultaten mot John Deweys utbildningsfilosofi och jämförs utöver läroplanen även med tidigare forskning inom området. Såväl elever som lärare vittnar om ett högst begränsat elevinflytande över innehåll, men om ett relativt stort sådant över arbetsformer.

Denna uppsats behandlar rektorns pedagogiska ledarskap utifrån ett rektor- och lärarperspektiv. Syftet med den genomförda studien är att undersöka och försöka förtydliga hur rektor själv och lärarna idag uppfattar rektorns pedagogiska ledarskap representerat av situationen på kommunala skolor. Utifrån detta syfte formulerades tre frågeställningar som behandlar vad begreppet rektorns pedagogiska ledarskap innebär formellt, hur rektorn utövar pedagogiskt ledarskap samt vilka ramar som påverkar rektorns pedagogiska ledarskap. Metoden som användes för att samla in datamaterial var halvstrukturerade intervjuer med två rektorer och åtta lärare på två kommunala skolor (F-6). Datamaterialet kategoriserades utifrån intervjuer och frågeställningar.

Föreningsidrotten är den största organiserade fritidssysselsättningen och har en anmärkningsvärd stark ställning i många ungas liv. Hur påverkar detta ämnet idrott och hälsa? Skiljer sig föreningsaktivas attityder och motivation till ämnet idrott och hälsa i jämförelse med icke föreningsaktiva elever? Dessa frågor skapade en nyfikenhet. Genom en kvantitativ ansats ämnade jag att undersöka denna problematik. I studien blev eleverna uppdelade i två analysenheter, den föreningsaktiva och den icke föreningsaktiva.

Mellan skolverkets regler samt Sveriges lag- ordningar har skolinspektionen under en kvalitetsgranskning (2010) påträffat brister i rektorers arbete i Sverigesgrundskolor. I en annan kvalitetsundersökning under samma år framgick det även att trakasserierna i skolor har ökat (Skolinspektionen, 2010). I denna kandidatuppsats vill vi åstadkomma en bättre förståelse kring rektorers hantering av konflikter inom grundskolan. Vi har klättrat uppåt i kedjan nämligen rektorernas områdeschefer samt hur de i sin tur hanterar vidare information från rektorn om konflikter på skolan. Skolverket utgör också en del i den kedja av händelser nämligen att det är skolverket som är ansvariga för att meddela rektorer om vilka ändringar som har gjorts i form av lagar, olika planer mm.

The purpose of this essay is to examine if the municipality has a real freedom of action to control the use of the land and the shaping of the buildings in a large and prestigious building project.In Karlstad there is now (2006) a large building project in form of a shopping mall. This project is in its final stage of completion and offers me a suitable case to examine. To undertake the purpose of the essay, the following research question is formulated:Do the municipality have a real freedom of action to control the use of the land and the shaping of the buildings in a large and prestigious building project as the Mitt I City project?In an attempt to examine the project and the planning process, three themes are applied. The first theme derives from the hypothesis that the part that initiate the process gets the upper hand as future discussions are taking place in relation to the original ideas.

Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en årskurs två i en grundskola och syftar till att utveckla lärares förmåga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag är begränsat och olikvärdigt. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgår att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning, vilket vi vill eftersträva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. Därför vill vi med det här utvecklingsarbetet se om det är möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och på det sättet göra utbildningen mer likvärdig. Vi har ett demokratiperspektiv och använder formella strukturer, deliberativa samtal och flerstämmighet som metod.