The aim of the current study was to examine the radical right-wing sympathizers in Sweden. To fulfill this aim, a quantitative case study on Sweden Democrats sympathizers was conducted. More specifically, this study has examined socio-economic backgrounds and political attitudes of the Sweden Democrat sympathizers. The results show that sympathizers of Sweden Democrats are higher among younger people and men. The results also show a higher support for Sweden Democrats among people with lower education and low income that also live in small towns and in the countryside.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det är ställt med det informella elevinflytandet i en av Sveriges storstadsregioners skolor. Med det informella inflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. Målet är att ta reda på om elever och lärare har en likartad syn på vad elevinflytande är och hur väl detta uppnås och tillämpas på skolan, samt se till hur implementeringen av Lgr11 har förändrat lärares sätt att arbeta med elevinflytande. Genom intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever framkommer att lärare och elever är upplever elevinflytandet och dess roll i skolan olika. Även lärarna emellan går meningarna isär, vilket främst beror på inställning till elevinflytande.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur förskollärare vid två förskoloruppfattar begreppet "lärande för hållbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lärande för hållbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie är hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tänkande samt förskollärarens demokratiska förhållningssätt. Vi ville med studien också uppmärksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frågor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjälp av ettobservationsschema.

The purpose of this study was to examine participants' experiences and descriptions of a municipal activation program, and how participants perceive their opportunities for influence on their own needs and requirements. The results are based on statements from six semi-structured, individual interviews conducted by the qualitative method. Empowerment, paternalism and social capital are among the study's theoretical frame of reference. The main results show that more participants are critical of aspects of coercion and involuntary willingness in participation. Motivation for participation seems to mainly be linked to whether the activity is experienced as meaningful, as well as to the attitude of the staff.

Abstract Syftet med studien var att ta reda på och synliggöra hur förskollärare ser på sitt arbete med planerade aktiviteter på två förskolor. Metoderna som användes var intervjuer och videoobservationer. Intervjuerna var ett sätt att få en bild av förskollärares syn på gruppaktiviteter med barn i åldrarna tre till fem år. Videoobservationerna var ett sätt att få möjlighet att fördjupa och förstå hur arbetet ser ut i praktiken. Frågeställningarna för studien bygger på sju centrala begrepp delaktighet, inflytande, gemenskap, samhörighet, utanförskap, barns intresse och nyfikenhet som också var grunden för intervjuerna med förskollärarna.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under 1990-talet, då nya anställningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och därefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anställda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinställningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under 1990-talet, då nya anställningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och därefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anställda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinställningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Arbetsplatsträffar inom Luleå kommun har syftet att öka medarbetarnas inflytande samt ansvarstagande på den egna arbetsplatsen. Träffarna ska ses som ett verktyg att förankra ledarskapet samt att få fram medarbetarnas kompetenser. I detta examensarbete användes ledarskapsteori, Antonovskys (2011), känslan av sammanhang, samt Maslows (1987) behovstrappa för att undersöka medarbetarens upplevelser av arbetsplatsträffarna. Frågeställningarna är: Hur genomförs mötena? Hur upplever medarbetarna arbetsplatsträffarna och bidrar de till motivation? Tio semistrukturerade intervjuer gjordes med medarbetare inom Luleå kommun och insamlad data analyserades med en tematisk analysmetod.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar under 1990-talet, då nya anställningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och därefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anställda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinställningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel på hur två elever utövade inflytande överen kollaborativberättelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tillläsning. Vidare var syftet att synliggöra de lärdomar som kan dras från att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och läsinlärningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med två filmkameror och en diktafon somfokuserade på ett par elever som arbetade med att skriva en berättelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som låg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner där deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begränsad utsträckning hur texten växer fram i förhållande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar också på ett antal lärdomar som kan dras med hänsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och läsinlärningen i skolan..

Syftet med denna undersökning var att beskriva och ge en förståelse för hur elever med olika betyg uppfattar sitt elevinflytande. I bakgrunden beskrivs olika aspekter av elevinflytande och hur demokratin ska genomsyra den svenska skolan. Vidare nämns elevinflytandets effekter på elevernas betyg och lärande. Definitionen av elevinflytande som använts är det informella elevinflytandet det vill säga inflytandet som rör den egentliga undervisningssituationen. Två kvantitativa informationshämtande metoder, litteraturstudie och enkät, har använts.

Syftet med denna studie är ta reda på vad föräldrasamarbete innebär för några verksamma pedagoger och på vilket sätt de skapar möjlighet för föräldrarna att känna sig delaktiga och ha inflytande i verksamheten. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur arbetar förskolepedagoger för att skapa möjlighet för föräldrarna att känna sig delaktiga och ha inflytande i verksamheten? Erbjuder förskolan i fråga föräldrastödsprogram och i så fall på vilket sätt? Genom kvalitativa intervjuer med en förskolechef, fyra förskollärare och en barnskötare söktes svar på frågeställningarna som ligger till grund för denna studie. Studien visar på en rad olika resultat kring vad föräldrasamverkan innebär och vad som ingår i detta begrepp. Samtlig personal som medverkat har belyst vikten av att arbeta med olika samverkansformer för att de ska kunna nå ut med information som rör verksamheten till alla föräldrar, detta för att skapa möjlighet för föräldrarna att känna sig delaktiga i verksamheten, oavsett vilka förutsättningar föräldrarna har. Pedagogerna talar om ansvaret som vilar på dem när det gäller information kring lärande och utveckling, men även om ett ökat ansvar som innebär det sociala där det handlar om barnens livskunskap, alltså det sociala samspelet med andra barn, föräldrar och personal, som ständigt sker i barnens omgivning.

The aim of our study has been to investigate what kind of space there is to exert influence for adult persons with mild intellectual disabilities who live on group housing. We wanted to investigate what kind of hindrance and possibilities there were to exert influence for people on group housing. Our study has been built on qualitative group discussions with 9 persons with mild intellectual disabilities and 6 care-keepers. We have analysed our discussions on the basis of the theory of empowerment. Our result indicates that there is different kind of factors that affect the possibilities for people with mild intellectual disabilities to increase their influence, and it does not always have to do with the disability how the persons can make their voices heard.

Vi har undersökt hur förskollärare och grundskollärare förhåller sig till förskolans och grundskolans styrdokuments krav gällande samarbete och samverkan mellan hem och skola. I styrdokumenten står det att pedagogerna i skolorna ska samarbeta med föräldrarna och vi undrade vilket förhållningssätt pedagogerna hade om det och om det fanns skillnader, vilka det i så fall var mellan skolorna. För att ta reda på det gjorde vi en kvalitativ studie där vi intervjuade tre förskollärare och tre grundskollärare. Det framkom att både för- och grundskollärarna samarbetade med föräldrarna men på olika sätt. För förskollärarna låg vikten på att utveckla en öppen, tillitsfull, ärlig och nära relation med föräldrarna där dörren var öppen för föräldrarna att ha inflytande över verksamheten.

Folkeson, Susanne & Segerbjer, Ulrica (2013) Ett smörgåsbord med musik- en studie om musikaliska meningserbjudande i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Vårt syfte med denna studie är att undersöka och synliggöra hur pedagogerna ser på musik och hur de använder musiken för att skapa ett musikaliskt meningserbjudande Begreppet musikaliska meningserbjudande har vi valt att belysa som vilka meningsfulla erbjudande pedagogerna ger barnet i ämnet musik. Musikaliska meningserbjudanden kan ske i varierad form och i vår studie har vi lagt fokus på tre teman. De tre temana är: ? Musikaliska meningserbjudande genom inflytande ? Musikaliska meningserbjudanden genom pedagogens intresse ? Kunskap genom musikaliska meningserbjudande Vi har som stöd utgått från våra frågeställningar: Hur speglar sig pedagogernas eget intresse och kunskap kring musik i verksamheterna? Hur arbetar pedagogerna med musik som kunskapsförmedling? Vilket inflytande ges barnen i musikaktiviteterna? För att komma fram till vårt resultat har vi använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer samt observationer. Intervjuerna har skett med fem pedagoger på fem olika förskolor och observationerna har gjorts på tre av de förskolorna som är med i studien.