Samhället är uppbyggt av organisationer som i olika grad kan vara i behov av styrning för att upprätthålla en viss funktion. Studiens syfte är att undersöka hur organisationer inom privat sektor konkret tillämpar styrning och hur arbetet med styrning följs upp. Forskningsfrågor som besvaras är: vad bidrar styrning med till en organisation och dess måluppfyllelse samt på vilket sätt påverkar styrningen hur ledningen använder och arbetar med resultat samt avvikelser? Studien är kvalitativ där datainsamlingen gjorts med semistrukturerade-intervjuer samt genom fenomenografi, det vill säga med en kvalitativ inriktad empirisk forskningsansats. Urvalet av respondenter gjordes inom Västra Götaland där ett 20-tal privata organisationer kontaktades för att erhålla svar om deltagande från potentiella respondenter.

Under senare år har det skett en uppluckring av inställningen att samhället skall bära ansvaret för äldres vård och omsorg. Mycket på grund av att ekonomin är kärvare, men även att behovet av prioriteringar inom vård och omsorg växer. På senare tid har man sett att i bedömningar av äldres behov räknar man inte bara med makars insatser för varandra utan även om det finns vuxna barn som kan bistå den äldre. I en rapport från om äldre uppskattas att man i biståndsbedömningen i ca en fjärdedel av landets kommuner väger in anhörigas möjligheter att hjälpa. Upplevelsen av att vårda en familjemedlem med en demensproblematik i hemmet är ett komplext fenomen som påverkar familjen på olika sätt.

Bakgrund och problem: Svensk offentlig sektor har de senaste decennierna genomgått entydlig omorientering präglat av New Public Management i sitt sätt att styra förvaltningen.Som ett resultat av denna förändring har statliga myndigheter har sedan 2010 nya krav föråterrapporteringen i årsredovisningen till regeringen. Förändringarna innebär bland annaten fokusförskjutning från målstyrning till resultatrapportering, ökade krav på verifierbarhetoch ökad frihet för myndigheten att själv utforma prioriteringar och rapportering.Syfte: Uppsatsen avser att undersöka hur de nya rapporteringskraven påverkatutformningen av Sidas årsredovisningar åren 2008-2010.Avgränsningar: Genom en fallstudie av en enskild myndighet ges läsaren en djupareförståelse för hur administrativa rutiner och förhållningssätt kan påverka en organisationoch dess arbetssätt.Metod: Uppsatsen behandlar en nyligen genomförd förändring, där det råder vissosäkerhet om vilket genomslag den haft i svenska myndigheter. Jag har därför valt att göraen fallstudie av hur förändringen har påverkat återrapporteringen från en enskildmyndighet, i detta fall Sida. Uppsatsen baserar sig huvudsakligen på intervjuer medfackexperter från Riksrevisionen och Sida, myndighetsrapporter och facklitteratur.Resultat och slutsatser: Under den undersökta perioden 2008-2010 var Sida föremål fören omfattande kritik för bland annat brister i intern styrning och kontroll. Detta ledde tillatt regeringen genomförde omfattande förändringar av myndigheten och dess struktur.

Syfte: Studien syftar till att undersöka rektorers och lärares uppfattningar om hur en institutionsskola för elever med rörelsehinder och en kommunal skolas värld gestaltar sig i nuläget med tanke på delaktighet, samarbete och gemenskap i en för dem gemensam skola samt vilka framtidsvisioner som finns.Problemformulering:? Hur möts de båda världarna i nuläget i det praktiska vardagsarbetet?? Vilka framtidsvisioner finns?TeorianknytningExamensarbetet knyter an till det kategoriska och till relationella perspektivet som framställts av Persson (2003). I det kategoriska perspektivet utgår man från de konsekvenser, som följer efter det att det skett en diagnosticering grundad på en medicinpsykologisk modell som lägger fokus på avvikel-serna hos elever. I det relationella perspektivet förutsätts att de förändringar och anpassningar som görs i miljön genomförs efter faktumet att individerna är olika, beror snarare på en systemförändring än en individförändring. Metod: En kvalitativ fallstudie valdes och metoden för arbetet var semistrukturerade intervjuer med fyra rektorer och sex lärare.Resultat: I undersökningen framkom att rektorernas syn på nuläget för de båda skolformerna inte är samstämmiga när de gäller verksamhetsfrågor.

 SAMMANFATTNINGBakgrund Forskning inom området mat och hälsa har en lång tradition. Däremot finns lite forskning om den praktiska dagliga verksamheten för dietister. Dietister är nöjda med sitt arbete men det finns ett flertal faktorer som gör dem frustrerade såsom t ex tidsbrist. Dietisters verksamhet bygger på konceptet mat och hälsa. Folkhälsa har diskuterats mycket senaste åren då välfärdsjukdomar är ett växande problem.

Denna undersökning är resultatet av en kandidatuppsats skriven vid handelshögskolan, Umeå universitet på uppdrag av Scania Industrial Control vid Scania CV AB i Södertälje. Scania arbetar efter ett produktionssystem (SPS) som har grunden i Toyota Production System (TPS) och tar formen av ett hus där Scanias värderingar, principer och prioriteringar framgår. Scanias framgång anses bygga på att nyttja personalens kompetens inom förbättringsgrupper, ett arbete som sker genom SPS. Historiskt sett har SPS tydligast återfunnits inom Scanias produktionsavdelningar, emellertid har arbetssättet börjat överföras i alla Scanias verksamheter för att genomsyra hela företaget. Scania ser i dagsläget över sina verksamheter för att nå långsiktiga effektiviseringar med målet att öka sin framtida konkurrenskraft.

Studien är genomförd i en mindre kommun i Norrbotten med cirka 17.000 invånare där långtidsarbetslösa ungdomars situation har undersökts i syfte att beskriva och analysera vilka möjligheter och förutsättningar ungdomarna har i sin arbetslöshet samt hur de handlar för att ta sig ur den. Analysen utgick från den teoretiska referensram som legat till grund för studien samt respondenternas beskrivningar av sina upplevelser gällande möjligheter, förutsättningar, samarbetet med Arbetsförmedlingen samt den ekonomiska situationen. Jag har utgått från den kvalitativa metoden i min studie då den ger möjlighet att studera de långtidsarbetslösa ungdomarnas upplevelser och tolkningar av sin egen situation. Intervjuer har utgjort den huvudsakliga datainsamlingen där jag genomfört sju enskilda intervjuer. Resultatet visar att ungdomarna upplever sin situation som arbetslös som både aktiv och spänd.

I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjälp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt.Den medicinska utvecklingen har gått fort fram och som en respondent i denna studie berättade har utvecklingen gått från en smärtstillande spruta och väntan vid en hjärtattack till ballongsprängningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar är väldigt dyra men priset för vår vård när vi besöker sjukhus har inte ökat nämnvärt, inte heller har skatteintäkterna ökat nämnvärt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa värde både inom och utom sin organisation i andra former än pengar.I litteraturen som jag läst är det största fokuset på hur organisationer, både offentliga och privata, kan generera värde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. Väldigt få studier har fokus på de interna intressenterna, bland annat anställda, som är med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mål. Studierna tar däremot upp förtroende som väldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha många positiva effekter.Min studie fokuserar på hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende.

RES-direktivet antogs av EU under 2009 i syfte att öka Europas totala andel förnybar energi till 20 procent. Sverige tilldelades en kvot på 49 procent och regeringen valde att höja målet till 50 procent. Vid ökad användning av förnybar energi kan målkonflikter uppstå. De förnybara resurserna kan exempelvis användas i andra syften vilket skapar konkurrens. Energiomställningen beskrivs som en intstitutionell utmaning som kräver politisk vilja och svåra avvägningar.

Sammanfattning Victoria Laurin (2015), Skolforskning för alla?- Vem söker vad och hur, School research for all?- Who are looking for what and how, Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola. Bakgrund: En undran om varför vi inom skolans värld verkar lägga tid på att ständigt uppfinna hjulet igen föranledde en nyfiken fråga om vem som söker, sprider och omsätter forskning inom verksamheten. Vem har ansvaret formulerat i sitt yrkesuppdrag? Hur ser det ut angående ansvar, sökande, kommunikation och praktiskt användande av forskning ute i verksamheterna? Som student vid specialpedagogprogrammet har jag skaffat mig förtrogenhet med att söka, tolka och omvandla forskning genom förändringsarbete. Hur ser verkligheten ut som möter mig som färdig specialpedagog? Syfte och frågeställning: Syftet är att, genom en mindre undersökning, söka svar på frågorna om hur forskning bevakas, söks, kommuniceras och används inom skolan samt vem som ansvarar för detta.

Syfte: Syftet med studien är att nå ökad kunskap om organisationen på 6/7-9skolor och om hur rektorer på 6/7-9skolor på ett strategiskt sätt använder organisationen för att förverkliga läroplanens skrivning om vad lärare ska göra vad det gäller kunskap och om organisationen ligger i linje med rektorns visioner.Teori: Ansatsen i studien utgår från en konstruktivistisk kunskapssyn, vilket innebär att i forskningsintervjuer konstrueras kunskap om verkligheten. Verkligheten är inte objektivt beskrivbar utan beror på vilket perspektiv man ser genom. I den här studien har rektorernas perspektiv på organisationen analyserats. Jag har även utgått från att rektorerna handlar rationellt i förhållande till mål och värderingar utifrån sin kunskap, erfarenhet och skolans värdegrund. Den teoretiska bakgrunden utgörs till största delen av teorier kring rektorsrollen, lärande organisation och organisationsperspektiv.Metod: Kvalitativ intervju har använts vid intervjuer av sex rektorer.

En växande grupp inom organisationer är välutbildade individer, vilket medför att fler blir motiverade till att eftersträva kunskap. Idag använder många organisationer traineeprogram för att utveckla denna kunskap. En organisation bör kontinuerligt arbeta med organisatoriskt lärande där kunskapen skapas, fångas och delas inom organisationen. Ett traineeprogram kan då ses som en serie av sociala utbyten mellan traineen och en organisation där traineen får erbjudande att medverka i traineeprogrammet, vilket traineen återgäldar genom engagemang och prestationer.Ur en organisations synvinkel används traineeprogram för att försäkra sig om att det framtida ledarskapet lever vidare genom att attrahera toppstudenter. Huvudmålet med traineeprogram är att förse, behålla och förbättra de nödvändiga färdigheterna för att hjälpa en organisation att nå sina mål, samtidigt som programmet skapar konkurrensfördelar för organisationen genom att förbättra sin största tillgång, medarbetarna.För att behålla dessa konkurrensfördelar måste organisationen arbeta med motivation för att traineerna ska stanna kvar i organisationen efter ett avslutat traineeprogram.

Bakgrund och problem: Dagens företag är överhängande beroende avinnovationer för sin långsiktiga överlevnad. Innovationer i sin tur är avhängigaav kreativitet vilken karaktäriseras av osäkerhet, då kreativitet främjas av frittspelrum och egenbestämmande. Samtidigt finns ett trängande behov av kontrollöver verksamheterna. Här uppstår ett innovationens dilemma, där en balansmellan kontroll och kreativitet eftersträvas. Forskningen är både spridd ochsplittrad i problemen kring hur man kan hitta en balans mellan kontroll ochkreativitet vilket gör att praktiska råd för att lösa problemet är svåra att finna.När sådana väl uppkommer är det dessutom inte ovanligt att andra forskare gerhelt motsatta råd.Syftet med uppsatsen är primärt att utforska hur man i praktiken kan balanserakontroll och kreativitet i innovationssammanhang.

Service recovery innebär företags försök att uppväga kunders negativa reaktioner på ett misslyckande vid leverans av en tjänst. Det här är ett relativt välutforskat ämne, men fokus är nästan uteslutande på kunden och hur den ska hanteras. Kundperspektivet är dock bara en av tre delar som ingår i service recovery. Förutom att göra kunderna nöjda, behöver företag arbeta aktivt med att förbättra processerna samt ge medarbetarna rätt förutsättningar för att hantera misslyckanden och därefter återhämta sig. Det sistnämnda, kallat employee recovery, upplever vi ha blivit bortprioriterat och nonchalerat i en majoritet av tidigare forskning inom service recovery.

Service recovery innebär företags försök att uppväga kunders negativa reaktioner på ett misslyckande vid leverans av en tjänst. Det här är ett relativt välutforskat ämne, men fokus är nästan uteslutande på kunden och hur den ska hanteras. Kundperspektivet är dock bara en av tre delar som ingår i service recovery. Förutom att göra kunderna nöjda, behöver företag arbeta aktivt med att förbättra processerna samt ge medarbetarna rätt förutsättningar för att hantera misslyckanden och därefter återhämta sig. Det sistnämnda, kallat employee recovery, upplever vi ha blivit bortprioriterat och nonchalerat i en majoritet av tidigare forskning inom service recovery.