Skolforskning för alla? Vem söker vad och hur
EvidensForskning för skolanPraxisnära forskningSkolforskningSkolnära forskningSkolutvecklingSpridning av forskningVetenskaplig grund
Sammanfattning
Victoria Laurin (2015), Skolforskning för alla?- Vem söker vad och hur, School
research for all?- Who are looking for what and how, Specialpedagogprogrammet,
Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola.
Bakgrund: En undran om varför vi inom skolans värld verkar lägga tid på att ständigt
uppfinna hjulet igen föranledde en nyfiken fråga om vem som söker, sprider och
omsätter forskning inom verksamheten. Vem har ansvaret formulerat i sitt
yrkesuppdrag? Hur ser det ut angående ansvar, sökande, kommunikation och praktiskt
användande av forskning ute i verksamheterna? Som student vid
specialpedagogprogrammet har jag skaffat mig förtrogenhet med att söka, tolka och
omvandla forskning genom förändringsarbete. Hur ser verkligheten ut som möter mig
som färdig specialpedagog?
Syfte och frågeställning: Syftet är att, genom en mindre undersökning, söka svar på
frågorna om hur forskning bevakas, söks, kommuniceras och används inom skolan samt
vem som ansvarar för detta. Jag vill också ta del av några rektorers tankar om forskning
för skolan och praxisnära forskning. Undersökningen begränsas till några kommunala
grundskolor i Skåne och vänder sig till skolledare, specialpedagog, speciallärare samt
förstelärare. Preciserade frågeställningar är; Hur söks forskning? Hur kommuniceras
forskning? Vem ansvarar för att bevaka, söka och/eller kommunicera forskning? Hur
används forskning i verksamheten? Hur ser rektor på forskning och praxisnära
forskning?
Teori och metod: Empirin har samlats in genom enkäter som skickats ut till 77
slumpvis utvalda rektorer, biträdande rektorer, förstelärare, specialpedagoger samt
speciallärare inom fem olika kommuner samt genom 2 individuella intervjuer med
rektorer verksamma inom samma kommun. Empirin har tolkats utifrån ett
hermeneutiskt förhållningssätt samt utifrån systemtänkandet och de fem disciplinerna
för att skapa lärande organisationer (Senge m.fl. 2012).
Konklusion: Pedagogisk forskning söks och sprids via internet, facktidningar och de
nätverk informanterna ingår i. Spridningsvägar och ansvaret för att forskning sprids
inom verksamheterna är relativt vaga och skiftande. Forskning omsätts till praktik men
då främst sådan forskning som är lättillgänglig och direkt applicerbar i verksamheten.
4
Rektorerna är positivt inställda till forskning och anser sig ha stort ansvar för att söka
forskning. Hos de intervjuade rektorerna är inställningen till praxisnära forskning
nyfiken men formerna för denna typ av forskning på skolorna är svåra att se.
Implikationer: För specialpedagogen, som är förtrogen med att söka, tolka och omsätta
forskning, finns det mycket att omsätta som yrkesverksam. Professionen bör kunna bära
ett stort ansvar för att forskning söks, tolkas och sedan sprids och omsätts inom
verksamheten. Specialpedagogen bör kunna vara ett stöd till övriga yrkeskategorier i
denna uppgift. För vidare forskning pekar denna begränsade undersökning på ett stort
behov av att utreda hur tid och kunskap skapas för att ta del av forskning inom skolan
och att hitta kanaler för att forskning av skiftande slag ska få genomslagskraft inom
verksamheten.
Nyckelord:
Evidens, forskning för skolan, praxisnära forskning, skolforskning, skolnära forskning,
skolutveckling, spridning av forskning, vetenskaplig grund