I studien Lärares tankar om skolledare, Sjöstrand-Lorenzatti (2005) var slutsatsen att lärare ville ha tydliga pedagogiska ledare som verkade nära dem i det dagliga arbetet. Denna uppsats är en uppföljning på ovanstående arbete med den skillnaden att frågan nu ställdes till Rektorer om deras syn på vad det innebär att vara pedagogiska ledare. Förhållandet mellan Rektorers uppdrag som pedagogiska ledare och deras ansvar för verksamheten som helhet med administrativt arbete, personal- och arbetsmiljöansvar diskuteras som en faktor i studien. Att arbeta som rektor i grundskola med bakgrund som förskollärare eller fritidpedagog kan innebära ifrågasättande och legitimitetsproblem i yrkesutövningen. Bakgrundens betydelse var därför ytterligare en intressant faktor att fördjupa inom studiens ram.

The aim of this master´s thesis is to analyse what factors have an impact on the quality of school libraries. The research questions are: How do some school principals, school librarians and school inspectors view quality in school libraries and what has an impact on quality?How do they view some existing quality criteria?How important do they think the integration of the school library into the curriculum is?The theoretical approach is derived from research about school libraries by David Loertscher and by Sharon Markless and David Streatfield. The empirical material has been collected through half structured qualitative interviews. The informants chosen are principals and school librarians from three Swedish primary schools (6-15 years).

I Sverige är skolan en av de största arbetsplatserna där det är av största vikt att ta arbetsmiljön ibeaktande. Introduktionen faller inom arbetsmiljöramen och det är arbetsgivarens ansvar att jobba meddensamma. Mitt syfte var att utföra en kvalitativ studie om vilken uppfattning Rektorer har avintroduktion till nyutbildade lärare. Jag önskade även undersöka vilken betydelse de såg sig själva ha påintroduktionen. Mina frågeställningar var hur sker introduktionen av nyanställda enligt Rektorerna?Vilka är de uppfattningar som Rektorerna har om värdet av introduktion? Vilka hinder finns för att kunnagenomföra en god introduktion enligt Rektorerna? Det var sex Rektorer som blev intervjuade.

Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares och Rektorers uppfattningar om åldersblandade klasser. Sex lärare och två Rektorer från två olika verksamheter intervjuades. Den ena verksamheten består av åldersblandade klasser och den andra har övergått från åldersblandade till åldershomogena klasser. Undersökningen utgick ifrån en kvalitativ ansats och metoden inspirerades av fenomenologin. De teman som presenteras i resultatet är vilka för- och nackdelar lärarna och Rektorerna upplevde med åldersblandade klasser, vilka barn de ansåg vinner respektive förlorar på dessa klasser samt vilken typ av klassammansättning lärarna och Rektorerna föredrog.

Syftet med studien är att utforska och förtydliga vad likvärdighet idag uppfattas som hos skolans huvudmän, Rektorer och lärare, samt hur likvärdighet eftersträvas inom grundskolan. Det finns en önskan om att uppmärksamma en problematik med strävan efter minskade resultatskillnader mellan elever som verkar motsäga likvärdighetsmålet att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt.Studien har utförts i Linköpings kommun där huvudmän, Rektorer och lärare inom grundskolans högstadie har intervjuats. Likvärdighet definieras av respondenterna som att ge alla elever samma möjlighet och samma chans. Detta genom en lyckad skolgång för att nå kunskapskraven samt möjlighet till maximal utveckling. Resultaten visar att små resultatskillnader mellan elever och mellan skolor inte eftersträvas, utan varje elevs maximala utveckling anses viktigare för likvärdigheten.

Hotad, utsatt, uthängd, trakasserad, rädd och kränkt är ord som man kanske inte i första hand förknippar med läraryrket men som är verklighet för många lärare idag. Olika undersökningar visar att lärare känner obehag att gå till arbetet. De olika anledningarna till vad som skapar detta obehag är bland annat fysiskt våld, hot om fysiskt våld och trakasserier. Vi vill ta reda på om skolan har en handlingsplan för utsatta lärare, hur det upplevs att vara utsatt och varför det är så få som berättar om det. Vi valde en kvalitativ forskningsansats med ostrukturerade intervjuer samt litteraturstudier för insamling av datamaterial.

Syftet med denna uppsats var att utifrån ett kommunikationsteoretiskt perspektiv granska hur en kommun arbetar med kommunikationen av mål och visioner mot sina förskolor, kommunala och fristående. Vidare ämnade vi undersöka huruvida det finns skillnader i kommunens sätt att kommunicera med de två olika typerna av förskola. Med detta mål i sikte genomfördes en fallstudie av en svensk kommun: Haninge kommun. Vi utförde intervjuer med tre tjänstemän på Barn- och utbildningsförvaltningen och fem förskoleRektorer varav två var Rektorer för kommunala förskolor. Därefter gjorde vi en enkätundersökning bland personalen på förskolorna vars Rektorer hade intervjuats.

Övervikten bland barn och ungdomar ökar i samhället och är idag uppe i 15-20 procent. Ut-veckling har lett till att man på internationell, nationell och regional nivå har utformat folk-hälsomål som man hoppas ska kunna bromsa detta. Enligt dessa mål är skolan en viktig arena där man måste arbeta hälsofrämjande. Även skolans styrdokument, genom läroplan och skol-plan, innehåller mål för hälsoarbetet. Rektorer står som ansvariga för skolans verksamhet, bland annat med uppgiften att utarbeta arbetsplaner för hur man på skolan ska nå de uppsatta målen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de Rektorer som ingår i studien organiserar introduktionsåret för de nyutexaminerade lärarna, samt hur denna organisation förhåller sig till deras tankar om skolutveckling och ledarskap.Teori: Arbetet utgår ifrån en beskrivning av ett rationalistiskt sätt att se på skolutveckling, jämfört med ett förståelsebaserat sätt och vilka konsekvenser respektive synsätt kan få i en verksamhet. Olika ledarskapsteorier belyses med fokus på kollegiala teorier där tankar om distribuerat ledarskap träder fram. Även lagar, förordningar och kommentarmaterial från Skolverket bidrar till den teoretiska inramningen.Metod: Jag har valt att använta mig av en kvalitativ metod och utifrån mitt syfte valde jag att definiera fyra teman som låg i linje med mina frågeställningar och dessa frågeställningar belystes genom halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med fyra Rektorer och en utvecklingsledare.Resultat: Intervjuerna visar att Rektorerna har en positiv inställning till introduktionsåret och att de organiserar detta med fokus på den enskilde läraren. Inte i något fall har Rektorerna haft någon tanke på att använda denna process för att kunna utveckla hela skolan eller för att distribuera det pedagogiska ledarskapet. De efterfrågar en gemensam plan för hela kommunen för att kunna höja kvalitén och de är medvetna om att reformen om introduktionsår inte är en prioriterad fråga.

I den Svenska skollagen står det ?lika skola för alla? stämmer det egentligen? Denna studie tar upp Rektorers ledarroller för barn med ADHD. Har alla barn samma förutsättningar eller skiljer det sig åt? Vem är ansvarig för detta? Genom olika teorier samt tidigare forskning undersöker denna studie vad som skiljer  i ledarskapet för elever med ADHD.  För att göra det tar studien med er genom dels socialpsykologiska, dels ledarskapsforskning för att finna ett svar.

Pedagogiskt ledarskap leder till utveckling. Detta antagande ligger som grund för denna studie som fokuserar på Rektorers pedagogiska ledarskap i relation med medarbetare. Många lärare upplever arbetsbördan för stor och så även Rektorer. Detta visar på en organisation som inte mår riktigt bra. För att skapa utveckling som leder till att fler stannar i organisationen behöver skolutveckling ske utifrån kärnverksamheten, undervisningen.

I Skollagen står det att skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans så att de kan utvecklas så långt som möjligt. Jag har under mina år i skolans värld sett att detta inte uppfylls så som det bör göra. Syftet med den här studien är att ta reda på hur pedagoger, elever och Rektorer ser på individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lägga upp sin undervisning för att individualisera den utifrån varje enskild elev. Jag har, genom att ha läst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda på vad individanpassad undervisning är och hur man kan använda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre Rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom ämnet kom jag fram till att rätt förhållningssätt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek är faktorer som påverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

Syfte: Syftet är att undersöka vilka åtgärder och förutsättningar som ges till elever som inteföljer mallen vid läsinlärning. Arbetet har utgått från frågeställningarna:- Hur arbetar pedagoger med läsinlärning?- Hur organiserar skolan särskilt stöd?Metod: Studien är en kvalitativ studie i form av intervjuer. Intervjuer har genomförts med trepedagoger och tre Rektorer. Samtliga intervjuer spelades in på band.Resultat: Utifrån min undersökning kan jag se att pedagogerna använder sig av många olikametoder när de arbetar med läsinlärning.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare respektive Rektorer ser på lärares prioriteringar bland ordinarie arbetsuppgifter. Syftet är även att jämföra prioriteringarna mellan de sju arbetslag/skolor som är undersökta samt att undersöka mekanismer bakom prioriteringarna som ålder, ämnesgrupp och arbetslag/skola. Ett annat syfte är att reflektera över skolkulturers och normers inverkan på hur prioriteringar görs.Bakgrundsdelen relaterar till svensk skola från 90-talet fram till idag. I analysen är hänsyn tagen till begreppet ?alignment? (rättning) som relaterar till en organisations förmåga att fungera som en helhet.

Med hjälp av denna kvalitativa undersökning bland yrkeslärare har jag försökt ge en bild av yrkeslärarnas upplevelser kring kompetensutveckling inom karaktärsämnet. Hur de går till väga för att bevara och utveckla kunskaperna i sina ursprungsyrken. Bland annat ges bilden att yrkeslärarna själva får ta ett stort ansvar för kompetensutvecklingen, snarare än Rektorer och skolledning..