Syfte. Syftet med uppsatsen är att undersöka Rektorers syn på elevinflytande och uppdraget att verka för demokratiska arbetsformer. Jag ville också undersöka hur Rektorerna ser på vilka möjligheter och/eller hinder till elevinflytande som kan finnas och dessutom relationen mellan elevinflytande och det faktum att vi har skoltvång. Utifrån dessa frågeställningar ville jag också försöka ta reda på vilken kompetens och vilka egenskaper lärare kan anses behöva för att arbeta med elevens reella inflytande. Metod.

Höstterminen 2008 återinfördes speciallärarutbildningen, men nu med olika specialiseringar och ett vidare arbetsuppdrag. I dagens skolkontext ska yrkesrollen etableras för speciallärarna i matematik och frågan är hur denna yrkesroll gestaltar sig, då tidigare forskning påvisat svårigheter att förändra de specialpedagogiska yrkesfunktionerna. Vidare har Rektor det yttersta ansvaret för att leda och utveckla det pedagogiska arbetet vid en skolenhet och därigenom mandat att också påverka speciallärarens yrkesroll. Med utgångspunkt i detta var studiens syfte att, utifrån speciallärares och Rektorers perspektiv, beskriva arbetsuppdraget som speciallärare i matematik. Syftet var också att tolka, beskriva och analysera hur målen för speciallärarutbildningen kommer till sin rätt i den praktiska verksamheten.

Som Rektor i kommunal verksamhet fo?rva?ntas man vara ledare, chef, utvecklare och arbetsgivare samtidigt som man a?r ansta?lld. Rektorers roll a?r ofta fo?rknippad med begrepp som komplexitet och otydlighet vilket go?r att det inte a?r enkelt att kunna axla denna typ av roll. Dessutom har tidigare forskning visat att det a?r vanligt att arbetet skiljer sig mellan organisationens formella dokument, sa? som arbetsbeskrivningar och organisationsschema, och det faktiskt utfo?rda arbetet.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur två olika skolor arbetar med delaktighet, samt att undersöka eventuella likheter/olikheter. Vi har intervjuat två Rektorer samt två specialpedagoger på två olika skolor i norra Stockholm och ställt frågor som behandlar begreppet delaktighet. De teoretiska utgångspunkter vi har använt oss av är delaktighet ur ett socialt perspektiv där vi diskuterar hur den sociala gemenskapen påverkar elevens delaktighet i klassrummet, hur eleven påverkas av att flyttas mellan stora och små grupper och vilka metoder skolorna väljer att använda sig av för att skapa en delaktighet i undervisningssituationer. Vi har även utgått från delaktighet ur ett demokratiskt perspektiv där vi resonerar kring hur eleven ska få göra sig hörd, att de måste ta egna initiativ och våga ta för sig i undervisningen för att kunna känna en delaktighet. Att våga ta för sig kräver också en del av skolan och dess organisation, som lärare måste man försöka skapa en trygg och säker miljö för eleven att arbeta och utvecklas i.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om och i så fall hur grundskolor, arbetar med specialpedagogiska skolutvecklingsfrågor samt vilken roll skolledare respektive specialpedagoger har i denna process. Syftet har utmynnat i följande forskningsfrågor: Finns det någon specialpedagogisk skolutveckling på de undersökta skolorna och om, hur beskrivs den av Rektorer och specialpedagoger i så fall? Hur ser specialpedagogens roll ut i den eventuella skolutvecklingen? Hur ser Rektorns roll ut i skolutvecklingen? Finns det något samarbete mellan specialpedagog och Rektor i skolutvecklingsprocesser och hur ser det ut i så fall? Teori: Uppsatsen tar utgång i rationalistisk organisationsteori som till skillnad från naturvetenskapliga teorier inte söker sig efter absoluta sanningar utan talar snarare om sannolikheter och regelbundenhet (Jacobsen & Thorsvik). För att bättre förstå skolutveckling samt specialpedagogisk skolutveckling användes Bergs (2003) frirumsmodell samt Scherps och Blossnings teori om skolutveckling för analys av resultat, dvs. beskrivning av specialpedagogisk skolutveckling, roller och samarbete.

SyfteStudiens syfte var att belysa hur några personer inom skola och socialtjänst beskriver samverkan, mellan sina verksamheter, med fokus på anmälningsskyldigheten.Våra frågeställningar var:? Hur ser personalen inom de olika verksamheterna (skola och socialtjänst) på samverkan för att förbättra för barn i behov av särskilt stöd?? Hur beskriver de olika yrkeskategorierna arbetet kring anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 kap. 1 §?TeoriDen forskningsinriktning vi fann lämpligast för vår undersökning faller, till viss del, under den systemteoretiska teorin, eftersom vi skulle studera system och då syftade vi på organisationerna skola och socialtjänst som system.MetodVår undersökning är en kvalitativ intervjustudie och totalt intervjuades sex personer från skola och socialtjänst. Undersökningen gjordes i en (1) kommun.

Föreliggande uppsats behandlar Rektors ledarskap i ett skolutvecklingsarbete. Syftet är att undersöka hur Rektors pedagogiska ledarskap blir synligt i ett skolutvecklingsarbete samt hur lärarna upplever Rektors pedagogiska ledarskap. Som struktur för resultatredovisningen och som analysverktyg har de fyra inslagen i Alvessons och Ydéns ledarskapsteori använts. Studien har gjorts med hjälp av intervjuer med en Rektor och fyra av hennes medarbetare. Utskrifterna av intervjuerna har reducerats och genom meningsstrukturering har olika berättelser förts samman till en sammanhängande historia..

I vårt arbete har vi behandlat ämnet livskunskap och den samhällsförändring som vi tycker oss se. Syftet med vårt arbete har varit att försöka se om ämnet livskunskap kan vara ett tecken på en utveckling som håller på att ske inom skolan. För att uppnå vårt syfte har vi på vår utvalda skola intervjuat lärare och Rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgången tog del av. Resultatet av vårt arbete visar att det på skolan finns en medvetenhet om en förändrad kunskapssyn och att man i ämnet livskunskap arbetar med de förmågor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv..

Denna rapport redovisar utvecklingen av grafiskt material som skapades åt Thomasgymnasiet i Strängnäs kommun i ett försök att uppdatera deras image om att dem är en modern skola. Under utvecklingen så skapades det ett flertal olika skisser, en moodboard och slutligen nio flyers och två olika affischer. Jag använde mig av Strängnäs kommuns officiella grafiska profil för att ledsaga utvecklingen, men försökte ändå att introducera nya element som kunde anses som acceptabelt av skolans ledning. Slutresultatet blev godkänt av skolans Rektor, däremot så hann dem inte skrivas ut och skickas iväg till potentiella elever..

Syfte: Det övergripande syftet med studien var att utforska hur chefen för elevhälsan, Rektorer och specialpedagoger medverkar till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom elevhälsan i en glesbygdskommun, i studien kallad för Humlekommunen.Då elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blev tydligare i den nya skollagen anser vi att den roll och uppgift specialpedagogen har/bör ha är intressant att belysa och reflektera över. Enligt Skollagen ska ?elevhälsan främst vara förebyggande och hälsofrämjande? (Utbildningsdepartementet, 2010b, s.24). Det är således en stor utmaning för dagens skola och framför allt elevhälsan hur den ska kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande.Syftet preciserades med följande frågeställningar:1. Vilka faktorer styr elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete?2.

Syfte: Det övergripande syftet med studien var att utforska hur chefen för elevhälsan, Rektorer och specialpedagoger medverkar till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom elevhälsan i en glesbygdskommun, i studien kallad för Humlekommunen.Då elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blev tydligare i den nya skollagen anser vi att den roll och uppgift specialpedagogen har/bör ha är intressant att belysa och reflektera över. Enligt Skollagen ska ?elevhälsan främst vara förebyggande och hälsofrämjande? (Utbildningsdepartementet, 2010b, s.24). Det är således en stor utmaning för dagens skola och framför allt elevhälsan hur den ska kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande.Syftet preciserades med följande frågeställningar:1. Vilka faktorer styr elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete?2.

Det övergripande syftet med studien är att få kunskap om Rektorers didaktiska medvetenhet i samband med rekrytering av lärare för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. För att följa upp syftet och för att få kunskap om hur Rektorers didaktiska medvetenhet påverkat val vid rekrytering undersöks utbildningsbakgrunden/didaktisk kompetens hos lärare som är anställda för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutiskt ansats.  I studien intervjuades fyra Rektorer och fyra lärare som arbetar med att ge stöd inom området språk, skriv och läs. Alla Rektorer uppvisade didaktiskt medvetenhet om vilka kompetenser de efterfrågar vid rekrytering av en lärare för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. Samtliga Rektor efterfrågar en formellt utbildad lärare med erfarenhet och kunskaper inom kunskapsområdet liknande de som ges vid en utbildning till speciallärare inom språk, skriv och läs men det är bara en Rektor som efterfrågar en utbildad speciallärare inom kunskapsområdet.

I denna studie har vi intervjuat fyra pedagoger samt en Rektor angående flerspråkighetens betydelse för barn. Intervjuerna har ägt rum i två olika kommuner i norra Sverige, i förskola och skola. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer för att kunna besvara våra frågeställningar. I studien har vi kommit fram till att alla informanter anser att flerspråkighet är viktigt för barn. Dock är informanterna oense angående modersmålsstödet, men väldigt ense att det inte finns några nackdelar för barnets utveckling..

Samverkan innebär att föräldrarna, läraren och eleven utför målinriktade samverkansformer för att främja elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vi undrar därför hur föräldrarnas och skolans uppfattningar är kring samverkan. För att få fram dessa uppfattningar har vi gjort intervjuer med två föräldrar, två lärare, en kurator och en Rektor. Slutsatserna från intervjuerna diskuteras och analyseras med hjälp av läroplanen samt relevant litteratur. Vi har kommit fram till att samverkan fungerar mellan skola och hem.

Syfte: Studiens syfte var att tolka och beskriva hur tio huvudmän uttryckte sin syn på specialpedagogisk handledning samt hur huvudmännen uttryckte styrningen av specialpedagogisk verksamhet i relation till de statliga intentionerna med ett förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolan.Teori & Metod: Studien är kvalitativ och dess teoretiska ram är hermeneutisk och utgår från förståelse och tolkning av specialpedagogisk handledning samt hur huvudmännen erfar styrning av specialpedagogisk verksamhet. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med nio huvudmän för fristående och kommunala skolor.Resultat: Huvudmännen uttryckte specialpedagogisk handledning som ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Handledning uttrycktes både ur ett lång- och kortsiktigt perspektiv. Några huvudmän hade centralt organiserad handledning och erbjöd kompetensutveckling i handledning för dessa specialpedagoger. Samtliga huvudmän uppgav att Rektor avgör om specialpedagogisk handledning ska erbjudas i verksamheten.