Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka Rektorers syn på arbetet med åtgärdsprogram, att se vilka rutiner som finns vid upprättande av dokumenten och att ta reda på om det finns likheter, respektive olikheter vid rutiner och upprättande av åtgärdsprogram, beroende på vilket stadium Rektor ansvarar för. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun där 48 Rektorer besvarat en enkät.Resultatet visar att det finns likheter vid upprättande av åtgärdsprogram, kring rutiner och innehåll i dokumenten. Ytterligare likheter som framkommer är viss fokusering på individnivå liksom att elevens styrkor och svårigheter skrivs fram i dokumentet. Att åtgärdsprogrammet beskriver elevens situation på gruppnivå verkar inte vara så vanligt förekommande och det råder en viss tveksamhet när det gäller utformningen på organisationsnivå.När det gäller elevens delaktighet så visade resultatet att elevens ansvar tydliggörs i åtgärdsprogrammet men att elevens syn på sin skolsituation inte var lika vanligt förekommande när dokumenten skrevs fram.Vårdnadshavares delaktighet skiljer sig åt i grupperna. I de lägre åldrarna anser Rektorerna att vårdnadshavares synpunkter tas tillvara och att deras ansvar framgår.

En avgörande och viktig faktor till hur lärare genomför och planerar sin undervisning är lärares motivation. Faktorer som har inverkan på motivationen är bland annat arbetssituation, kollegor, Rektor, eget ansvar samt i vilken utsträckning lärare själva kan påverka deras arbetssituation. Syftet med studien var att undersöka och beskriva lärares syn på den egna motivationen och dess påverkan på undervisningen. Detta har gjorts utifrån socialpsykologisk grund med inriktning på kognitiv teori. Metoden som användes vid datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes med sex legitimerade lärare.

Studien handlar om hur en Rektor och två lärare arbetar med likabehandling i gymnasieskolan. Syftet är att se hur arbetet med likabehandling på gymnasiet kan se ut och hur styrdokumenten implementeras i verksamheten. I studien används kvalitativ metod och totalt tre kvalitativa intervjuer genomfördes. Analys av skolans lokala handlingsplaner för likabehandling och Skolverkets råd och riktlinjer för likabehandling inkluderas i studien. Till grund för det teoretiska perspektivet har forskningslitteratur om likabehandling i skolan används.

Syftet med denna studie har varit att granska observationsmaterialet TRAS (tidig registrering av språkutveckling). Vi har undersökt vad pedagoger och Rektorer anser om TRAS, dess innehåll och arbetet med materialet. Data består av intervjuer av sex pedagoger, på två olika förskolor, med erfarenheter av TRAS samt ansvarig Rektor på dessa förskolor. Resultatet visar på att pedagogerna och Rektorerna har uppfattningen om att det finns både fördelar och nackdelar med TRAS. Pedagogerna och Rektorerna är övervägande positiva till TRAS och upplever att det är ett bra hjälpmedel och komplement i arbetet med barns språkutveckling..

Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, där två skolor besöktes. På båda skolorna intervjuades en Rektor och en pedagog. Dessa två skolor valdes ut på grund av deras mångfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur än den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

Syftet var att undersöka om entreprenöriellt lärande utvecklar elevers personligutveckling och därmed skapar nya förutsättningar för studie- och yrkesvägledningen.Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av Rektor, en lärare och tvågruppintervjuer med 4 elever vardera. I resultatet framgår att skolan och läraren arbetargenomtänkt med entreprenöriellt lärande och personlig utveckling i en process under treår. Vår slutsats är att eleverna har arbetat med sin personliga utveckling och detta kan sessom studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse vilket stödjer studie- ochyrkesvägledningen och skapar nya förutsättningar för den..

Syftet med vårt arbete är att få svar på frågor inom fritidsverksamheten och uppdraget fritidspedagoger ställs inför inom skolverksamheten. Vi vill fokusera på uppfattningar om fritidshemmets verksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom att undersöka fritidspedagogers och Rektorers synsätt på hur fritidshemmet ska leda sin verksamhet samt hur fritidspedagogerna ska arbeta enligt uppdraget, vill vi få en klarhet i den förvirring vi uppfattat verksamheten och rollen har. Utifrån teorier och empiri insamlat via intervjuer har vi bekräftat att förvirringen finns i form av tolkningssvårigheter mellan olika individer i verksamheten och de förutsättningar som finns för den..

Det övergripande syftet med studien var att beskriva och förklara hur Rektorers arbete har förändrats över tid, med tyngdvikt på kommunaliseringen av grundskolan. För datainsamling användes livshistorieintervjuer med fyra Rektorer som vara verksamma i början av 1990-talet. Den generella bild som målas upp är att fler arbetsuppgifter har tillkommit till Rektorns arbete, vilket har gjort samarbetet med medarbetare i ledningsgrupper viktigare. De administrativa uppgifterna ökade i och med kommunaliseringen, då bland annat det totala ansvaret för skolans budget lades på Rektorn. Samtliga Rektorer uttryckte det pedagogiska ledarskapets betydelse och att en avgörande faktor för att lyckas med verksamheten var att kunna leda i förändring.

Syftet med följande arbete är att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya specialläraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik. I vår undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra Rektorer. Med hjälp av kvalitativ intervjuteknik var vår målsättning att få fram vilken bild specialpedagoger och Rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsåg också att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och Rektorer känner till den nya specialläraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angående specialpedagogens yrkesroll nu när den nya specialläraren träder in på scenen? Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete är undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrågor, utvecklingsfrågor eller handledande uppgifter i någon större omfattning.

Det här arbetet handlar om hur man som lärare ska bemöta ett barn som sörjer och hur barnet som sörjer reagerar. Här tas även upp hur och när man berättar för ett barn att någon dött. Det är av betydelse att vi som arbetar med barn vet hur man kan hjälpa dessa att gå vidare i livet, hur vi hjälper dem att bearbeta sin sorg. Genom intervjuer med en Rektor och en präst får man veta hur en utsatt skola har agerat under en krissituation och hur samarbetet mellan skolan och samhället kan fungera. I arbetet har jag även tagit upp hur viktigt det är att ha en handlingsplan för krissituationer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, där två skolor besöktes. På båda skolorna intervjuades en Rektor och en pedagog. Dessa två skolor valdes ut på grund av deras mångfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur än den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida skolor, utifrån Rektorers perspektiv som dess pedagogiska ledare, arbetar med integration. Vi fokuserar på hur skolorna enligt Rektorer förhåller sig till styrdokument och elevpopulationen. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med sju högstadieRektorer på sju olika skolor i en utvald kommun. Vårt teoretiska utgångsläge inbegriper ett sociologiskt förhållningssätt till våra empiriska data. Huvudresultatet i uppsatsen är att eleverna i den undersökta kommunen inte får likvärdig utbildning eftersom det på skolorna saknas handlingsplaner och mål för hur integrationsarbetet skall fortlöpa, vilket försvårar elevernas möjligheter att möta samhället..

Under höstterminen 2010 praktiserade jag på Botkyrka kommun där man under år 2011 skulle starta upp ett nytt intranätprojekt. Det var förutbestämt att intranätet skulle vara rollbaserat, men det var oklart hu användarrollerna skulle tas fram. Den tidigare forskning som finns på området intranät förespråkar behovsanalyser och processkartläggning men ingen specifik metod för framtagandet av användarroller för ett rollbaserat intranät.Syftet med uppsatsen är att testa processkartläggning av kommunikationsprocesser och informationsflöden som metod för att ta fram ett ramverk för användarroller för ett rollbaserat intranät. Utifrån syftet valdes hermeneutikens förhållningssätt för att ta hänsyn till individens tolkning av verkligheten. För att tillåta individens tolkning utan att jag som forskare påverkade verkligheten använde jag mig av den induktiva metodansatsen.

AbstractExamensarbete inom Lärarprogrammet LP01Titel: Most schools teach you how to move around it but?Neuropedagogik? vad, hur och varför?Författare: Caroline Bandgren och Emelie MöllerTermin och år: Vårterminen 2014Kursansvarig institution: Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs Universi-tetHandledare: Ulla BerglindhExaminator: Anna-Lena LilliestamRapportnummer: Vt14-2910-122Nyckelord: Neuropedagogik, neuroplasticitet, inlärningssvårigheter, elever i behov av särskilt stöd, Eaton Arrowsmith School, lärandeteorierSyfte:Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om neuropedagogik och varför det är positivt att använda sig av i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är en litteraturbaserad uppsats som har grunden i en studie gjord på en skola i Kanada.Metod:Undersökningen som gjordes i Kanada genomfördes på Eaton Arrowsmith School som riktar in sig på elever som har inlärningssvårigheter där de med tar hjälp av neuroplasticitet och egna metoder för att hjälpa eleverna. Det intervjuades fyra pedagoger, en Rektor, en vise Rektor och två elever. Skolans metoder samt kanadensisk litteratur ställs sedan emot svensk forskning som behandlar samma ämne.Resultat:Baserat på undersökningen i Kanada och den svenska litteratur som använts så har vi kommit fram till att för elever som har inlärningssvårigheter kan neuropedagogik vara dem till stor nytta.

Syftet med denna undersökning och uppsats är att ta reda på om det finns en samsyn när det gäller att arbeta med åtgärdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut då? I Skolverket (2008) står det att: ?Kravet på att utarbeta åtgärdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen [?] ? Undersökningen är kvalitativ och baseras på enkätfrågor samt intervjuer, urvalet i undersökningen består av pedagoger från olika yrkeskategorier på två mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till år 5. Dessutom intervjuade vi Rektorer,specialpedagog, speciallärare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en samsyn även om det skiljer sig åt i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas och delar, tillsammans med sin personal, synen på nyttan av ett åtgärdsprogram..