Med uppsatsen försöker jag belysa den komplexa värld som ett så kallat Friluftsmuseum ofta existerar i. Genom att stycka upp det innehåll en vikingatida rekonstruktion rymmer (förmedling, ekonomi, nationell identitet samt nutidsprägel på historisk empiri) och genom nutida exempel på var och ett område försöka med egna invävda frågeställningar diskutera de problem som kan uppstå i försöket att rekonstruera forntiden..

Då ett företag får ekonomiska problem och problemen är av den art att de inte går att lösa i den löpande verksamheten är det oftast konkurs som kommer på tal. Sedan 1996 finns det ett alternativ till konkurs, företagsrekonstruktion. Syftet med en rekonstruktion är att genom att vidta åtgärder, både finansiella och sakliga, rädda verksamheten och återigen göra den lönsam. Förfarandet är reglerat i Lagen om företagsrekonstruktion. Det har sedan införandet av lagen visat sig att den fått dålig genomslagskraft och det är bara en bråkdel av de företag som råkar illa ut som ansöker om en rekonstruktion.

Museums are a part of the cultural sector that over the last couple of years had to compete with the steadily growing consumption of spectacles. New techniques to attract and amaze the visitors have evolved. Living History Museums has developed a method to simulate past times by building up an environment with reconstructions. History is a non-definite science, there will never be an exact answer to how it really was, for example during the Middle Ages.This essay deals with the difference between reconstructions and authentic artefacts and how they build up an illusion of the past. In what sense does it matter if the artefacts are genuine or not? How do these museums deal with anachronistic phenomena from today's modern world in the historic environment? Additionally I discuss whether or not these reconstructions - of environment, buildings and personal characters - have any influence on the historic narrative given by the museum.

Under första kvartalet 2009 så har hela 1909 företag försats ikonkurs. Av alla dessa företag tror vi att ett flertal i grunden ärlivskraftiga och lönsamma. Vi anser därför att det är slöseri medresurser att försätta dessa företag i konkurs med kapitalförstöringoch de anställdas arbetslöshet som följd. För dessa företag bordeen rekonstruktion vara mer lämplig åtgärd. Vid ettrekonstruktionsförfarande ser man över om företaget kanrekonstrueras till att bli lönsamt.Vårt syfte är att undersöka hur förfarandet med enföretagsrekonstruktion går till och vad som krävs för att ett företagska bli aktuellt för rekonstruktion.

Användningen av superförmånsrätt är blygsam eftersom den har varit problematisk att arbeta med i praktiken. Superförmånsrätten har länge varit föremål för diskussioner. Förarbeten har uttryckt ett behov av att vissa fordringar som härrör från äldre avtal ska kunna omfattas av superförmånsrätt. Lagtexten kräver dock att en superförmånsrättslig fordran måste vara hänförbar till ett avtal som ingåtts under rekonstruktionen. Diskussionen om superförmånsrätt har sedan tagits upp igen eftersom det har tillsats en utredning som har lagt fram ett förslag på att vidga den superförmånsrättsliga sfären.

Syftet med föreliggande studievar att ta del av elevers upplevelser från sin tid på en resursskola samt hur de unga vuxna upplever sin livssituation idag relaterat till sin tid på resursskolan.Som metod har vi valt triangulering, vilket innebär att vi har haft flera olika strategier vid insamling av empiri. De tillvägagångssätt vi har valt att kombinera är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Den kvantitativa delen bestod av enenkätliknande intervjuguide som dessutom innehöll två frågor av kvalitativ natur. Dessutom har vi kompletterat vår kvalitativa studie med tre djupintervjuer där vi använde oss av en intervjuguide med öppna frågor.Resultatet av föreliggande studie visar att tiden på resursskolan var personligt lönsam för de allra flesta av de medverkande ungdomarna. Många säger att de aldrig hade klarat skolan om de inte hade kommit till resursskolan, men att själva lärandet inte var den viktigaste aspekten då de blickar tillbaka på resursskoletiden.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

Fornföreningen Fibula on the Aland Islands contacts the author because its members want to create a museum.The purpose of this two years master?s thesis in Archive, Library and Museum studies is to shed light on what a museum really is. The research question I have answered is ?what is a museum and is this what Fibula really wants in their reconstructed Viking village??. Based on interview material, ethnographic field studies, relevant research in the subject and documents from Fibula, I have answered the research question.

Syfte: Att jämföra marginell och intern passform på kronor framställda genom fyra olika digitala avtryckssystem med kronor framställda genom konventionell avtrycksteknik, som kontrollgrupp. Metod: Femtio helkeramiska kronor framställdes från 50 standardiserade provkroppar, som delades in i fem grupper, där varje grupp representerade ett avtryckssystem. Varje krona cementerades på sin respektive provkropp och sektionerades till fyra segment. Den marginella och interna passformen mättes i 8 fördefinierade punkter. Totalt 1567 mätningar utfördes, analyserades och jämfördes. Resultat: (1) Gällande marginell spalt kunde inga signifikanta skillnader hittas då kontrollgruppen jämfördes med vart och ett av de digitala systemen. (2) Lava? hade mindre marginala spalter än CEREC® och iTero®, (3) CEREC och Lava hade mindre spalter i chamfern jämfört med iTero och kontroll, (4) E4D® visade mindre spalter än CEREC i mätpunkter 4-8 och CEREC visade en mindre spalt i mätpunkt 2, (5) Lava visade mindre spalter än CEREC i mätpunkter 1, 3 och 5-8.

Introduktion/Syfte. Intresset för och användandet av adhesiv cementering av keramiska material har ökat under de senaste åren. Detta har lett till ett ökat intresse att kunna jämföra olika studiers resultat med varandra och därmed har även intresset för att utveckla internationella standarder inom forskning ökat. Syftet med denna studie var att jämföra den adhesiva bindningsstyrkan mellan ett laboratorieframställt material innehållande kvartsmjölsförstärkt epoxyresin (Sipoxy), med emalj och dentin. Detta för att avgöra om Sipoxy kan användas som en standardiserad ersättning istället för tänder i in vitro studier som utvärderar bondade keramiska Rekonstruktioner. Material & metod.

I denna uppsats har vi studerat sju yrkesverksamma studie- och yrkesvägledares egna upplevelser av deras arbetsrum med utgångspunkt ifrån arbetsmiljö och estetiska perspektiv, samt författarnas egna förklaringar av rummens interiör. Vägledarna i denna studie arbetar inom den kommunala grundskolan och undersökningen har genomförts på tre olika kommuner i Skåne län. För att göra arbetet tydligt har vi fotograferat och observerat vägledarnas arbetsrum för att kunna göra så verkliga Rekonstruktioner som möjligt och för att man som läsare lättare ska kunna följa med i texten. I studien framkommer att flertalet av vägledarna vid samtal med elever tenderar att placera sig i sin egen kontorsstol och där eleverna placerar sig på de utplacerade stolar som återfinns i rummen. Vägledarna var medvetna om antingen den nuvarande positionen eller vilket som var den mest optimala placeringen i förhållande till eleven vid vägledningssamtal.

Förmånsrättslagen (FRL) berör en viktig del i det svenska kreditväsendet eftersom den utgör ett fundament för ett mycket frekvent använt institut ? konkursinstitutet. Den lagändring som ligger till grund för den här uppsatsen, innebar stora förändringar för förmånsrätten och då i synnerhet avseende företagsinteckningen (före detta företagshypoteket) som fick en försämrad ställning som säkerhet. Med den här uppsatsen har jag haft för avsikt att redogöra de mest centrala lagändringarna som följts av reformen (SFS 2003:535) av FRL. Mer uppmärksamhet har lagts på omvandlingen från företagshypoteket till företagsinteckningen, då det är denna ändring som utgör den största förändringen av FRL.

Dokumentärfilmens villkor och form har förändrats under åren. I det ökande bildflödet från TV och andra media har publiken vant sig att se dokumentära uttryck med allt från övervakningskameror och amatörfilm till elaborerade Rekonstruktioner med skådespelare. Möjligheten att datormanipulera bilder gör att relevant källkritik blir allt svårare och den centrala frågan om en viss dokumentär har något alls att berätta om verkligheten kan bli obesvarad. Gränsen mellan dokumentär och fiktion är oklar.Inför en dokumentär som använder material från många olika källor kan man fråga sig vilken av alla dess upphovsmän som svarar för den samlade, subjektiva sanning som filmen vill visa. Det är lätt att känna sig tveksam inför en dokumentärfilm, vilken per definition ju utger sig för att säga åtminstone något om verkligheten, när informationen som ges förefaller ofullständig eller fabricerad.

Vägverket har i sin strävan att ständigt förbättra sina projekt och utvecklingen inom byggindustrin sett partnering som ett värdefullt verktyg. Partnering innebär inte en helt ny entreprenadform utan är snarare ett nytt sätt att arbeta. Huvudmålet är att skapa en miljö i projekten där samverkan, förtroende och gemensamma mål ligger i fokus. Genom att fördela både risker och vinster mellan parterna skapas en ömsesidig vilja att effektivisera byggprocessen. Genom att i samråd diskutera och föreslå nya lösningar tas den kompetens som finns inom branschen bättre tillvara.