Företagsinteckning och förmånsrätt
praktiska konsekvenser av lagändringarna 2004
Förmånsrättslagen (FRL) berör en viktig del i det svenska kreditväsendet eftersom den utgör ett fundament för ett mycket frekvent använt institut ? konkursinstitutet. Den lagändring som ligger till grund för den här uppsatsen, innebar stora förändringar för förmånsrätten och då i synnerhet avseende företagsinteckningen (före detta företagshypoteket) som fick en försämrad ställning som säkerhet. Med den här uppsatsen har jag haft för avsikt att redogöra de mest centrala lagändringarna som följts av reformen (SFS 2003:535) av FRL. Mer uppmärksamhet har lagts på omvandlingen från företagshypoteket till företagsinteckningen, då det är denna ändring som utgör den största förändringen av FRL. Det grundläggande syftet har varit att arbetet, steg för steg, skall komma närmare en slutlig resultatbedömning av den nya lagstiftningen. För att möjliggöra detta används relevanta källor från rättsvetenskaplig doktrin, dagspress och intervjuer. Detta för att nå en så verifierad bild som möjligt av det redovisade resultatet av lagstiftningen. Reformens huvudsakliga syfte är att öka möjligheterna till fler lyckade företagsrekonstruktioner. Företagsinteckningens försämrade ställning är ett led i att nå detta resultat. Tanken är att bankerna i och med deras förlorade säkerhet skall tvingas till större inblick och kontroll av deras låntagares ekonomiska utsikter, så att de på ett tidigare stadium kan se tecken på insolvens hos gäldenären. Lagstiftarens önskan är att effekten ska bli den att banken skall förlorar mindre (eller förlorar inget alls) och att möjligheterna för fler lyckade rekonstruktioner ökar. Effekterna av den nya reformen verkar dock inte peka åt samma håll som de önskade. Den största anledningen för detta antas vara att kreditgivningen till större grad börjat inriktas mot objektsfinansieringar. Effekten blir den att lagstiftningen tappar sitt påtryckningsmedel eftersom bankerna idag inte behöver använda företagsinteckningen i lika stor mån som tidigare. Slutsatsen blir att reformens eftersträvade effekter kommer att utebli så länge bankerna kan använda sig av alternativa säkerheter.