Syfte med denna uppsats är att öka förståelsen för hur man kommunicerar visuellt för att attrahera segmentet 50+. Metod : Undersökningen har gjorts ur ett hermeneutiskt synsätt med intentionen att undersöka och beskriva vilka visuella attribut i Reklam som tilltalar en 50+-marknad. För att få en djupare förståelse för problemet har vi valt att göra djupintervjuer med tre fokusgrupper där respondenterna alla tillhör 50+-marknaden. Som referensgrupp har vi valt ungdomar i åldern 20-30 år. Djup-intervjuerna kompletterades med enkäter för att få en bättre bild av de enskilda respondenterna och deras intressen och mediavanor.

Målet med uppsatsen var att se hur man producerar fram en Reklamkampanj, framför allt hur man gör det för första gången samt hur retoriken kan bidra till ett lyckat koncept. Vilka förutsättningar krävs? Arbetar man på ett annorlunda sätt? Vilka medel använder man för att få en framgångsrik Reklam? Detta har undersökts genom att intervjua personer som varit med och producerat den prisbelönta och världskända Reklamkampanjen från IKEA  ?Drömkök åt alla? ur ett retoriskt perspektiv. Resultatet visar på en resa rätt i tiden  i hur man med ny teknik får fram något helt unikt..

Uppsatsens syfte är att ur ett konstvetenskapligt perspektiv undersöka hybridbilder som uppvisar drag av både konst och Reklam, och de gränsöverskridande rörelser som bilderna gör mellan dessa fält. Tre bilder har analyserats för att lyfta fram villkor och förutsättningar för hur förflyttningar mellan konstfältet och Reklamfältet kan ske. Den teoretiska utgångspunkten för dessa analyser har varit parametrarna funktion, syfte, upphovsperson och cirkulation utifrån Göran Sonessons bok Bildbetydelser: Inledning till Bildsemiotiken som vetenskap. I varje bild har närvaron av dessa parametrar undersökts i relation till några generella karaktäristiska egenskaper hos konstbilder respektive Reklambilder. Resultaten uppvisade en stor variation och ur bildanalyserna utkristalliserade sig tre olika sätt för att uppnå en rörlighet mellan fälten: bilden bygger ett starkt kulturellt kapital som långsiktigt befäster dess rätt till rörlighet; bilden intar en position mittemellan fälten och utnyttjar denna för att kunna förflytta sig i båda riktningarna; bilden befäster sig först som tillhörande en bildkategori och tillhandahåller sedan själv verktygen för att ifrågasätta denna kategorisering..

I mitt arbete vill jag visa på hur man med hjälp av Reklamanalys kan uppnå läroplanens för kritiskt tänkande i gymnasieskolan, samt ge eleverna en möjlighet att utveckla en förmåga att kritiska granska media. Detta sker först genom en teoretisk ram och här utreder jag begreppet media literacy och genom att finna en definition på vad kritiskt tänkande är. Sedan lyfter jag fram två pedagogiska verktyg som kan användas i arbetet med att analysera Reklam, semiotisk bildanalys och textanalys. Slutligen gör jag en analys av en Reklamannons och gör pedagogiska och didaktiska kopplingar till analysen. Jag visar genom mitt arbete varför det är viktigt att odla kunskaper och förmåga att kritiskt granska medietexter, och vilka pedagogiska verktyg man som lärare kan rusta sig med..

I dagens konsumtion och mediesamhälle bombarderas den unga individen av Reklam. Det är utifrån detta förstårligt att man konstruerar en mur där man helt enkelt säger stopp till Reklamen. Dock stoppar dtet ainte företagen som då försöker komma över denna mur  och på så sätt nå konsumenten.Syftet med studien är att belysa vilka uppfattningar marknadsförare har angående ungdomar som målgrupp och hur man utifrån det försöker nå denna målgrupp. Vilka tillvägagångssätt använder sig marknadsförarna av och hur övertygar de konsumenten?I analysen framkommer det tre diskurser är av väsentlig betydelse.

I den här studien har jag undersökt hur förskollärare kan använda musik som ett pedagogiskt verktyg i barnens språkutveckling samt vilka likheter och samband som finns mellan språk och musik. Jag har undersökt fem förskollärares erfarenhet och tankar kring detta. I studien har jag intervjuat fem förskollärare som arbetar mycket med musik tillsammans med barn. Resultatet visar att musik och språk har mycket gemensamt, båda innehåller bland annat rytm, ton, klang dynamik och uttryck. Förskollärare använder musik, sång, rytm, rim och ramsor för att stimulera barnens språkutveckling.

SammanfattningEfter att ha spenderat tid på att syna Reklamer av olika slag slogs vi av att en stor del av Reklamutbudet idag anspelar på sex och flertalet av dessa Reklamer innehåller kvinnliga modeller som i stor utsträckning objektifieras. De Reklamer som vi tyckte tydligast bröt mönstret från att objektifiera kvinnan enligt de traditionella normerna var de Reklamer där idrottstjejer representerade företag och produkter. Denna typ av Reklamer har enligt oss ökat de senaste tio åren och idag är det vanligt att se ett välkänt ansikte på en framgångsrik idrottstjej göra Reklam för diverse produkter på TV. Det vi fann intressant att undersöka var således att ta reda på om idrottstjejernas genomslagkraft i Reklam har ökat under de senaste tio åren, vilken kvinnoroll de symboliserar i Reklam samt om användandet av framgångsrika kvinnliga idrottare har påverkat den traditionella kvinnobilden i Reklam. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om och i så fall hur svenska idrottskvinnors framgångar och användandet av dem i Reklam har påverkat den traditionella kvinnobilden i Reklam.

Problem: Betydelsen av ett starkt, välkommunicerat och originellt varumärke kan knappast överskattas i dagens globala marknad. Inom modeindustrin är betydelsen ofta än mer signifikant då varumärket och dess kärnvärden till stor del utgör företagets största konkurrensfördel gentemot konkurrenterna.Frågeställningar: Hur har GANT:s kärnvärden kommit till uttryck i företagets varumärkesReklam från 1980 fram till 2010 och hur har varumärkesReklamen i sin tur påverkat bilden av varumärket?Hur har GANT:s varumärkesReklam förändrats över tid?Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda hur ett framgångsrikt företag inom modeindustrin, GANT, har kommunicerat sina kärnvärden genom Reklam mellan åren 1980 till 2010. Undersökningen ämnar även att gå igenom hur Reklamen i sin tur har påverkat bilden varumärket samt hur Reklamen har förändrats över tid.Metod: Vi har valt att undersöka Reklamen och kopplingen till företagets kärnvärden utifrån en kombination av semiotik och retorik. För att få reda på företagets kärnvärden så har vi genomfört en intervju med en företrädare för företaget.Teori: De teoretiska perspektiven i undersökningen utgår från varumärkesteori i allmänhet samt kärnvärden, positionering och marknadskommunikation i synnerhet.Empiri: Vi ämnar studera representationen av GANT:s kärnvärden i sin Reklam genom att analysera utvalda Reklamuppslag från företagets produktkataloger mellan åren 1980-2010.Resultat: Undersökningen visar att kärnvärdena till viss mån går igen i Reklamuppslagen, samtidigt som flera av GANT:s kärnvärden är så abstrakta att de är svåra att definiera och därmed även att identifiera.

Syftet med det här arbetet är att få reda på hur barn, femåringar respektive sjuåringar, märker av genusperspektivet i Reklam riktad till dem. Jag har använt mig av gruppintervjuer där jag tillsammans med barn undersökt hur barn reflekterar över genusperspektivet i Reklamen riktad till barn. Frågeställningarna har undersökts genom fem olika Reklamavsnitt som vänder sig till barn. Uppsatsens teoretiska perspektiv vilar på en grund från genusvetenskapen och socialiseringsprocessen. Resultatet av min analys där jag använt mig av gruppintervjuer, visar att barn ser genusperspektivet och enligt femåringarna så är det färgen som mest visar vem Reklamen är riktad till.

Nu för tiden har Reklamfilmer i Sverige gått från att inte bara vara ytliga och produktinriktade, till att få en mer humoristisk prägel. Många företag väljer att visa upp en varm och personlig bild av sig själva genom Reklamfilmer som innehåller människor som tittaren kan identifiera sig med. En av de människorna är Reklamtönten. Syftet med denna uppsats är att kartlägga tönten och varför han används. Vi har kommit fram till att tönten är en medelålders ?mannen på gatan?, och att han verkar ha ensamrätt på töntrollen i dagsläget.

Artikeln undersöker företags möjligheter att skapa ägarvärde genom olika typer av Reklam riktad motinvesterare. Detta är en teoretisk möjlighet givet antagandet att investeringsbeslut präglas av enbegränsad rationalitet, där företag genom Reklam kan skapa kännedom om och skapa positiva attitydergentemot företaget och dess aktie. För att empiriskt testa denna teori analyseras data från 183 börsnoterade företagi Sverige. Analysen visar dock att det inte finns några tydliga positiva samband mellan företags utgifter för Reklamoch aktiens värdering. Datamaterialet antyder att Reklamen har en mer positiv effekt för mindre företag än förstörre företag, men ingen statistiskt säkerställd slutsats kan dras om detta.

Den här undersökningen handlar om hur den kvinnliga Reklammodellen i modemagasinet Vogue representeras. Uppsatsen baseras på tre olika delar som ska integreras och kopplas samman. I den första delen har jag analyserat tre Reklambilder från modemagasinet Vogue, där jag beskriver, analyserar och tolkar hur kvinnor från olika kulturer upplever kvinnokonstruktionen i Reklam har använt semiotik som analytisk redskap. Detta utför jag genom att ta bort de uttryck och symboler som objektifierar modellerna. I den andra delen av undersökningen, har jag försökt att rekonstruera Vogues Reklambilder.

Konsumenternas efterfrågan på äkthet har bidragit till att fler och fler varumärkesägare strävar att inkludera äkthet i sina varumärken. Syftet med denna uppsats är ge svar på hur företag, via sina Reklambyråer och kommunikationsstrateger, kan använda begreppet äkthet för att möta konsumenternas krav samt analysera på vilket sätt äkthet kan förmedlas genom Reklam och hur Reklamen påverkar upplevelsen av ett varumärkes äkthet. Studien är en kvalitativ studie som baseras på intervjuer med representanter från stockholmsbaserade kommunikationsbyråer under sommaren 2009.Definitionen av begreppet äkthet är mycket central i denna uppsats. Begreppet går inte att isolera från vare sig varumärke, kommunikation eller konsument, varje del hänger mycket tätt samman för att begreppet ska kunna diskuteras inom marknadsföringen. Analysen påvisar skillnad mellan den teoretiska och den empiriska begreppsförklaringen.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur tonåringar uppfattar och tolkar Reklam. Jag har gjort ett pedagogiskt projekt om Reklam som är kopplat till semiotisk bildanalys, reception och perception tillsammans med elever i skolår sju till nio på min partnerskola. Metoder som jag har använt till undersökningen är enkät, intervjuer, lektioner, fältanteckningar och mycket litteratur för att försöka stödja mina teorier. Jag har beskrivit olika metoder och teorianknytningar som förklarar hur Reklambilderna är uppbyggda samt på vilket sätt metoderna fungerade i praktiken tillsammans med eleverna med bl.a. Roland Barthes teorier.

Bakgrund: Utgångspunkten för denna uppsats är en undersökning utförd av Annonsörföreningen i samarbete med MarketWatch, där det framkommer att cirka 40 miljarder SEK av de i runda tal 45 miljarder SEK som årligen spenderas på Reklam i Sverige spenderas utan att annonsörer riktigt vet vad de får för sina pengar. Problem: Hur kommer det sig att effektmätning av Reklam och en policy därför, förekommer i så begränsad utsträckning? Om ett företag skall satsa ekonomiska resurser på Reklam bör det finnas bevis för att kampanjen resulterar i någon form av vinst. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga fenomenet effektmätningar utifrån tre olika perspektiv; kund, Reklambyrå samt undersökningsföretag och analysera varför få företag använder olika typer av effektmätningar samt öka förståelsen för användandet av Reklamtester. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi genom personliga intervjuer samt telefonintervjuer samlat in vårt material inför en komparativ studie av marknadsföringsmarknaden.