Ledarskapsforskning utifrån ett inlärningsteoretiskt perspektivfokuserar på de observerbara beteenden som ledare uppvisar, i arbetetmed att vägleda medarbetare.  Att tillämpa beteendeanalys iorganisationer, kallas Organizational Behavior Management (OBM).Observationsstudier har visat att feedback och monitorering ärbeteenden som karakteriserar framgångsrika ledare. Experimentellastudier har visat samband mellan monitorering och ökad prestation,samt mellan feedback och ökat effektivitet i organisationer. Syftetmed studien var att undersöka hur en OBM-utbildning påverkadeledares feedback- och monitoreringsbeteenden, samt hur förtroendetför deras ledarskapsförmåga påverkades. Inga signifikantaförändringar av beteende uppmättes under utbildningens första tremånader. Förtroendet för ledarnas förmåga förändrades inte hellersignifikant, dock finns en förbättring vid jämförelser medreferensvärden.

Denna studie fokuserar på företagsstorleks inverkan på sambandet mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och Corporate Financial Performance (CFP). Huvudsyftet är att mäta om effekten av CSR på CFP skiljer sig mellan små och stora företag noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Perioden som studeras är åren 2006-2009 samt år 2011. För att utröna om företagsstorlek har inverkan på sambandet tillämpas modererande Regressionsanalys som går ut på att fastställa huruvida någon interaktionseffekt förekommer eller ej. Vi kontrollerar även för variablerna bransch och tid.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka om en höjning respektive sänkning av ett kreditbetyg, runt publiceringsdatumet, medför onormal avkastning på den underliggande aktien. Vi har även för avsikt att undersöka om det finns något samband mellan ett företags soliditet samt branschtillhörighet och storleken på den onormala avkastningen. I uppsatsen används en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. I undersökningen har vi endast använt oss av sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar, börshistorik, Internet etc. Undersökningen baseras på en eventstudie som undersöker om någon onormal avkastning uppstår.

Anställdas produktivitet har överraskande visat sig öka under tidigare nedläggningar. Detta uppmärksammade fenomen benämns nedläggningseffekten och förklaras bland annat av anställdas ökade autonomi och utrymme för innovativa förmågor under nedläggningsperioden. Relationer mellan ledare och underanställda är enligt LMX-teorin av olika kvalitét vilket kan förklara anställdas engagemang, ett engagemang som även kan förklaras av anställdas individuella differenser. Syftet med studien är att undersöka ledarskapets och personlighetsvariabeln work locus of control betydelse för anställdas målengagemang under en nedläggningsperiod. En enkätundersökning för 275 medarbetare utfördes 2006 på ett tillverkningsföretag.

Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Reformen 1990 innebar i stort sett en halvering av företagens vinstskattesats. Analysen görs utifrån två hypoteser där den primära av de två hävdar att aktiebolagens skattegrundande inkomst har ökat efter reformen. Den sekundära hypotesen hävdar att reformen har påverkat större företags taxerade inkomst i större utsträckning än för mindre företag. Samtliga beräkningar är inflationsrensade och korrigerade för konjunkturer med hjälp av en deflator.Med hjälp av Regressionsanalys kan vi visa att företagens skattegrundande inkomst statistiskt signifikant har ökat efter skattereformen.

Det är vanligt förekommande att företag låter sig leverantörsfinansieras med handelskrediter. Den internationella forskningen är omfattande rörande vilka egenskaper och förhållanden sommotiverar leverantörsfinansiering. Syftet med denna studie är att visa vilka faktorer som är bestämmande för användandet av handelskrediter i svenska små och medelstora företag. Undersökningen inriktas på att studera vilket samband lönsamhet och skuldsättning har till handelskrediter. Företags ålder och storlek studeras också i förhållande till handelskrediter.Studien genomförs med en multipel Regressionsanalys där den beroende variabelnhandelskrediter representeras av leverantörsskulder.

Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden.Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier.

Ökade krav på flexibilitet i anställningsformerna har lett till att begreppet anställningsotrygghet är allt mer aktuellt. En möjlig moderator till denna stressor är socialt stöd. Sambandet mellan dessa två variabler har dock genererat varierande resultat i tidigare forskning. Denna studie undersöker sambandet mellan två olika aspekter av anställningsotrygghet, kvantitativ och kvalitativ, samt tre olika aspekter av socialt stöd, från kollegor, chef och familj. En enkätstudie genomfördes på ett stort svenskt redovisningsföretag.

Syfte: Studien undersöker om det finns ett samband mellan ekonomiska indikatorer och den årliga aktieavkastningen ett år framåt på den svenska marknaden för företag som genomfört nyemission och jämförs med en benchmark som består av företag som inte genomfört nyemission.Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ undersökning där multipel Regressionsanalys används för att undersöka sambandet mellan indikatorer och aktieavkastningen vid nyemissioner under tidsperioden 2002 ? 2010.Slutsats: Utifrån resultaten kunde vissa signifikanta samband konstateras mellan indikatorerna och totalavkastningen för nyemissionsgruppen. Det visade att totalavkastningen sjunker det året företag genomför nyemission jämfört med totalavkastningen året innan nyemissionen. Det kunde konstateras att marknaden är ineffektiv till en viss utsträckning i samband med nyemissioner. För benchmark kunde resultaten dock inte säkerställas på grund av att statistisk felkälla förekom i regressionsmodellen..

Syftet med denna studie var att undersöka hur de anställda inom bemanningsbranschen upplever den psykosociala arbetsmiljön med fokus på frågor om socialt stöd, kontroll, arbetskrav, och rollförväntningar. Bakgrunden till varför arbetsmiljön ter sig annorlunda för den uthyrde inom dessa områden är många gånger den uthyrdes särskilda ?ställning? då denne i flera perspektiv tillhör två organisationer; kundföretaget och bemanningsföretaget. I enkätundersökningen deltog totalt 29 personer från ett bemanningsföretag i Sydsverige, varav 3 kvinnor och 26 män. Den deskripitva statistiken visade att respondenterna upplever arbetsmiljön förhållandevis positivt.

Ett antal tidigare studier som skriver om åldersskillnader inom parrelationer diskuterar jämställdhet inom dessa men har inte undersökt det direkta sambandet mellan åldersskillnader och jämställdhet inom parrelationer. Syftet med den här studien var att undersöka huruvida heterosexuella par med åldersskillnader, jämfört med par inom ramen för åldersskillnadsgenomsnittet, tenderar att vara mindre jämställda när mannen är äldre, och mer jämställda när kvinnan är äldre. Jämställdhet har mätts utifrån fördelning av hushållsarbete och barnavård samt attityd till jämställdhet inom familjen. Linjär Regressionsanalys har använts för att undersöka åldersskillnader i relation till beteende (fördelning av hushållsarbete och barnavård) och logistisk regression har använts för att undersöka åldersskillnader i relation till attityder (till jämställdhet inom familjen). Undersökningen har utförts utifrån data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000.

Syftet med den här studien är att undersöka om faktorer i arbetslivet och inkomst utgör en del av villkoret för BMI och psykosomatiska symptom. Vi kan se ett växande fettförakt som blivit normerande i det västerländska samhället, men förändrar det villkoren på arbetsmarknaden? Efter att ha studerat tidigare relevant forskning i ämnet formulerades tre hypoteser: Hypotes 1 Det finns samband mellan BMI och inkomstnivå. Hypotes 2 Det finns samband mellan BMI och chefsansvar, utbildningsnivå och yrkeserfarenhet. Hypotes 3 Det finns skillnader i psykosomatiska symptom beroende på inkomstnivå och BMI.

Aktiesparandet blir allt mer utbrett. I och med detta strävas det efter en så hög avkastning som möjligt, placerare vill helst slå index. Huvudantagandet inom finansiell ekonomi är att marknaden är effektiv, vilket speglas i den effektiva marknadshypotesen. Om marknader är effektiva bör det inte vara möjligt att generera överavkastning och anomalier som kan utnyttjas som investeringsstrategier borde inte förekomma. Studiens syfte är att undersöka förekomsten av anomalier, mer precist: P/E-talseffekten, januarieffekten och julieffekten, under perioden 2000-2010. Forskningsprocessen är av deduktiv karaktär, då redan befintliga teoriers riktighet testas med hjälp utav empiriska observationer. Vidare har vi vid studiens genomförande tillämpat ett kvantitativt tillvägagångssätt.Studien visar inte på några statistiskt signifikanta resultat då det gäller förekomsten av P/E-talseffekten.

Under den senaste tiden har hård kritik riktats mot de svenska bankerna för de höga marginalerna på bolån. Bolåneräntorna har inte sänkts i samma omfattning som reporäntan och övriga riskfria räntor. I lågkonjunktur ger reporäntesänkningen inte samma sänkning av bolåneräntan, då bankerna har för avsikt att öka sina nettomarginaler i syfte att öka det egna kapitalet. Med anledning av detta undersöker denna uppsats hur spreaden mellan bolåneräntan och de riskfria räntorna varierar med konjunkturen. Vidare utreds relationen mellan den reala räntekostnaden ex post och konjunkturläget då denna är den mest väsentliga räntan för bolånekunder.

Syftet med vår studie är att studera förhållandet mellan analytikernas prognosvarians och variansen i aktieavkastning i nära anslutning till rapportsdagen. Vi ämnar också studera effekten av analytikernas uttalanden på företagens aktiekurser. Därmed undersöker vi indirekt hur marknaden som helhet utvecklas med koppling till analytikernas vinstprognoser. Vi använder en kvantitativ studie, där vi genom Regressionsanalys undersöker sambandet mellan analytikernas prognosvarians och variansen i aktieavkastning i nära anslutning till rapportsdagen. Vidare användes ?Event study? metoden och finansiell marknadsdata för att möjliggöra undersökningen.