Sök:

Sökresultat:

257 Uppsatser om Regleringar - Sida 11 av 18

Kosmetiska kontaktlinser : En studie i regler för försäljning och incidensen av komplikationer

Introduktion: Den kosmetiska kontaktlins-marknaden växer och linser kan köpas från online-butiker i de flesta länder, men varningar för kosmetiska kontaktlinser kvarstår och lagstiftningen avseende försäljning varierar från land till land.Syfte: Att undersöka skillnader i reglerande lagar mellan en rad länder om kosmetiska kontaktlinser samt se på tillståndet för komplikationer av kontaktlinser i dessa länder.Resultat: Under studien fanns att reglerna kan skilja sig till och med mellan stater inom samma land, i detta fall Australien där ingen övergripande lagstiftning om försäljning finns men delstaterna New South Wales och South Australia har infört egna Regleringar. Singapore reglerar försäljning av kosmetiska kontaktlinser till endast legitimerade optiker och vidare är även försäljning via internet förbjuden. USA och Japan har infört kosmetiska kontaktlinser som medicintekniska produkter och samma bestämmelser som för korrigerande kontaktlinser gäller, ska säljas endast till bärare med giltigt recept. I Sydafrika är liknande förordningar under förslag och förväntas vara i praktik inom kort. Försäljningeni Kanada, Nya Zeeland, Frankrike och Sverige är för tillfället oreglerad.Litteratur om komplikationer konstaterades fokusera på mikrobiell keratit då det är ett synhotande tillstånd och länkar drogs till compliance i de flesta fall medan Japan innan ändringav sin lagstiftning genomfört en studie om säkerhet och kvalitet på kontaktlinser där vissa konstaterades vara under all kritik och tillverkarna meddelades om detta.

Klimatkompensering - En bra strategi för miljömedvetna företag eller ett enkelt sätt att köpa sig ett rent samvete?

På senare år har en ny trend inom miljöarbetet uppstått. Istället för att bara vara miljövänliga tar vissa företag och organisationer det hela ett steg längre och klimatkompenserar för de utsläpp de har. Företag som klimatkompenserar hävdar att de gör allt de kan för att först och främst minska de direkta utsläpp som de förorsakar. Som en sista åtgärd, för att ytterligare minska företagets påverkan på miljön, kompenserar företagen för sina utsläpp genom att delta i något miljöfrämjande projekt. De bakomliggande motiven till att klimatkompensera är främst ett starkt miljöengagemang inom företaget sedan tidigare.

Ensamkommande flickor på flykt. En studie om hur barnkonventionens rättigheter tillgodoses i juridik och praktik i EU och i Sverige.

Uppsatsen undersöker hur barnkonventionens rättigheter tillgodoses under ensamkommande flickors flykt, från att de passerar EU:s yttre gräns fram till att de erhåller ett asylbeslut i Sverige. Uppsatsen är gjord i samarbete med Unicef Sverige och består av två delar. Den första delen är en rättslig analys som syftar till att undersöka hur rättigheterna som stadgas i barnkonventionen tillgodoses inom svensk lagstiftning och EU-rätt. Den andra delen består av en kvalitativ analys av intervjuer med 15 ensamkommande flickor, de flesta boende på HVB-hem runt om i Sverige. Med utgångspunkt i flickornas erfarenheter undersöks sedan i vilken utsträckning deras, i barnkonventionen stadgade, rättigheter tillgodoses i svensk och europeisk myndighetsutövning.

Effektiviteten i pappersindustrin: En studie över effektiviteten och dess drivkrafter för pappersindustrin i 12 europeiska länder.

Syftet med denna uppsats är att studera den tekniska effektiviteten och dessförklaringsfaktorer för den europeiska och svenska pappersindustrin. Paneldata på branschnivå för 12 länder under tidsperioden 2002-2009 används för att i ett första steg med hjälp av Data envelopment analysis (DEA) mäta graden av effektivitet. I ett andra steg förklaras variationen i effektivitet mellan de olika ländernas pappersindustrier med hjälp av en Tobit-regression. Studien avgränsar sig till den rent tekniska effektiviteten där arbetskraft, kapital, energi och olika material, nödvändiga vid pappersproduktion, använts som insatsvaror. Som förklaringsfaktorerna till skillnader i effektivitet har fyra variabler använts; Forskning och utvecklings utgifter (FoU), antal anställda inom FoU anställda, energiskattenivå och ekonomisk frihet.Resultaten från studiens första steg visar på skillnader i effektivitet mellan de olika länderna.

V?gen mot h?llbarhet: En f?ltstudie om allemansr?tten, milj?m?ssig - och social h?llbarhet vid Kungsledens norra signaturled.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Intressekonflikter vid Management Buy-outs : En undersökning av den svenska regleringen

Denna uppsats behandlar de intressekonflikter som uppstår vid MBO-transaktioner, dvs. företagsförvärv där företagsledningen köper ut hela eller delar av det företag i vilket de verkar. I samband med en sådan transaktion uppstår ofta en intressekonflikt mellan aktieägarna (säljarna) och företagsledningen (köparna). Denna intressekonflikt förklaras med principal-agentteorin, enligt vilken ledningen är en syssloman (agent) i förhållande till aktieägarna (principalen). Härvid föreligger en risk för att ledningen handlar på ett opportunistiskt sätt, och använder sig av sin överlägsna kunskap om målföretaget för att köpa upp det.I uppsatsens empiriska del har vi samlat primärdata om hur lagstiftaren och marknaden har tacklat de risker som denna intressekonflikt kan ge upphov till.

Revisorns oberoende : Analysmodellen, effektivt hjälpmedel för att stärka oberoendet?

Revisorernas arbete har under de senaste åren blivit alltmer ifrågasatt där deras oberoende varit ett hett diskussionsämne. De senaste årens företagsskandaler runt om i världen, där revisionsbyråerna varit grundorsaken till skandalerna, har bidragit till ifrågasättandet av revisorernas förtroende. För att bemöta detta problem med oberoende har nya Regleringar införts för att stärka revisorernas förtroende. Den 1 januari 2002 tillämpades i Sverige en ny revisorslag med syfte att garanterna revisorernas opartiskhet och självständighet. Den nya lagen omfattar en så kallad analysmodell, en självgranskande modell där revisorerna inför varje uppdrag ska pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för deras opartiskhet och självständighet.

Internrevisor : ett yrke under förändring

Problem: Internrevision har hamnat i fokus på grund av nationella rapporter och regelverk såsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare års redovisningsskandaler medför ett ökat tryck på företag att ha en väl fungerande internrevision som säkerställer den interna kontrollen samt förbättrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter är under förändring. Vilka faktorer har inverkat på den förändrade rollen samt vilka konsekvenser har förändringen medfört?Syfte: Syftet är att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag.

Kapitalstrukturens inverkan pa? bankers lo?nsamhet: bevis fra?n Europa : En kvantitativ studie o?ver banker inom EU under perioden 2006-2012

Vilken finansieringsstrategi fo?retag bo?r anva?nda sig av fo?r att uppna? sa? ho?g lo?nsamhet som mo?jligt, har varit a?mne fo?r intensiv forskning alltsedan Modigliani & Millers identifierade samband mellan skuldsa?ttningsgrad och lo?nsamhet 1958. Da? europeiska banker a?r a?lagda med Regleringar sta?r de info?r en problematisk situation da?r de beho?ver skapa ho?gre avkastning fo?r investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegra?nsningar regelverken fo?reskriver. De ledande teorierna inom omra?det sta?r i konflikt med varandra da?r ba?de finansiering genom skulder respektive eget kapital fo?respra?kas fo?r att uppna? optimal kapitalstruktur.

Jämkning av företagsförsäkringsvillkor med stöd av 36 § avtalslagen

Inom försäkringsrätten återfinns Regleringar i FAL och KFL. KFL reglerar de egendomsförsäkringar som tecknas av konsumenter. FAL täcker resterande försäkringsvarianter och då främst företagsförsäkringar. Idag råder avtalsfrihet vid upprättande av företagsförsäkringsvillkor, dock med hänsyn till de dispositiva reglerna som kompletterar de tvingande reglerna i FAL. Det väsentliga syftet med FAL är att skydda försäkringstagare mot alltför hårda försäkringsvillkor.

Positiv särbehandling : - På grund av kön samt etnicitet

Med syftet att säkerställa jämställdhet mellan kvinnor och män och att jämlikhet skall råda mellan olika etniska grupper får EU:s länder göra avsteg från likabehandlingsprincipen. Detta avsteg ger därmed medlemsländerna möjlighet att tillämpa positiv särbehandling. För att positiv särbehandling skall kunna tillämpas krävs det att vissa specifika kriterier som utmynnats ur EU ? domstolens praxis uppfylls. Dessa avser att lika eller nästintill lika meriter skall föreligga, en objektiv bedömning skall ske, en egenskap får inte vara automatiskt avgörande samt att särbehandlingen skall stå i proportion till ändamålet.

Bokföringsbrott : Hur bekämpningssystemet kan utvecklas

En förutsättning för att en ekonomi och den fria konkurrensen ska fun-gera är att alla aktörer följer de Regleringar som finns. Brott som sker inom den ordinarie verksamheten för att öka den ekonomiska vinningen kallas med ett gemensamt ord för ekonomisk brottslighet. Skadorna för dessa brott är idag omfattande, uppskattningsvis mellan 100-250 miljar-der kronor. Det vanligaste brottet är bokföringsbrotten vilket också ofta används för att dölja andra ekonomiska brott.Uppsatsen syftar till att identifiera de hinder som finns för att ekoroteln i Jönköping ska kunna bedriva en effektiv bekämpning av bokförings-brott. Utifrån dessa hinder kommer vi att utveckla en modell för att kunna påvisa hur arbetet kan bedrivas effektivare, så att fler anmälningar av bokföringsbrott leder till åtal.

Internationella regelverks påverkan på sparbanker i Kalmar län : En studie av Basel III

BAKGRUND De senaste åren har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III ställer ökade krav på bankerna gällande såväl kapital som likviditet, och det är i stort sett samma regelverk som gäller för storbanker som för små sparbanker. Sparbanker är en intressant associationsform med en lång historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter där de är verksamma.SYFTESyftet med denna rapport är att undersöka hur sparbanker i Kalmar län upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste åren. I syftet ingår även att undersöka vilka konkreta förändringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven.METODDetta är en kvalitativ studie som bygger på personliga intervjuer med representanter från fyra sparbanker i Kalmar län samt en intervju med en representant från Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsätt och studiens resultat är därför präglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna. REFERENSRAMDetta kapitel innehåller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell.

Redovisning utav kreditförluster : subjektiva bedömningar för en rättvisande bild?

För att värna om finansiell stabilitet utförs kontinuerligt bedömningar utav de risker och hot som återfinns mot det finansiella systemet, man granskar också det finansiella systemets motståndskraft emot dessa. För att förhindra att nya bankkriser uppstår införs med jämna mellanrum nya Regleringar. Däribland skall en ny redovisningsmodell implementeras för redovisning utav kreditförluster ? Expected loss model. Denna redovisningsmodell ger upphov till ett ökat inslag av bedömningar vid redovisning utav kreditförluster.

Automatisk identifiering av branter för orienteringskartor

Orientering är en sport som går ut på att besöka ett antal förutbestämda kontrollpunkter med hjälp av en karta. Orienteringskartan redovisar olika objekt som finns i verkligheten så som stenar, gropar, höjder och branter. Att tillverka en orienteringskarta är dyrt och tidskrävande. Omkring 120 000?150 000 kr och mellan 20?30 h/km2 fältarbete läggs ner på varje karta som skapas.

<- Föregående sida 11 Nästa sida ->