Tidigare studier om ledarskap har fokuserat pÄ att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, dÀr ledarskap utarbetas av fler Àn en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsomrÄdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, dÀr ledarskap uppstÄr i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat pÄ dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förÀndrad ledarskapskultur stÀlls inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie pÄ Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Denna studie tar avstamp i begreppet kris, dÄ dess komplexitet och mÄngtydighet gör detintressant att studera utifrÄn en begreppshistorisk ansats. För begreppets fortlevnad har dethistoriskt sett utvidgats till att inrymma flera bakomliggande meningar som passar denaktuella verkligheten. Syftet med studien Àr sÄledes att urskilja hur begreppet kris förÀndratsutifrÄn Natos konceptdokument under Ärtalen 1968, 1991, 1999 samt 2010 med hjÀlp avbegreppshistorisk teori och metod. Reinhart Koselleck Àr en av begreppshistoriens urfÀdervilket gör att hans teoretiska ramverk samt metod fungerar som verktyg vid illustrerandet avden begreppsliga förÀndringsprocessen. Dessutom tillmötesgÄr den begreppshistoriskametoden det spontana intresset för sprÄk och ordbetydelser, varför den bedöms vara somgiven för denna uppsats.

Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.

Globalisering Ă€r ett ord pĂ„ allas lĂ€ppar och i globaliseringens spĂ„r följer ett behov av globala ledare. En global ledare Ă€r en person som behĂ€rskar förmĂ„gan att hantera personal av olika nationaliteter, kulturer och team som befinner sig i olika vĂ€rldsdelar.Sony Ericsson, ett "joint venture" företag i mobiltelefonbranschen, tog kontakt med pedagogiska institutionen pĂ„ Lunds Universitet för att fĂ„ utomstĂ„endes syn pĂ„ globalt ledarskap. Inom detta omrĂ„de har vi valt att fokusera pĂ„ "knowledge sharing" av ledarskapsrelaterade frĂ„gor och hur detta kan leda till organisatoriskt lĂ€rande.VĂ„r undersökning har utförts med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer av ledare pĂ„ olika nivĂ„er som alla har konfronterats med utmaningen att leda team i en global organisation.Alla har svĂ„rt för att finna den gemensamma vĂ€rderingen för vad som krĂ€vs av globala ledare inom Sony Ericsson. De saknar ett verktyg för "knowledge sharing" av ledarskapsrelaterade frĂ„gor. Även HR avdelningen vill ha gemensamma vĂ€rderingar nĂ€r det gĂ€ller vad som krĂ€vs av globala ledare.

Titel: Kan ett företag krympas till framgÄng? En fallstudie av tvÄ företagsnedskÀrningsprocesser - frÄn syfte till resultatBakgrund ochproblem:NedskÀrningar kan ske i organisationer av flera anledningar ochmetoderna för att handskas med dem skiljer sig Ät. Företag som skÀrned pÄ ett effektivt sÀtt kan bli verkligt lönsamma genom att stÀllasinför kritiska beslut avseende vilka delar av verksamheten som skavara kvar. VÄra frÄgestÀllningar berör frÄgor sÄsom: Vad har syftetmed nedskÀrningsprocessen varit och vad var det som initieradeden? Hur har nedskÀrningsprocessen genomförts samt hur har syftetpÄverkat genomförandet och det slutgiltiga resultatet?Syfte: Syftet med studien har varit att skapa en förstÄelse för hurgenomförandet av en nedskÀrning praktiskt kan gÄ till och vilkakonsekvenser det kan fÄ för verksamheten.AvgrÀnsningar: VÄr undersökning begrÀnsar sig till att studera tvÄ mindre företag iGöteborg (50-100 anstÀllda) som nÄgon gÄng under de senaste Ärengenomfört en nedskÀrningsprocess.Metod: Vi har genomfört fallstudier pÄ tvÄ mindre företag genom att hÄllakvalitativa intervjuer samt samla information frÄn Ärsredovisningaroch annat tryckt material.

Studiens Àmne vÀxte fram ur vÄrt intresse för sociala medier som en ny kanal med pÄverkan pÄ relationen mellan organisationer och deras intressenter. Undersökningen syftar till att beskriva hur utvalda kommuner i Sverige uppfattar sitt arbete i sociala medier. UtifrÄn detta syfte stÀllde vi oss tvÄ frÄgor: Hur beskriver de utvalda kommunerna sitt strategiska arbete i sociala medier?Hur beskriver de utvalda kommunerna att de arbetar i sociala medier för att bemöta feedback och frÄgor frÄn sina intressenter? FrÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av kvalitativa samtalsintervjuer. Kommunerna som vi strategiskt valde ut Àr JÀrfÀlla, Karlstad, Katrineholm och Leksand och vi utförde samtalsintervjuer per telefon med den ansvariga för sociala medier pÄ respektive kommun. Studiens resultat visade att de flesta av kommunerna inte har nÄgon uttalad strategi eller schemalagd tid för sitt arbete med sociala medier.

Problem: Problemet för de kommunala verksamheterna Àr hur de ska fÄ de tilldelade resurserna att rÀcka till för att tillfredsstÀlla kommuninvÄnarnas behov. Under senare tid har man infört nya styrverktyg inom den kommunala verksamheten, ett av dessa Àr ABC-kalkylering. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera varför Uppsala kommun inte fortsatte med ABC-kalkyleringen efter pilotstudien. Vi vill Àven reda ut om skolverksamheten skulle kunna anvÀnda sig av en ABC-kalkylering för att fÄ en mer produktiv resursfördelning. Metod: Vi har valt att arbeta med skolverksamheten inom Uppsala kommun och ABC-kalkylering inom grundskolan.

SammanfattningSyfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att utforma nyckeltal som ska anvĂ€ndas för uppföljningssyfte samt förbĂ€ttringssyfte och ska vara uppbyggd ur Swedwoods egna strategi och vision. Nyckeltalen ska byggas upp nerifrĂ„n och uppĂ„t i organisationen, det vill sĂ€ga frĂ„n individuellamĂ€tetal pĂ„ arbetarnivĂ„ Ă€nda upp till nyckeltal pĂ„ ledningsnivĂ„.Metod: För uppsatsen har fallstudiemetoden anvĂ€nts. Företaget som valts Ă€r Swedwood AB i Älmhult. VĂ„r uppsats kommer vara av den kvalitativa forskningen dĂ„ syftet med den kvalitativa forskningen Ă€r att utforma en teori som kan införas i just det valda fallföretaget.Data kommer att samlas in frĂ€mst genom egna observationer och intervjuer med diverse chefer och anstĂ€llda. DĂ€rav Ă€r det frĂ€mst primĂ€r data som ska anvĂ€ndas.Empiri: I empirin sĂ„ studerades Swedwoods nyckeltal och uppföljning för att se var problemen uppstod och hur dessa skulle kunna lösas.

Syfte: Syftet Àr att öka förstÄelsen för hur attraktiviteten i regioner pÄ olika sÀtt kan pÄverkas. Avsikten Àr att klargöra vilket tillvÀgagÄngssÀtt som kan anvÀndas nÀr syftet Àr att skapa utveckling och förnyelse pÄ en plats och vilka faktorer som pÄverkar en regions attraktivitet och image. Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr empirin har insamlats via seminarier, intervjuer och telefonintervju. Vidare utgÄr undersökningen frÄn en deduktiv ansats och en intensiv utformning dÄ den bygger pÄ teorier och har för avsikt att belysa djup och nyanser.Teoretiska perspektiv: Undersökningen utgÄr frÄn modellen Levels of Place Marketing av Kotler et al. (1993).

En viktig del i VÀgverkets trafiksÀkerhetsarbete Àr de djupstudieutredningar som genomförs efter varje dödsolycka i vÀgtransportsystemet. Kunskapen frÄn djupstudierna anvÀnds av VÀgverket och andra systemutformare som underlag för trafiksÀkerhetshöjande ÄtgÀrder enligt Nollvisionen. Men i vilken omfattning genomförs dessa ÄtgÀrder och vilken effekt har de haft pÄ trafiksÀkerheten? Syftet med rapporten Àr att följa upp de ÄtgÀrdsförslag för fysiska ÄtgÀrder i vÀgmiljön som togs fram i djupstudiearbetet 2005-2007 inom VÀgverket Region Norr och analysera vilken effekt genomförda ÄtgÀrder haft pÄ trafiksÀkerheten. Rapporten har arbetats fram under sommaren 2009 och studien bygger pÄ en granskning av 97 genomförda djupstudieutredningar och olycksdata frÄn Ären 2005-2007 inom Region Norr.

ABSTRAKTVÄr uppsats behandlar hur ekonomin fördelas inom hushÄllet, dÀr kvinnor inte verkar ha lika mycket som mÀn att sÀga till om vad gÀller ekonomin. Vidare har kvinnor heller inte lika stor tillgÄng till pengar inom familjen, frÀmst vad gÀller pengar för deras eget bruk. Vi tÀnker oss sÄledes en koppling mellan inkomst och hushÄllsarbete. Det vi avser undersöka Àr vem som lÀgger ner mest tid pÄ hushÄllsarbete och hur inkomsten kan pÄverka denna fördelning, om den har nÄgon pÄverkan. Med samhÀllsutvecklingen har kvinnan kommit ut pÄ arbetsmarknaden i allt större utstrÀckning Àn tidigare, men mÄnga av de typiska ?kvinnosysslorna? finns fortfarande kvar.

Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur livsmedelsföretag som saluför rĂ„varor skapar varaktiga konkurrensfördelar. FrĂ„gestĂ€llning: Hur skapar ett företag varaktiga konkurrensfördelar nĂ€r deras produkt inte lĂ€ngre kan ses som en unik resurs? Metod: NĂ€r urvalet av teori och empiri gjorts har vi utgĂ„tt frĂ„n de fyra kĂ€llkritiska omrĂ„dena. Uppsatsen har en deduktiv ansats dĂ„ vi utgĂ„r frĂ„n teorierna och tillĂ€mpar sedan dessa pĂ„ det valda empiriska fĂ€ltet Vi har undersökt tre fallföretag, dessa Ă€r; Salico AB, Sundstorgets Kött & Delikatesser och ÅlgrĂ€ndens Fisk & Delikatesser AB. Tre intervjuer har genomförts, en för varje företag.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat pÄ att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, dÀr ledarskap utarbetas av fler Àn en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsomrÄdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, dÀr ledarskap uppstÄr i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat pÄ dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förÀndrad ledarskapskultur stÀlls inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie pÄ Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Att utnyttja flygstridskrafter har sedan tidernas begynnelse varit en effektiv metod att pÄtvinga motparten sin egen vilja. SÀttet man anvÀnt flygstridskrafterna pÄ har debatterats under historiens gÄng. Inom Àmnet luftmakt finns det en rad kÀnda och inflytelserika luftmaktsteoretiker som alla har sin idé om hur man bÀst utnyttjar flygstridskrafter. Hur ser vÄr svenska doktrin ut gÀllande teorier kring luftmakt? Vilka luftmaktsteorier genomsyrar grundtanken bakom hur vi idag vÀgleder vÄra luftoperationer? Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka generella och centrala luftmaktsteorier som Äterfinns i den svenska doktrinen.

Marknadsplanen för NÀrNaturen VÀstsverige AB kommer att innehÄlla en analys av nuvarande situation inom företaget. En intern och extern analys kommer att visa och ta upp mÄnga olika faktorer som kan antingen ge möjligheter eller utgöra möjliga hot mot verksamheten.Den externa analysen kommer handla om marknadsföringsmiljön som pÄverkar företaget. Det kan handla om demografiska, ekonomiska, naturella och politiska krafter som pÄverkar verksamheten utifrÄn. Det kan ocksÄ vara pÄverkan som uppkommer frÄn leverantörer eller konkurrenter sÄvÀl olika företag ur marknadsföringens stödfunktioner och slutkunden.Den interna analysen kommer beskriva bland annat företagsledningen, dess finansiering och möjligheterna man har till marknadsföring.DÀrefter kommer handlingsplanen summera en SWOT-analys med bland annat företagets möjligheter och hot som svagheter och styrkor. Slutskedet av marknadsplanen kommer handla om hur företaget kan utnyttja SWOT-analysen till sin fördel med hjÀlp av prissÀttningsstrategier (Pris), positionering av verksamhet (Plats), tjÀnsteutbud (Produkt) och marknadsföring (Promotion).Marknadsplanen kommer att avslutas med en SWOT-analys och slutsatser.Slutsatserna Àr bland annat att NÀrNaturen har behov att se över leverantörsstrategier, ledningsstrategier samt de kalkyler som ligger till grund för bolagets lönsamhet.Ledningsbesluten bör baseras pÄ de mÄl som Àr upprÀttade och delas upp i Operativa, Taktiska och Strategiska mÄl.