Avsikten med denna uppsats var att i stora drag beskriva den offentliga upphandlingens rättsliga styrning samtidigt som en granskning av dess samhälleliga konsekvenser kom till stånd. För att nå denna avsikt har EG ? rätt, aktuell lagstiftning och uppkommen praxis belysts. Samhälleliga konsekvenser som uppmärksammats har diskuterats utifrån de rättsliga ramar och handlingsmönster som den offentliga upphandlingen skapar. Även andra samtida och i viss mån samverkande faktorer har diskuterats och belysts för att nå en högre validitet i arbetet.

Kina? har? under? de? senaste? 30? åren? haft? en? ekonomisk? tillväxt? med? närmare? 10? procent? per? år.? Men? i? takt? med? den? ekonomiska? utvecklingen? har? också? inkomstskillnaderna? mellan? kust?? och? inlandsregionerna? ökat.? I? den? här? uppsatsen? har? jag? valt? att? studera? skillnaderna? i? utländska? direktinvesteringar,? humankapitalsatsningar? och? infrastrukturinvesteringar? mellan? regionerna? för? att? se? om? dessa? faktorer? kan? förklara? den? ojämna? inkomstfördelningen.? Min? slutsats? är? att? det? finns? stora? skillnader? i? investeringsnivåer,? främst? i? FDI,? mellan? kust?? och? inlandsregionerna.? Och? att? den? kinesiska? staten? har? haft? stor? påverkan? på? inkomstgapet,? kanske? kan? den?tises?som?den?drivande?kraften?bakom?de?växande?inkomstskillnaderna..

Syftet med detta examensarbete har varit att med hjälp av litteraturstudier samt empirisk undersökning se huruvida styrdokumenten i gymnasieämnet historia påverkats av det rådande samhällsklimatet. Fokus har legat på 1900- talet, men det har även ingått en historisk bakgrund, då nuet ej uppstår utan ett förflutet. Den regionala historiens betydelse i undervisningen har undersökts med hjälp av den empiriska studien som bygger på djupintervjuer, den vetenskapliga metod, som använts med verksamma historielärare. Resultaten visar att styrdokumenten kan ses som en spegling av samhällets syn på historia. Gymnasieämnet historia har använts för att fostra lojala samhällsmedborgare, förr med nationalistiska förtecken, och i vår tid demokratiska individer i ett globaliserat samhälle..

Entrepreno?rskap har beskrivits som va?r ra?ddning ur finanskrisen och vidare anses regional utveckling vara en viktig del av Sveriges utveckling. Beso?ksna?ringen tar i sin tur en betydande del av den regionala utvecklingen. Restaurangbranschen ho?r till beso?ksna?ringen, men a?r en ofta oorganiserad resurs, som beho?ver ho?ja sin status.

I ett samhälle med starka lokala aktörer kan inte staten agera suveränt. Stats­makten är bero­ende av samverkan med lokala och regionala aktörer och blir påverkade av dem. De olika of­fentliga aktörernas resurser är dels finansiella i form av anslag av me­del, dels legala genom myndighetsutövning. I frågor gällande utbyggnad eller uppgradering av transportin­frastruktur tvingas staten samverka med regionala och lokala aktörer (kommuner) för att uppnå gemen­samma mål. Denna samverkan antar olika karaktär från fall till fall och innebär att såväl mål som resurser förändras under pro­cessens gång.

Projektet undersöker landskapet och identifierar olika platser. Knutna till dessa platser är personliga minnen. Hur kan man som arkitekt förstärka såväl minnet av platsen men även platsen med hjälp av arkitektur. Kan dessa arkitektoniska objekt verka som lokala såväl som regionala generatore? Projektet undersöker också vidare om objekten skall ge betraktaren både ett fysikt och psykiskt minne att ta med sig därifrån, eller hurvida upplevelsen skall vara isolerad till platsen..

Detta examensarbete har utförts på OEM International, en Teknikhandelskoncern som främst säljer små komponenter för industriautomatisering. Snabb tillväxt medförde trånga och urvuxna lager, en på sikt ohållbar situation som resulterade i planer på ett nytt, större lager. Bygget av detta nya, stora lager i Tranås blev startpunkten för diskussioner kring hur lagerverksamheten egentligen bör bedrivas på lämpligast sätt. Tankar på att ha ett stort centrallager istället för dagens mindre, regionala väcktes, men då ifrågasattes också vilka konsekvenser en sådan förändring skulle bära med sig. Syftet med denna studie är därför att identifiera vilka faktorer som företag bör beakta vid beslut om eventuell överföring av befintliga regionala lagerpunkter till central ort.

Halmstad kommun ingår i Hallands län, som utifrån de 16 nationella miljökvalitetsmålen utformat 16 regionala miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmål nummer 15 ?God bebyggd miljö? säger under delmål fem att till år 2010 skulle kommunerna ha utsorterat och behandlat 35 % av matavfallet biologiskt. Idag finns det i kommunerna inget nytt antaget mål angående insamling av matavfall, utan målet från 2010 består. Halmstad kommun sorterar idag ut 6,8 % av matavfallet från verksamheter och har därmed en bit kvar för att uppnå det regionala miljökvalitetsmålet ?God bebyggd miljö?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den svenska flyktingpolitiken gentemot det ockuperade Norge under andra världskriget samt att ta reda på hur många flyktingar som kom från Norge till Sverige. Uppsatsen har både en kvalitativ och en kvantitativ metod för att besvara syftet. Syftet ska besvaras med hjälp av litteratur från norska och svenska författare samt med arkivmaterial från Norrbottens minne. Andra världskriget bröt ut den 1 september 1939 när Tyskland anföll Polen. I inledningen av kriget hade nazisterna med sin ledare Adolf Hitler stora framgångar.

Östersjöregionen är en av Europas snabbast växande regioner och Blekinge har ett strategiskt läge mitt i denna expansiva region. Studien behandlar Sydöstra Östersjöregionens utveckling och belyser de tre INTERREG-projekten Seagull, SEB Trans-Link och Baltic Gateway ur ett robusthetsperspektiv. En robusthetsanalys med hänsyn till tekniska, ekologiska och sociala aspekter görs med utgångspunkt från identifierade regionala riskfaktorer samt de effekter INTERREG-projekten förväntas få på Blekinge. Resultaten från analysen jämförs sedan med Blekingestrategin och slutligen presenteras föreslagna prioriteringar för att uppnå ett robustare Blekinge..

Den här uppsatsen syfte är att är att ta reda på vilka funktioner som nationalstaten har fått under globaliseringens era. Ett delsyfte blir också att studera hur nationalstaten tar hand om de utmaningar som globaliseringen har fört med sig. Detta görs med hjälp av en kvalitativ textanalys, som utgår från sekundärdata. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur Sveriges regering har agerat när det gäller direktiven från EU:s kommission, som har en överordnad ställning när det gäller den nationella lagstiftningen. Det gäller särskilt visstidsdirektivet från 1999, som Sverige inte har genomfört helt och hållet.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka rättsläget avseende tillståndsgivning till vindkraftverks etablering på land. I uppsatsen behandlas miljöbalkens första fyra kapitel. I studien granskas det först tre tillståndsärenden från tre olika länsstyrelser och sedan genomförs en kortare rättsfallstudie över prejudicerande domar avseende lokaliseringen. En mycket tung vägledning för lokaliseringsbedömningen utgör, både för länsstyrelserna och för domstolen, översiktsplanering eller andra eventuella planeringar och policy. Länsstyrelserna behandlar planeringar eller policy med en annan utgångspunkt än domstolen gör.

Denna rapport kommer att behandla ämnet Företagsledning och inriktar sig på ledarens roll i kedjebutiker respektive privatägda butiker. Ledaren måste ha en ledarstil som engagerar och motiverar sina anställda till att uppfylla företagets ursprungsmål. För att detta överhuvudtaget ska kunna fungera måste ledarens personliga mål överensstämma med företagets mål, vilket ofta inte är fallet. I övrigt finns inga genomgående drag som alla ledare måste ha, men det finns vissa utmärkande karaktärsdrag som ofta tillskrivs ledare. Detta leder oss fram till vår problemformulering, som ställer oss frågande till ifall ledarens roll är olika beroende på om det rör sig om en privatbutik eller en butikskedja.

Under lång tid har svenska kommuner, län och landsting samarbetat med sina motsvarigheter på andra sidan Östersjön. I den här uppsatsen ligger fokus på ett av dessa samarbeten: det mellan Jönköpings län och Alytus län i Litauen. Mellan åren 1999 ? 2003 pågick ett projekt som kallades "Regional Development Plans in Lithuania". Projektet syftade till att hjälpa Alytus med att först skapa en regional utvecklingsplan och sedan att försöka implementera denna.

Sedan 1990-talet har antalet regionala handelsavtal ökat kraftigt och världshandeln präglasinte av den globala frihandel som WTO eftersträvar, utan snarare av handelssammanslutningarmed en stor aktör i centrum. Genom den så kallade Barcelonaprocessen har EU, ettav de största naven i världshandeln, knutit bilaterala avtal med sina grannländer kringMedelhavet och på så sätt gett upphov till ett struktur som kallas hub-and-spoke, nav-ocheker.I denna uppsats utreds detta begrepp och de effekter som strukturen har på handel ochflödet av utländska direktinvesteringar. Vi ser tecken på att dessa flöden har ökat för Marockooch Tunisien under de senaste åren och finner det troligt att effekterna blir ännu större i övriga Medelhavsländer.