Insamlingssystem för matavfall
Vilket system ska Halmstad kommun införa?
Halmstad kommun ingår i Hallands län, som utifrån de 16 nationella miljökvalitetsmålen utformat 16 regionala miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmål nummer 15 ?God bebyggd miljö? säger under delmål fem att till år 2010 skulle kommunerna ha utsorterat och behandlat 35 % av matavfallet biologiskt. Idag finns det i kommunerna inget nytt antaget mål angående insamling av matavfall, utan målet från 2010 består. Halmstad kommun sorterar idag ut 6,8 % av matavfallet från verksamheter och har därmed en bit kvar för att uppnå det regionala miljökvalitetsmålet ?God bebyggd miljö?. För hushåll finns ingen utsortering av matavfall alls. För att uppnå miljökvalitetsmålet krävs det att kommunen gör större tilltag och en möjlighet är att införa ett insamlingssystem för matavfall från villahushållen.I Sverige har idag 132 av 290 kommuner infört insamlingssystem för matavfall från hushåll. Matavfallet behandlas antingen via kompostering eller via rötning. Behandling av biologiskt avfall har många fördelar och allt fler kommuner investerar i behandlingsanläggningar. Fördelen med rötning framför kompostering är att avfallet genererar biogödsel och biogas. Genom biogödseln återförs näringsämnen som fosfor och kväve till marken och på så vis sluts kretsloppet. Biogasen kan användas till energi- och värmeutvinning samt uppgraderas till fordonsbränsle. Syftet med vår studie är att undersöka vilket insamlingssystem för matavfall som är lämpligast för Halmstad kommuns villahushåll genom att studera insamlingssystemen ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Utöver detta har även servicegraden med de olika insamlingssystemen studerats. Studien är tänkt att fungera som ett underlag till Halmstad kommun vid planering och införandet av ett insamlingssystem för matavfall, för att kunna uppnå det regionala miljökvalitetsmålet ?God bebyggd miljö?.En jämförande studie mellan olika kommuners insamlingssystem av matavfall har genomförts. Dels utfördes intervjuer med kontaktpersoner från nio olika kommuner, och dels har plockanalyser som jämför sorteringsgraden samlats in och bearbetats från samma nio kommuner. Insamlingssystemen som studerats är optisk sortering, flerfackssystem och tvåkärlssystem. Systemen består av minst två fraktioner; en brännbar fraktion och en matavfallsfraktion. Insamlingssystemen har jämförts ur ett miljöperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv, men även sorteringsgraden och dess kvalitet har studerats. Med hjälp av vår teori, intervjuerna och plockanalyserna har vi dragit slutsatser om vilket system som skulle vara mest lämpligt i dagens Halmstad.Ur ett ekonomiskt perspektiv är optisk sortering det bästa alternativet. Ur ett miljöperspektiv är flerfackssystemet det bättre alternativet då det enligt vår studie har högst sorteringsgrad, både i matavfallsfraktionen och i den brännbara fraktionen. Ytterligare en fördel ur ett miljöperspektiv är att papperspåsarna som används är återvinningsbara, detta gäller inte plastpåsarna som måste användas vid optisk sortering.Vår studie visar på att insamling och behandling via rötning av matavfall från villahushållen i Halmstad kommun kommer bidra till att miljökvalitetsmålet ?God bebyggd miljö? uppnås. Biogasen som utvinns från matavfallet via rötning kommer kunna driva 21 stycken av Halmstad kommuns 33 stadsbussar.