Transportstyrelsen vars verksamhetsidé är att "utveckla ett tillgängligt transportsystem med hänsyn till säkerhet, miljö och hälsa", blev den 1 januari 2011 till stor del avgiftsfinansierad istället för anslagsfinansierad. Målet är att de olika transportslagen inom Transportstyrelsens verksamhet ska få mer lika villkor, och att avgifterna ska finansiera verksamheten.Då finansieringsförändringen ovan innebär ökade kostnader för transportbolagen är syftet med denna uppsats att analysera och utvärdera tänkbara förändringar i pris och utbud och därefter utvärdera hur detta påverkar efterfrågan på bussresor och därigenom samhället. Eftersom transportsektorn till stor del finansieras av subventioner ämnar vi även att undersöka hur ett borttagande eller minskande av dessa kan påverka pris och utbud för att sedan utvärdera efterföljande förändringar i efterfrågan på bussresor och hur samhället därmed skulle påverkas.Utifrån teori om efterfrågan på transport och efter genomförda tester och utvärderingar av olika kombinationer av relevanta förklaringsvariabler valdes en efterfrågemodell för den lokala och regionala kollektivtrafiken med förklaringsvariablerna biljettpris, utbudet av resor, befolkningens storlek och resor i föregående period. Denna modell användes för att analysera förändringar i pris, utbud och därmed efterfrågan av bussresor till följd av både avgiftsinförandet samt borttagandet och minskandet av subventionen.Resultaten av vår analys visar på att avgiftsinförandet inte har någon väsentlig effekt på pris, utbud och efterfrågan. Däremot leder ett borttagande eller minskande av subventionen till förändringar i form av stora prishöjningar och utbudsminskningar vilket har en stor negativ effekt på efterfrågan på bussresor.

Syfte och frågeställningar: Syftet med den aktuella studien är att åskådliggöra skillnader mellan invånare i en storstadskommun och en landsortskommun gällande faktorer som rör skogsvistelse. Frågeställningarna för undersökningen var: Hur frekvent besöker invånare i en storstadskommun skogen i jämförelse med invånare i en landsortskommun? Hur skiljer sig synen på vad en skog representerar mellan invånare i en storstadskommun och invånare i en landsortskommun? I vilka syften nyttjar man skogen i en storstadskommun i jämförelse med en landsortskommun?  Metod: En enkät har konstruerats och distribuerats till totalt 146 respondenter i två kommuner. Den ena kommunen var belägen i ett storstadsområde och den andra kommunen var belägen i en landsortsmiljö. Mätmetoden har använts för att få en tillfredsställande mängd data för att kunna uttala sig om de två populationerna.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefär 350 år fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag håller dock denna norm på att luckras upp på grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suveräniteten till överstatliga organ som på bättre sätt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen är en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlägga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefär 350 år fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag håller dock denna norm på att luckras upp på grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suveräniteten till överstatliga organ som på bättre sätt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen är en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlägga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier. Genom att analysera hur olika former av nationalism tar sig uttryck i traditionellt nationalistiska partier så kan slutsatser dras om hur riktningen på det europeiska samarbetet kommer att bli.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två svenska städers arbete för en större variation av gatuträd ser ut. I första hand är det ett allt varmare stadsklimat i kombination med hotet från trädsjukdomar som motiverar strävan efter en större artvariation. Ett allt för likriktat trädbestånd utgör en risk som måste hanteras på ett framsynt sätt. Arbetets fokus ligger på hur man i Malmö och Stockholm arbetar med denna fråga, såväl praktiskt som i kommunal planering. Undersökningen gjordes genom att granska trädplaner och samtala med trädexperter i respektive stad.

>>>Problemdiskussion<<<Kan man genom att titta på ett VC-bolags ägarstruktur förvänta sig ett visst agerande från bolaget? Kanske kan en del företeelser i VC-bolagens agerande, med avseende på branschval, riskaversion och tidshorisont, förklaras med hjälp av deras ägarstruktur. >>>Syfte<<<Syftet med uppsatsen är att förklara ägarstrukturens påverkan på venture capital-bolags agerande vid val av investeringsfas, samt om venture capital-bolagets ägarstruktur påverkar dess val av portföljbolag. >>>Metod<<<Vi har valt att genomföra två stycken undersökningar. Dels har vi gjort en kvantitativ undersökning av Riskkapitalföreningens hemsida, där majoriteten av Sveriges VC-bolag finns representerade, dels har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer.

Syfte: Syftet är att öka förståelsen för hur attraktiviteten i regioner på olika sätt kan påverkas. Avsikten är att klargöra vilket tillvägagångssätt som kan användas när syftet är att skapa utveckling och förnyelse på en plats och vilka faktorer som påverkar en regions attraktivitet och image. Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats där empirin har insamlats via seminarier, intervjuer och telefonintervju. Vidare utgår undersökningen från en deduktiv ansats och en intensiv utformning då den bygger på teorier och har för avsikt att belysa djup och nyanser.Teoretiska perspektiv: Undersökningen utgår från modellen Levels of Place Marketing av Kotler et al. (1993).

En viktig del i Vägverkets trafiksäkerhetsarbete är de djupstudieutredningar som genomförs efter varje dödsolycka i vägtransportsystemet. Kunskapen från djupstudierna används av Vägverket och andra systemutformare som underlag för trafiksäkerhetshöjande åtgärder enligt Nollvisionen. Men i vilken omfattning genomförs dessa åtgärder och vilken effekt har de haft på trafiksäkerheten? Syftet med rapporten är att följa upp de åtgärdsförslag för fysiska åtgärder i vägmiljön som togs fram i djupstudiearbetet 2005-2007 inom Vägverket Region Norr och analysera vilken effekt genomförda åtgärder haft på trafiksäkerheten. Rapporten har arbetats fram under sommaren 2009 och studien bygger på en granskning av 97 genomförda djupstudieutredningar och olycksdata från åren 2005-2007 inom Region Norr.

ABSTRAKTVår uppsats behandlar hur ekonomin fördelas inom hushållet, där kvinnor inte verkar ha lika mycket som män att säga till om vad gäller ekonomin. Vidare har kvinnor heller inte lika stor tillgång till pengar inom familjen, främst vad gäller pengar för deras eget bruk. Vi tänker oss således en koppling mellan inkomst och hushållsarbete. Det vi avser undersöka är vem som lägger ner mest tid på hushållsarbete och hur inkomsten kan påverka denna fördelning, om den har någon påverkan. Med samhällsutvecklingen har kvinnan kommit ut på arbetsmarknaden i allt större utsträckning än tidigare, men många av de typiska ?kvinnosysslorna? finns fortfarande kvar.

I nästan alla Sveriges kommuner finns numera en lokal matematikutvecklare som har i uppdrag att främja undervisningen i matematik, bistå kollegor med aktuell forskning med mera. De arbetar som samordnare till kommunernas matematiklärare och ingår själva i både regionala och nationella nätverk spridda över landet. Att varje kommun bör ha en lokal matematikutvecklare kommer från Matematikdelegationens betänkande, till-sammans med andra ?åtgärder för att förändra attityder till och öka intresset för mate-matikämnet samt utveckla matematikundervisningen?(SOU 2004:97, Bilaga 1).Syftet med arbetet har varit att undersöka matematikutvecklarna i Växjö region genom att besvara tre frågor: Varför behöver Sveriges kommuner matematikutvecklare? (Vilken är bakgrunden till de negativa trenden inom ämnet som föranledde regeringens uppdrag till Utbildningsdepartementet om en utredning?) Vad är matematikutvecklarnas förut-sättningar (allmänna faktorer som påverkar utvecklandet) för att lyckas med sitt uppdrag i Växjö region? Samt Hur arbetar, tänker och ser matematikutvecklarna i Växjö region på sitt uppdrag?I litteraturstudien lyfts forskning fram kring svensk skolutveckling, läroplanshistorik och pedagogiska influenser på matematik, som kan ha påverkat utvecklingen av skolämnet. Det görs också en redogörelse över Matematikdelegationens uppdrag, handlingsplan och samarbetspartners samt den direkta orsaken till deras arbete, d.v.s.

Many studies have been conducted of different types of business networks in recent years. Despite this, there is a lack of research concerning industry-transcending formal networks which are limited to a specific region. We have conducted a case study of Örebro Promotion, which is an industry-transcending network including over 500 members. Örebro is a medium-sized city in the middle of Sweden. The purpose with our study is to create an understanding of why enterprises choose to be a part of the network and what they feel is the gain of their membership.

Den här är en studie som berör områdena kring förändring, grupper och lärande. En empirisk undersökning har gjorts i en regional samordningsgrupp inom SKTF. Studien har haft tre syften; 1) att förklara och diskutera vilken typ av förändring som SKTF inlett, 2) att diskutera vilka möjligheter till andra ordningens lärande förändringsarbetet givit deltagarna samt 3) analysera hur förutsättningarna för andra ordningens förändring kan förbättras inom gruppen och SKTF. För att svara på detta har den metodologiska utgångspunkten för studien varit en kvalitativ fallstudie. Datainsamlingen har skett genom deltagande observationer, intervjuer och genom förbundets interna dokument.

Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte. Vilka är:- Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete?-Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner? -Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå.Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna.

Syfte: Studiens syfte är att synliggöra hur pedagoger i förskoleklassen hanterar utmaningen att möta barns olikheter inom ramen för en skola för alla. Syftet är också att ge kunskaper om hur specialpedagoger kan stötta pedagoger i arbetet med att utforma en verksamhet som möter varje barn utifrån sina förutsättningar och i synnerhet de barn som uppvisar svårigheter. De frågeställningar studien utgår ifrån är: Hur ser pedagogerna på möjligheten att möta barns olika behov i förskoleklassen? Vilka svårigheter upplever pedagogerna i arbetet med att möta barns olikheter? Hur utformar pedagogerna verksamheten i syfte att möta barns olikheter? Vilka förväntningar och önskemål har pedagogerna på specialpedagogens arbete med att stötta dem i arbetet med att möta barns olikheter? Teori: Den fenomenologiska livsvärldsansatsen har använts för att fånga pedagogernas livsvärldar i det kontext som förskoleklassens regionala livsvärld utgör. I livsvärldsansatsen gäller att med en öppenhet studera fenomen.

AbstraktTitel Hur påverkas ett regionalt nätverk av outsourcing? - en studie av klusterinitiativet Tunga fordonForskningsproblemet Outsourcing, flytt av produktion till extern part belägen utomlands, är ett led av den konstanta utveckling och globalisering som har lett till nya möjligheter för företag. Att företag utför outsourcingaktiviteter är en bidragande faktor till att tillväxten i Sverige minskar då den regionala utvecklingen hämmas. Detta ställer krav på regioners förmåga att vara innovativa och effektiva för att stärka sin konkurrenskraft. Industristaden Ljungby i Småland har ansetts vara en stark region men samtidigt sårbar då företag inom mindre regioner ofta är inriktade mot en specifik bransch.