Sökresultat:
973 Uppsatser om Regional Geography - Sida 63 av 65
Samverkan mellan små livsmedelsproducenter : att vinna stordriftsfördelar i marknadsföring
Denna uppsats bygger på ett projekt med syfte att öka företags konkurrenskraft genom att formera grupper, där kontaktytorna mellan företag sinsemellan samt mellan företag och universitet skall utökas och därmed ge utbyte av viktiga erfarenheter. Uppsatsen beskriver fem småföretag som producerar livsmedel och har arbetat i en innovationscirkel med ovanstående syfte. Dessa fem företag, Nordupplandsgruppen, har identifierat ett gemensamt intresse under dessa innovationscirkelträffar, nämligen att genom samverkan lösa det avsättningsproblem som finns hos företagen. Syftet med uppsatsen är att utreda företagens möjligheter att lösa detta problem genom att samverka inom marknadsföring och försäljning.
Företagens problem med att få avsättning för sina produkter med bättre lönsamhet har visat sig vara en följd av resurskrävande distribution. Företagen har höga externa transaktionskostnader, det vill säga resurskrävande transaktioner för att sköta kundkontakter, söka nya kunder, presentera produkter, planera transporter och göra uppföljningar i butiker.
Öländska sommarplaner - en fallstudie om turismen inverkan på fysisk planering i Borgholms kommun
Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig
faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som
under tre sommarmånader blomstrar för att under resterande delar av året
ödelägga landskapet. Syftet blir därmed att undersöka hur den kommunala fysiska
planeringen ger strategier för eller emot säsongsanpassade strukturer i
landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras
med fysisk planering. Frågorna som arbetet har svarat på är dels om hur
turismen beskrivs och påverkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk
planering kan hantera säsnongsanpassade strukturer. För att undersöka frågorna
har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun på norra Öland. Borgholm har
valts eftersom att det är ett typexempel på en mindre kommun som under sommaren
mångdubblas i antalet invånare på grund av alla sommargäster.
Elektronisk handel i lantbruket : en innovationsspridningsteoretisk analys
Internet har de senaste åren haft en stor ökning i antalet användare. ?Nätet? användes till en början mest i den akademiska världen, men idag är användarskaran mycket bred. Många svenska lantbrukare är Internetanvändare, vilket ger lantbrukskooperationens företag den bas, som krävs för att det ska bli lönsamt att utveckla tjänster, som tillför medlemmarna nytta. Med elektronisk handel kan bonden och dennes affärspartners ha en närmare, bättre och mer interaktiv kommunikation.
Gestaltningsprogram i stråkstudier : metoddiskussion och fallstudie på väg 108
Detta arbete har gjorts på uppdrag av Vägverket Region Skåne och behandlar framtagandet av en landskapsanalysmetod, som kan användas för gestaltningsprogram i stråkstudier.
Stråkstudier görs i ett tidigt skede i vägplaneringsprocessen och utförs för att få ett sammanhang längs ett helt vägstråk inför framtida förändringar. En stråkstudie består av flera olika delar och görs på en övergripande nivå där den speciellt tar fasta på de stora dragen. En av delarna kallas för gestaltningsprogram och behandlar det visuella landskapet som en väg går genom. Gestaltningsprogrammet är viktigt då det fungerar som en vägledning och ser till helheten när arbeten utförs längs med en väg.
Erfarenheter av utedrift med köttdjur i Sverige och Kanada :
Beef cattle wintering outdoors should be provided a shelter, e.g. a type of barn or corresponding. This type of production requires appropriate soil types and secured animal welfare. For example, a clean and dry resting place needs to be provided to the animals. To receive an exemption for buildings the farmer has to have something equivalent that provides an adequate shelter.
Uppskattning av mängden kol i trädform : en metodstudie
Som ett led i de åtaganden som ställs på de länder som har undertecknat Kyotoprotokolletmåste landvisa kolbudgetar fastställas. För att fastlägga bra kolbudgetar ärdet viktigt att kunna göra bra uppskattningar av kolmängden inom olika geografiskaområden. Detta dels för att kunna uppskatta befintliga mängder och dels för att kunnapåvisa förändringar över tiden.Denna studie hade som huvudmål att uppskatta kolmängden i trädform inom ett 28,3hektar stort, hundraårigt skogsområde vid Norunda i Uppland. Den metod somanvändes medför relativt låga krav på utrustning och förkunskaper. Metoden byggerpå att trädens brösthöjdsdiameter, höjd och kronlängd mäts in inom ett antalmätplottar.
Dioxinkontaminering i Gävleborgs län : Utbredning, orsaker och åtgärdsanalys
Detta examensarbete syftade till att ta fram ett underlag för en regional åtgärdsplan avseende dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner, gemensamt benämnda som PCDD/F eller dioxiner, i Gävleborgs län. Länet har historiskt varit ett av de mest utsatta områdena i Sverige beträffande dessa föroreningar och höga koncentrationer i bland annat strömming har medfört att denna inte får saluföras i övriga EU. I arbetet har resultaten från den rådande forskningen på området studerats för att få kunskap om nuvarande källor och möjliga förklaringar till de fortsatt förhöjda koncentrationerna av dioxiner. Därefter har data från tidigare undersökningar av dioxinkoncentrationer i Gävleborgs län samlats in, sammanställts och använts för att studera hur koncentrationerna varierar geografiskt inom länet. Principalkomponentanalys (PCA) av specifika dioxinkongeners koncentrationer har sedan använts för att försöka identifiera verksamhetstyper som potentiellt kan ha bidragit till föroreningarna på olika platser - en analys som dock är behäftad med stora osäkerheter. De insamlade provresultaten har även använts för att genom massbalansmodellering undersöka återhämtningen i två känt förorenade fjärdar i länet; Norrsundet och Gårdsfjärden.
Vege stationssamhälle - om att bygga levande samhällen i en marknadsanpassad planering
Helsingborgs kommun får ett nytt tågstopp längs med Västkustbanan mellan
Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort där befolkningsunderlaget är
stort nog för detta. Orten har fått arbetsnamnet Vege.
Kommunen menar att det som kommer att efterfrågas i Veges läge är tomter för
fribyggen och gruppbyggda småhus. De uttrycker en farhåga för att Vege skall
komma att bli en sovstad där bilen har den centrala rollen och att underlaget
för stationen inte blir stort nog.
Utgångspunkten är att det efter modernismen skedde en förändring i svensk
planering. Från att tidigare ha varit inriktat mot att bygga ett folkhem med
välfärd åt alla till att präglas av individualism och marknadsanpassning.
Kommunerna har planmonopol men planeringen har alltmer kommit att präglas av
marknadens villkor där kommunen mera är en förhandlingspart.
Bebyggelsestrukturens betydelse för trafikarbetet och val av trafikslag - En jämförande studie av persontransporter i Kristianstad och Växjö kommun
Sammanfattning
Kristianstad och Växjö har lika stor befolkning fördelad över respektive kommun
men med olik geografisk struktur. Detta påverkar resor i vardera kommunen med
ett transportmönster som skiljer sig åt.
Denna studie vill påvisa den skillnad som olik bebyggelsestruktur ger med
avseende på persontransporter. Detta i syfte att i framtiden bättre planera för
ett hållbart samhälle med minimalt antal miljöbelastande trafik.
Som tjänsteman inom planeringsområdet är det viktigt ha kunskaper om skillnader
och speciellt valsituationer i en kommun eller i en region om dess framtida
långsiktiga utveckling. Det är också viktigt att ej ha en övertro på det arbete
som planerare kan åstadkomma då samhället i övrigt har gott om aktörer som vill
påverka den fysiska strukturen.
Efter de nya spelreglerna - vem ansvarar för bostadsbyggandet?
Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet där två aktörer, en
offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett
bostadsbyggande som omges av komplexa
lagar och strukturer.
Stadsbyggnad handlar om hur, var och när. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar
(2004) hur Stockholm Stad använder tre principer för att bygga stad;princip 1)
Låt gå principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och
marknaden där det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnå höga
byggsiffror på kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör
exempelvis LUX- området på Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Årstadal.
Resilient Design : Att öka resiliensförmågan i samhället genom integrering av ekosystemtjänster i översvämningshanteringen
Översvämningar har potentialen att göra stora skador på sociala, ekonomiska och
ekonomiska aspekter i
samhället och antalet översvämningar har ökat i Sverige på senare tid. Naturens
miljöer klarar sig dock bättre
inför naturkrafter som översvämningar på grund av att ekosystemen utvecklats
under långa tidsperioder och är
anpassade till föränderliga förhållanden, till skillnad från människans urbana
miljöer. Naturens system är
resilienta. Människan har sedan tidigare hanterat översvämningar genom att
försöka stänga vattnet ute från
bebyggda miljöer men sedan 1990-talet har synen ändrats till att låta vattnet
ta den plats det behöver (kallas
integrerad översvämningshantering). Klimatanpassning har nu blivit allt mer
angeläget vid planering och
stadsutveckling.
Busstrafikens satsning för en hållbar miljö : En fallstudie över Växjös busstrafik
Bilismens utbredning står idag för en ohållbar samhällsutveckling på både lokal-, regional- och global nivå. IPCC:s senaste rapport konstaterar att människans otvetydigt har en betydande roll i uppvärmningen av klimatsystemet och att det framförallt är utsläppen av växthusgasen koldioxid som är problemet. Transportsektorn står idag för nästan en femtedel av människans totala koldioxidutsläpp. För att reducera andelen koldioxidutsläpp i atmosfären och andra miljöproblem inom transportsektorn är således kollektivtrafiken ett viktigt redskap.Under 1950- och 1960-talet omvandlades Sverige till ett bilsamhälle. Privatbilen fulländade efterkrigstidens välfärdsbygge och bilen sågs som en självklart och positiv del i det nya välfärdsamhället. Antalet personbilar ökade lavinartat i Sverige och utveckling gick rakt uppåt från ett par hundra tusen fordon på 1950-talet till fyra miljoner fordon år 2000.
Återvinning av industriell restvärme som värdeskapande process : En fallstudie på SSAB EMEA i Borlänge
The industrial sector accounts for a large share of greenhouse gas emissions. To reduce its negative impact on the environment is crucial in the quest for a sustainable future. In discussions of the industrial sector's impact on the environment guidelines have been highlighted as a tool to assist the industries in their efforts to change the relationship between the consumption of energy and production. This by improving energy efficiency and a shift to the best available technology. During the past 30 years the steel industry has reduced its energy consumption per ton of steel produced by 50 percent.
Kommunala myndigheters hantering och kunskap om logistikterminalers lokalisering - En jämförande studie mellan Göteborg och Härryda, Västra Götaland
BakgrundDen starka urbaniseringstrenden har gjort att konkurrensen om mark i städerna ökar. Detta göratt ytkrävande aktiviteter som logistikterminaler tvingas flytta ut ur stadskärnorna och lokaliserasig i kranskommuner (Stadsbyggnadskontoret 2009). I Göteborgs fall har flera terminaler flyttatutåt och några av dem har lokaliserat sig i Härryda. De två kommunerna har olika förutsättningarvad gäller resurser och kompetens vilket gör att det blir intressant att undersöka om derasplaneringsprocesser skiljer sig åt.ProblemdiskussionStudier inom området tar ofta näringslivets perspektiv, men eftersom de lokala myndigheternahar stort mandat i frågan är det viktigt att studera deras del i processen. Det är intressant attundersöka hur myndigheterna hanterar att terminaler flyttar ut ur städerna på grund avmarkkonkurrens, samt att studera om beslutsfattare har kunskapen som behövs för att hanteratrenden.
Uppspolning och klittererosion längs Ystadkusten - Situation idag och framtida scenarier
Problemfomulering: Ystad, som är beläget längs Skånes sydkust, har länge varit utsatt för kusterosion. När det blåser över Östersjön genereras vågor som orsakar uppspolning och direkt erosion av klitterna på stranden. Ett av de mest utsatta områdena är Ystads Sandskog, beläget öster om Ystads centrum. Här karakteriseras strandprofilen av en relativt kort strand med klitter som skyddar den låglänta bakomliggande terrängen. Vid en eventuell framtida klimatförändring med högre vågor och vattenstånd riskerar den redan utsatta kuststräckan att drabbas ännu hårdare.