Möjligheterna till att uppnå ett jämställt samhälle är beroende av våra fysiska miljöer. Utformningen av transportsystemet, användningen av rum och representationer i staden är alla en produkt av hur vi upplever samhället och hur vi väljer att återskapa det. Genom att titta på stadens uppbyggnad kan vi se de mönster och maktstrukturer som påverkar möjligheten till jämställdhet. Vi kan också försöka skapa de verktyg som behövs för att uppnå det. Denna uppsats är en analys av hur Regeringens allmänna jämställdhetspolitiska mål kan sättas i relation till stadsplanering.

I denna uppsats görs ansatsen att, med hjälp av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell, belysa eventuella skillnader och likheter mellan två olika typer av lärarutbildningar: Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning och Regeringens proposition 2009/10:89 Bäst i klassen ? en ny lärarutbildning. Utifrån denna modell analyseras de passager från texterna, vars innehåll bär relevans till de skäl som står till grund för förändring av utbildningen, ur ett grammatisk och lingvistiskt perspektiv. I nästa steg belyses den diskursiva praktik som är framträdande i båda propositionerna. Det tredje och sista steget behandlar den sociala praktiken som analyseras utifrån ett fokusgruppssamtal som hölls mellan tre pedagoger som är verksamma på Högskolan i Halmstad.

Sverige är idag ett land med etnisk och kulturell mångfald. Numera ser vi en ökad segregering och marginalisering i samhället, som måste motverkas. Det blåser högerextrema vindar i politiken, och det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna, som sitter i Riksdagen, menar att andra partier misslyckats med integrationspolitiken och att massinvandringen bör stoppas. Regeringens diskurs om integrationspolitik är något som gör anspråk på att vara sant och verkligt för detta ämne. Den konstituerar vad som är möjligt för den invandrade på så sätt att den integrationspolitiska diskursen reglerar exempelvis att alla har rätt till arbete, vilket på ett sätt utgör diskursens maktförhållanden.

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstå vad lärarkompetens var, men även att forskningsmässigt inringa Regeringens sju grundkompetenser. För att besvara syftet använde vi oss av en kvalitativ metod grundad i hermeneutisk teori. Studien byggde på kvalitativ intervjuer samt en litteraturstudie. I studien intervjuades även verksamma gymnasielärare i en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Resultatet av denna studie var att en lärare har lärarkompetens när han/hon har en pedagogisk grundsyn, olika värderingar, god attityd och reflektions- förmåga.

Idag är en stor del av Sveriges befolkning sjukskrivna utifrån Regeringens uppsatta mål. Därför har regering under 2001 startat ett arbete för att öka folkhälsan och minska sjukskrivningarna genom att tillsätta ett program av 11 stycken åtgärder, 11-punktsprogrammet. Uppsatsens syfte är att utvärdera två av punkterna i 11-punktsprogrammet genom Evert Vedungs måluppfyllelsemodell, samt att redogöra för vad demokratiteoretikerna Robert Nozick och John Rawls anser om statens inblandning och i vilken utsträckning den tillåts påverka befolkningens levnadsvanor för att få ned sjukskrivningarna. Frågeställningarna är: vilka mål har regeringen ställt upp gällande det svenska sjukförsäkringssystemet och då närmare bestämt i två av punkterna i 11-punktsprogrammet? Har målen uppfyllts utifrån Evert Vedungs måluppfyllelsemodell? Och i vilken utsträckning tillåts staten enligt etablerad demokratiteori att försöka påverka människors levnadsvanor för att uppfylla dess mål? Det vill säga, få ned sjukskrivningarna och förbättra folkhälsan.

Regeringens senaste arbetsmarknadsreform som riktar sig mot nyanlända invandrare har brister. Vår granskning visar att systemet är krångligt och kontrollen är dålig. Dessutom omfattas inte en mängd behövande människor av reformen..

Den svenska Regeringens utnämningsmakt av högre statstjänstemän är idag utsatt för skarp kritik, både i media och bland politiker. All offentlig makt i Sverige utgår från folket enligt regeringsformen. Men i detta fall finns det få möjligheter för medborgarna att kontrollera Regeringens arbete med att tillsätta tjänstemännen. Syftet med uppsatsen var att se hur legitim den svenska utnämningspolitiken är utifrån Beethams legitimitetsteori, i denna teori finns tre kriterier. Utifrån det första kriteriet måste makten fungera utifrån de rådande lagar och regler som instiftats av samhället.

Dagens samhälle ställer krav på att information och kommunikation ska vara snabb och korrekt. En bredbandsmarknad växer fram. Enligt regering och riksdag ska alla ha tillgång till denna teknologi. Frågan är nu om detta är möjligt? Syftet med uppsatsen är att söka svar på frågan: Kommer alla som vill, ha tillgång till en bredbands-uppkoppling? Olika myndigheters rapporter och Regeringens proposition ?Ett informationssamhälle för alla? har använts för att beskriva problemen kring och möjligheterna till bredbandsutbyggnad.

Syftet med mitt examensarbete är att studera den nya skollagen och dess syfte gällande trygghet och arbetsro. Jag har utgått från Regeringens beslut kring varför en ny skollag arbetades fram, och vilka behov regeringen ansåg att en ny skollag skulle uppfylla. Utifrån detta beslut har jag sedan genom kvalitativa intervjuer studerat hur man som lärare arbetar med skollagen, samt hur kunskapen kring lagen faktiskt ser ut. Den nya skollagen har tre huvudkategorier; kunskap, valfrihet och trygghet, där jag har fokuserat på arbetet kring trygghet. Jag inleder mitt examensarbete med att förklara skollagen utifrån Regeringens beslut.

Den 15 april 2013 presenterade regeringen ett fo?rslag till nya regler ga?llande beskattning av utdelning och kapitalvinst pa? kvalificerade andelar i fa?mansfo?retag. Dessa regler a?terfinns i IL 57 kap. och kallas fo?r 3:12-reglerna.

År 2005 förstatligades Försäkringskassan, vilket innebar att de 21 självstyrandelänsförsäkringskassorna och Riksförsäkringsverket slogs samman till enmyndighet. I en litteraturbaserad fallstudie undersöks orsakerna till förstatligandetoch vilken betydelse det har haft för socialförsäkringsadministrationen. Detta görsgenom att vi utifrån ett instrumentellt och ett kulturellt perspektiv tittar på hurFörsäkringskassans verksamhet, processer, struktur och organisationskultur såg utföre respektive efter förstatligandet.Resultaten visar att Försäkringskassan instrumentellt sett blev statlig eftersomregeringen ville öka sina möjligheter till styrning och ansvarsutkrävande avFörsäkringskassan. Ytterligare orsaker var att man avsåg öka verksamhetensmåluppfyllelse, resursutnyttjande, samordning, specialisering och standardisering.Kulturellt sett genomfördes förstatligandet då regeringen önskade skapa engemensam organisationskultur för att öka värdestyrningen, rättssäkerheten,kompetensutvecklingen och tilltron till myndigheten.Slutsatsen är att det finns en basal förklaringsfaktor till förstatligandet, vilkenär Regeringens önskan om ökad styrning. Därtill finns det två bakomliggandeförklaringsfaktorer, vilka utgörs av Regeringens krav på effektivisering ochbesparingar..

Fokus på hållbarhet i företag ökat kraftigt på senare år. Ett resultat av denna hållbarhetsutveckling är GRI (Global Reporting Initiative), en organisation som utvecklar ramverk och ger vägledning för innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Svenska Regeringen på initiativ av Maud Olofsson var först i världen med att kräva att alla svenska statliga företag, från och med räkenskapsåret 2008, ska upprätta en externt granskad hållbarhetsredovisning i enighet med GRI:s riktlinjer G3.  Den här studien syftar till att undersöka hur de svenska statliga företagen har påverkats av Regeringens nya krav. Studien innefattar en undersökning av sju statliga företag som idag redovisar hållbarhet i enighet med GRI:s riktlinjer. En kvalitativ fallstudie har använts för undersökningen. Efter intervjuer med företagen kan det fastslås att det nya regeringskravet till viss del är en kostsam process.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att utreda talerätten vid rättsprövning av tillåtlighetsbeslut. I uppsatsen kommer stort fokus att ligga på fallet Botniabanan. En annan viktig problematik som behandlas genom uppsatsen är den så kallade ?bindande verkan? av Regeringens tillåtlighetsbeslut. Då prövningen görs av Regeringen får den således en politisk prägel.

Detta arbete bygger på en studieresa, under en månads tid, till Indien, Dharamsala. Dharamsa-la är känd för att inhysa den tibetanska statens exilregering och inte minst den tibetanska bud-dismens andlige ledare Dalai Lama. Därav är Dharamsala en viktig tillflyktsort för de tibe-tanska flyktingar som undkommit den Kinesiska Regeringens förtryck i Tibet.Syftet med denna studie blir därför, att få mer insikt och kunskap om hur man idag i Dha-ramsala bemöter tibetanska flyktingbarn från Tibet.Jag fick äran, att möta 8 av de människor som dagligen möter och arbetar med tibetanska flyktingbarn på ett eller annat sätt.I undersökningen har jag dels använt mig av kvalitativa intervjuer och dels av observatio-ner. Genom dessa metoder framgår det, att tibetanska flyktingbarn blir bemötta på ett kärleks-fullt och respektfullt sätt. Detta för, att de skall få ett värdigt liv i frihet samt en gedigen ut-bildning.Tibetanernas omtanke och kärlek till sin nästa generation motiverar barnen, i Dharamsala, att vilja studera, för att senare i livet ska kunna hjälpa andra tibetaner i nöd, vilka fortfarande är under den Kinesiska Regeringens våld i Tibet..

Denna uppsats på C-nivå, som en del av Försvarshögskolans Chefsprogram, har som syfte att bidratill en ökad förståelse för styrningsproblematiken och den problematiska relationen mellanstatsmakten och Försvarsmakten.Den huvudsakliga metoden i denna uppsats empiridel är en form av kvalitativ textanalys av RegeringensPlaneringsanvisningar för Försvarsmaktens budgetunderlag och det dokument som kommunicerarmed denna vilken är Försvarsmaktens budgetunderlag för att undersöka om det finnsmissförståelse mellan av statsmakten ställd uppgift och av Försvarsmakten uppfattad uppgift.Dessa dokument är också det huvudsakliga källmaterialet. Andra dokument som används är t exregleringsbrev och propositioner.Uppsatsens övergripande frågeställning är huruvida Regeringens styrning är otydlig eller svårtolkadeller om Försvarsmakten inte förstår vad regeringen vill? Den mera konkreta frågan är; Finnsdet missförståelse mellan av regeringen ställd och av Försvarsmakten uppfattad uppgift?Avslutningsvis presenteras möjliga tolkningar av hur vi kan förstå den problematiska styrningen.Planeringsanvisningarnas krav på Försvarsmaktens förmågor är analyserade mot Försvarsmaktenssvar i budgetunderlagen för åren 2005, 2006, 2007 och 2008..