I denna undersökning studeras 2011 års skolreform utifrån grundskolans nya läroplan. Genom flera textanalytiska metoder jämförs den kommande läroplanen Lgr11 med den rådande Lpo94. Undersökningen fokuserar främst på de skillnader som uppstått i formuleringar läroplanerna emellan för att klarlägga vad som tillkommit eller utelämnats och vilka betydelsebärande omfor-muleringar som gjorts. I undersökningen studeras även Regeringens proposition (2008/09:87) som låg till grund för uppdraget att författa den nya läroplanen, för att se huruvida Regeringens syn på den svenska grundskolan har ändrats sedan 90-talet.Undersökningen visar på att Lgr11 har endast en måltyp med tillhörande riktlinjer, till skillnad från Lpo94s två olika måltyper. Bland annat lägger Lgr11 något mer fokus på elevernas självstän-dighet och främjandet av entreprenörskap har blivit en del av skolans uppdrag.

I denna uppsats behandlas ur ett lagtekniskt perspektiv företagsinteckningen och företagshypotekets ställning som förmånsrätt med anledning av den nu pågående översynen. Särskilt behandlas huruvida de förslag till en starkare företagsinteckning som presenteras i SOU 2007:71 och Regeringens förslag till lagrådsremiss är en återställare till det rättsläge som gällde innan införandet av lagen om företagsinteckning eller inte. I uppsatsen behandlas vidare frågan om huruvida de föreslagna övergångsbestämmelserna tagit hänsyn till de problem som uppstått vid tillämpningen av övergångsbestämmelserna till lagen om företagsinteckning. Metoden har baserats på en rättsdogmatisk metod där lagar, förarbeten, praxis och doktrin systematiskt har granskats. Det förslag som SOU:n presenterar utgör inte en återställare av rättsläget.

Syftet med föreliggande uppsats är att försöka skapa en förståelse för de regler som begränsar rätten att göra underskottsavdrag. Denna uppsats har begränsats till att behandla beloppsspärren och den föreslagna lagändring som regeringen presenterade i proposition 2009/10:47. De frågor som föreliggande uppsats avser att besvara är:? Varför finns det regler som begränsar underskottsavdragsrätten?? Vad innebär en eventuell lagändring för handel med underskottsföretag?? Är den föreslagna lagändringen önskvärd i det svenska skattesystemet?Ett kapitel i uppsatsen behandlar handel med underskottsföretag där frågor som, varför det finns en marknad för handel med underskottsföretag och hur handel kan gå till i praktiken, besvaras. Vidare presenteras Regeringens lagförslag vad gäller ändringar i beloppsspärren samt införandet av en ny paragraf i 40 kap.

Uppsatsen redovisar en studie av ett politiskt ärende som behandlats av regeringen 2001 samt av den nyinrättande myndigheten Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) 2003 med motstridigt utfall. Frågan i ärendet var huruvida läkemedlet Xenical skulle subventioneras med statliga medel eller inte. Syftet med undersökningen var att beskriva de två beslutsprocesserna för att kunna ge en förklaring till varför regeringen och LFN fattade oförenliga beslut samt att ge en tolkning av vad Regeringens inrättande av den nya läkemedelsförmånen har medfört. Undersökningens empiri visar att omständigheter som rådde i Regeringens beslutsmiljö gjorde att slumpen fick stor betydelse för beslutsprocessens utveckling. Särkopplande lösningar, problem och deltagare strömmade omkring beslutsfattarna och vid ett tillfälle kopplades ett problem ihop med en lösning i närheten av politiker som stod inför ett beslutstillfälle.

Uppsatsen bearbetar kalla kriget i både världen, Sverige och Norrbotten samt den svenska Regeringens utrikespolitik under efterkrigstiden. I studien nämns vidare vilken roll Luleälvdalslinjen samt Victoriafortet hade i den svenska försvarsplaneringen. I uppsatsen presenteras bland annat inledningen på det kalla kriget som skedde i och med toppmötet på Jalta, samt USA:s lansering av Trumandoktrinen och Marshallplanen år 1947, Koreakriget år 1950, Suezkrisen 1956, Kubakrisen 1959 och Vietnamkriget 1959-75, intriger som är en central del av kalla krigets historia. En övervägande orsak till vårt ämnesval var att vi ville undersöka varför den internationella spänningen mellan öst och väst kunde pågå under så pass lång tid såsom 46 år, intressant var dessutom att fördjupa sig i hur de globala oroligheterna påverkade resten av världen, Sverige och norrbotten. I uppsatsen undersöker vi även den svenska Regeringens agerande under kalla krigets tid (år 1945-1991), då vi anser att detta är av vikt för att få en inblick i de känsliga politiska förhållanden som rådde i både Sverige och världen under denna tidsperiod.

Sjukfrånvaron har ökat sedan 1980-talet. Regeringen har åtskilliga gånger försökt utreda hur de bäst ska kunna sänka sjukfrånvaron och öka arbetsgivarnas delaktighet i problemet. Den senaste åtgärd regeringen genomfört är införandet av lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift och ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1991:1047) om sjuklön. Införandet har medfört att arbetsgivaren har ett utökat medfinansieringsansvar och därmed ett större rehabiliteringsansvar. Uppsatsens syfte är att studera om Regeringens intentioner har fått önskad effekt på de arbetsgivare vi intervjuat.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Regeringens motiv till en föreslagen marknadsorienterad reform av primärvården, vårdval i Sverige. Genom en analys av över tjugo texter från den offentliga diskussionen om vårdval, nationellt och i landstingen Halland, Stockholm och Skåne där vårdvalsmodeller är initierade, ges läsaren inblick i en pågående reformprocess. Centrala aktörer, den politiska majoriteten och oppositionen, läkare och akademiker, finns representerade i analysen eftersom det krävs en bred ansats med inte bara Regeringens texter utan även andra aktörers röster för att förstå motiven till reformen.Tre teoretiska perspektiv med kompletterande förslag till varför förändring sker används i analysen. Två från nyinstitutionell teori, ett symbolperspektiv och ett verktygsperspektiv, samt ett maktperspektiv.En rationell diskussion dominerar de analyserade texterna där reformen är ett verktyg för att nå resultat, som att öka besöken i primärvården och att skapa konkurrens mellan vårdgivare. Med symbolperspektivet föreslås ideologiskt förändringstryck eller strävan efter legitimitet vara de drivande motiven.

Syftet med denna uppsats är dels att studera hur man personer med funktionsnedsättningar konstrueras och framställs i Regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016 med fokus på arbetsmarknadspolitiken, dels att studera hur representanter på ett antal berörda myndigheter tolkar och uppfattar strategin. En diskussion kommer också att föras om vilka konsekvenser dessa diskurser kan få i förlängningen. Detta kommer att göras från ett perspektiv som är grundat i Michael Foucaults diskursteori. Min utgångspunkt har varit att allt vi tar för givet att vara sanning, bygger på socialt skapade antaganden. Dessa antaganden, som kallas för diskurser, speglar våra ideologier, värderingar och värden.I studien framträder de föreställningar regeringen har om målgruppens identiteter och egenskaper samt om vilka brister eller hinder som präglar deras tillvaro på arbetsmarknaden.

En nationell värdegrund för äldreomsorgen skrevs in i socialtjänstlagen 2011. Den nya bestämmelsen innebär att omsorgen ska inriktas på att den äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Regeringen gav Socialstyrelsen uppdrag att utforma stöd för implementeringen av den nationella värdegrunden, bl.a. högskoleutbildning för chefer, vägledningsmaterial och webbutbildning. Regeringens Värdighetsutredningen (Socialdepartementet, 2008) konstaterar att det finns brister i etiska värden och normer inom äldreomsorgen.

Uppsatsen undersöker förekomsten av politiska budgetcykler i Sverige under perioden 1973 till 2002. En politisk budgetcykel sägs uppkomma om regeringen, med hjälp av till buds stående finanspolitiska instrument, systematiskt försöker expandera ekonomin under valår, i syfte att maximera andelen röster vid riksdagsvalen. I den modell som utgör undersökningens teoretiska ram, ursprungligen utarbetad av Kenneth Rogoff, betraktas valårens expansiva ekonomiska politik som en signal till väljarkåren att regeringen är kompetent nog att fortsätta regera. Den empiriska undersökningen genomförs i två steg. Först skattas en popularitetsfunktion, som granskar hur Regeringens popularitet påverkas av ekonomiska faktorer.

En nationell värdegrund för äldreomsorgen skrevs in i socialtjänstlagen 2011. Den nya bestämmelsen innebär att omsorgen ska inriktas på att den äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Regeringen gav Socialstyrelsen uppdrag att utforma stöd för implementeringen av den nationella värdegrunden, bl.a. högskoleutbildning för chefer, vägledningsmaterial och webbutbildning. Regeringens Värdighetsutredningen (Socialdepartementet, 2008) konstaterar att det finns brister i etiska värden och normer inom äldreomsorgen.

SammanfattningDenna uppsats är en studie på hur prostitution och människohandel för sexuella ändamål bekämpas i Sverige. Problematiken med framförallt människohandel för sexuella ändamål är att det är ett globalt växande problem. Kraftansträngningar görs både internationellt och nationellt för att bekämpa denna form av organiserad brottslighet. Trots detta fortsätter handeln att öka.Studien är en fallstudie och ett fall av förvaltningsstyrning. Empirin består av redan existerande källor i form av den handlingsplan som Sveriges regering har tagit fram för att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Sverige har alltid uttalat ett starkt stöd till Förenta Nationerna, FN. I den allmänna debatten har det på senare tid dock handlat om att Sveriges och i-ländernas allt mindre deltagande i FN-ledda missioner gör att FN:s insatser tappar i trovärdighet och legitimitet. För att se om det finns fog för kritik om minskat deltagande i FN-ledda insatser i Sveriges internationella freds- och säkerhetsfrämjande arbete, så undersöks i denna uppsats om Polisens utlandsstyrkas deltagande i internationella insatser har förändrats över tiden 2001-2011. I uppsatsen undersöks även hur Sveriges uttalade policy om stöd för FN samspelar med vad som sedan implementeras i praktiken genom Regeringens uppdrag till den svenska polisen. De som förvaltar och genomför Regeringens beslut på området är Polisens Utlandssektion och dess utlandsstyrka.

Vinterkriget 1939-1940 väckte, hos det svenska folket, starka känslor av samhörighet med Finland och många valde att aktivt ställa upp på de finska bröderna och systrarnas sida. Efter påtryckningar beslutade Sveriges regering att ge tillåtelse att bilda en frivillig militärstyrka och som ett led i detta bildades en frivillig flottilj, F19. F19 deltog i Vinterkriget mellan januari och mars 1940. Denna uppsats undersöker hur flottiljen och dess uppgifter överrensstämde med Regeringens politik före, under och efter konflikten. Under Vinterkriget, liksom hela andra världskriget syftade den svenska Regeringens politik till att till varje pris undvika att dras in i kriget.

Det här arbetet är en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya läroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lärare på en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus på ämnet naturkunskap. Regeringens mål med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket också skulle kunna öka deras motivation att sträva efter högre betyg. Ett annat mål var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits både i äldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvärdet för eleverna inte förändrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, särskilt bland eleverna på högskoleförberedande program. Däremot visade det sig att bland eleverna på yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade.