Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstå vad lärarkompetens var, men även att forskningsmässigt inringa regeringens sju grundkompetenser. För att besvara syftet använde vi oss av en kvalitativ metod grundad i hermeneutisk teori. Studien byggde på kvalitativ intervjuer samt en litteraturstudie. I studien intervjuades även verksamma gymnasielärare i en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Resultatet av denna studie var att en lärare har lärarkompetens när han/hon har en pedagogisk grundsyn, olika värderingar, god attityd och reflektions- förmåga.

Sweden needs a policy that stimulates economic growth. Year 1996 the Business Reorganization Act (1996:764) came into force. The goal with this law was to savebusiness, make it profitable and avoid unnecessary bankruptcies. Shortly afterwards itturned out that the law had no positive effect. A very few numbers of companies appliedfor reconstruction and the number of applications for bankruptcies continued to increase.In 2004, in order to stabilize the situation and bring about neutrality between twoproceedings, company reorganization and bankruptcy, the government proposed thereform of priority rules.

I GY11 finns en stark betoning på entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. ?entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningsystemet står det i förordet till Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet publicerad av Regeringskansliet 2009. Det nya styrdokumentet trädde i kraft hösten 2011 och med anledning av det är det intressant att undersöka hur entreprenörskap och entreprenöriellt lärande realiseras i GY11.Syfte: Arbetet syftar till att belysa rektorers och lärares förståelse för regeringens riktlinjer om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande och hur de omsätter sin förståelse i praktiken.Teori: Det teoretiska ställningstagandet består av tre utgångspunkter. Den första är Sandberg och Targamma (1998) vilka förordar förståelsebaserad kompetensförnyelse.

Idag är en stor del av Sveriges befolkning sjukskrivna utifrån regeringens uppsatta mål. Därför har regering under 2001 startat ett arbete för att öka folkhälsan och minska sjukskrivningarna genom att tillsätta ett program av 11 stycken åtgärder, 11-punktsprogrammet. Uppsatsens syfte är att utvärdera två av punkterna i 11-punktsprogrammet genom Evert Vedungs måluppfyllelsemodell, samt att redogöra för vad demokratiteoretikerna Robert Nozick och John Rawls anser om statens inblandning och i vilken utsträckning den tillåts påverka befolkningens levnadsvanor för att få ned sjukskrivningarna. Frågeställningarna är: vilka mål har regeringen ställt upp gällande det svenska sjukförsäkringssystemet och då närmare bestämt i två av punkterna i 11-punktsprogrammet? Har målen uppfyllts utifrån Evert Vedungs måluppfyllelsemodell? Och i vilken utsträckning tillåts staten enligt etablerad demokratiteori att försöka påverka människors levnadsvanor för att uppfylla dess mål? Det vill säga, få ned sjukskrivningarna och förbättra folkhälsan.

Regeringens senaste arbetsmarknadsreform som riktar sig mot nyanlända invandrare har brister. Vår granskning visar att systemet är krångligt och kontrollen är dålig. Dessutom omfattas inte en mängd behövande människor av reformen..

Syftet med denna forskning är att undersöka hur två tidningar, Aftonbladet och Dagens Nyheter, rapporterade om två influensapandemier, asiaten 1957 och svininfluensan 2009. Detta för att kunna se en förändring över tid.Vi gjorde en kvantitativ datainsamling där 285 artiklar kategoriserades. Av dessa artiklar valdes sedan ut tolv stycken totalt, sex från respektive tidning, som vi utförde en kvalitativ textanalys av. Genom de två utförda metoderna anser vi att vi fått en större helhetsbild av tidningarnas rapportering om influensorna.Genom dagordningsteorin kunde vi se skillnader i vad som stod på agendan 1957 och 2009, där valet av nyheter skilde sig. Vidare visar resultaten på att Aftonbladet och Dagens Nyheter är delaktiga i att sätta agendan för vad som är viktigast för dagen.Den alarmerande känslan som förekom i rapporteringen om svininfluensan 2009 fann vi inte i rapporteringen om asiaten 1957, där tidningarna istället generellt ingav en lugnande ton.

Den svenska regeringens utnämningsmakt av högre statstjänstemän är idag utsatt för skarp kritik, både i media och bland politiker. All offentlig makt i Sverige utgår från folket enligt regeringsformen. Men i detta fall finns det få möjligheter för medborgarna att kontrollera regeringens arbete med att tillsätta tjänstemännen. Syftet med uppsatsen var att se hur legitim den svenska utnämningspolitiken är utifrån Beethams legitimitetsteori, i denna teori finns tre kriterier. Utifrån det första kriteriet måste makten fungera utifrån de rådande lagar och regler som instiftats av samhället.

On the 12:th of April 2011, the Swedish tabloid magazine Expressen publishes a story, claiming that Ola Lindholm, presenter of critically acclaimed TV-show ?Wild Kids? has been suspected and apprehended on cocaine allegations. The serious allegation called for Ola Lindholm to defend himself against the allegations. His only public response was a blog-post where he claimed his innocence, albeit with some reservations.  The purpose of this paper is to analyze Lindholm?s rhetorical defense.

FrågeställningDrabbas den skattskyldige av dubbelbestraffning när denne påförs både skattetillägg och döms för brott enligt skattebrottslagen?SammanfattningAv artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet i Europakonventionen framgår att den som en gång blivit dömd eller frikänd av domstol för brott ska vara skyddad mot nytt åtal och ny dom i samma sak, dvs. principen om ?ne bis dem? eller det så kallade dubbelbestraffningsförbudet.En central fråga som länge varit föremål för en omfattande diskussion och debatt är huruvida det svenska skattetillägget strider mot artikel 6 i Europakonventionen. Både i motiv och i praxis synes man numera vara enig om att ett påförande av skattetillägg bör förstås som en anklagelse för brott i den mening som avses i artikel 6.

Bakgrund Sedan efterkrigstiden har det skett en ökning av modernaorganisationsidéer. En av dessa idéer är employer branding som utgörvarumärket för företaget som arbetsgivare och som syftar till att lockatill sig och behålla rätt personal. Offentlig verksamhet har börjat arbetamed detta begrepp som en följd av new public management menstudier på detta område saknas.Syfte Syftet med studien är att skapa förståelse för de svårigheter som finns iatt utforma ett employer brand i en offentlig verksamhet somkaraktäriseras av new public management-idéer. Vi vill bidra till denföretagsekonomiska diskussionen om employer branding genom attbidra med ett kritiskt förhållningssätt till begreppet inom offentligverksamhet.Metod Studien är hermeneutisk med en abduktiv ansats. Fallstudier haranvänts för att samla in det empiriska materialet.

Syftet med mitt examensarbete är att studera den nya skollagen och dess syfte gällande trygghet och arbetsro. Jag har utgått från regeringens beslut kring varför en ny skollag arbetades fram, och vilka behov regeringen ansåg att en ny skollag skulle uppfylla. Utifrån detta beslut har jag sedan genom kvalitativa intervjuer studerat hur man som lärare arbetar med skollagen, samt hur kunskapen kring lagen faktiskt ser ut. Den nya skollagen har tre huvudkategorier; kunskap, valfrihet och trygghet, där jag har fokuserat på arbetet kring trygghet. Jag inleder mitt examensarbete med att förklara skollagen utifrån regeringens beslut.

Den 15 april 2013 presenterade regeringen ett fo?rslag till nya regler ga?llande beskattning av utdelning och kapitalvinst pa? kvalificerade andelar i fa?mansfo?retag. Dessa regler a?terfinns i IL 57 kap. och kallas fo?r 3:12-reglerna.

This essay seeks to explore which country´s laws should be applied when a dispute concerning damages in non-contractual obligations arises från illegal copying. In Europe today we have merely a few documented laws regarding choice of law concerning illegal copying. Thus, a proposition regarding a regulation which shall control the choice of laws applied on disputes in non-contractual obligations has been prepared. Another main reason for the existence of such a regulation is the need for a united set of laws to enable recognition of other countries´ judgments in Europe. This proposal will be called the Rome II-regulation.

År 2005 förstatligades Försäkringskassan, vilket innebar att de 21 självstyrandelänsförsäkringskassorna och Riksförsäkringsverket slogs samman till enmyndighet. I en litteraturbaserad fallstudie undersöks orsakerna till förstatligandetoch vilken betydelse det har haft för socialförsäkringsadministrationen. Detta görsgenom att vi utifrån ett instrumentellt och ett kulturellt perspektiv tittar på hurFörsäkringskassans verksamhet, processer, struktur och organisationskultur såg utföre respektive efter förstatligandet.Resultaten visar att Försäkringskassan instrumentellt sett blev statlig eftersomregeringen ville öka sina möjligheter till styrning och ansvarsutkrävande avFörsäkringskassan. Ytterligare orsaker var att man avsåg öka verksamhetensmåluppfyllelse, resursutnyttjande, samordning, specialisering och standardisering.Kulturellt sett genomfördes förstatligandet då regeringen önskade skapa engemensam organisationskultur för att öka värdestyrningen, rättssäkerheten,kompetensutvecklingen och tilltron till myndigheten.Slutsatsen är att det finns en basal förklaringsfaktor till förstatligandet, vilkenär regeringens önskan om ökad styrning. Därtill finns det två bakomliggandeförklaringsfaktorer, vilka utgörs av regeringens krav på effektivisering ochbesparingar..

Fokus på hållbarhet i företag ökat kraftigt på senare år. Ett resultat av denna hållbarhetsutveckling är GRI (Global Reporting Initiative), en organisation som utvecklar ramverk och ger vägledning för innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Svenska Regeringen på initiativ av Maud Olofsson var först i världen med att kräva att alla svenska statliga företag, från och med räkenskapsåret 2008, ska upprätta en externt granskad hållbarhetsredovisning i enighet med GRI:s riktlinjer G3.  Den här studien syftar till att undersöka hur de svenska statliga företagen har påverkats av regeringens nya krav. Studien innefattar en undersökning av sju statliga företag som idag redovisar hållbarhet i enighet med GRI:s riktlinjer. En kvalitativ fallstudie har använts för undersökningen. Efter intervjuer med företagen kan det fastslås att det nya regeringskravet till viss del är en kostsam process.