Syftet med denna studie Àr att analysera och diskutera genus inom Försvarsmakten. FN-resolution 1325 (2000) vilken Àr antagen av Sverige, handlar bland annat om kvinnors och flickors sÀrskilda utsatthet vid vÀpnade konflikter. Resolutionen lyfter med anledning av denna utsatthet, som ett sÀtt att rÄda bot pÄ kvinnors utsatthet vikten av att öka jÀmstÀlldheten mellan mÀn och kvinnor.  Ett sÀtt Àr att föra in jÀmstÀlldhets­perspektiv i statliga myndigheter och resolutionen uppmanar medlemslÀnderna dÀribland Sverige att agera frÀmjande inom en rad omrÄden. Arbetet med jÀmstÀlldhet Àr ett prioriterat omrÄde av den svenska regeringen och omfattar uppdrag och regleringar för hur myndigheterna ska uppnÄ de uppsatta jÀmstÀlldhetsmÄlen. Vi kan argumentera för att Försvarsmakten Àr en drivande aktör nÀr det handlar om att arbeta för lika rÀttigheter för mÀn och kvinnor, samt i arbetet med att utveckla genusperspektiv pÄ institutionell nivÄ. Denna uppsats problematiserar hur jÀmstÀlldhet och genus fungerar i den vardagliga praktiken.Studien grundar sig pÄ teorier som bygger pÄ social konstruktionism och refererar bland andra till Burr (2004). Burr menar att genus Àr nÄgot som förÀndras över tid och konstrueras i samspel mellan mÀnniskor dÀr diskurser har en central roll.

Uppsatsens syfte Àr att Àr att undersöka olika förutsÀttningar och omstÀndigheter som kan ha betydelse för utfallet av den kvinnligarekryteringen till internationella förband.Uppsatsen inleds med en beskrivning och bakgrund av Resolution 1325. Denna resolution blev antagen, i syfte att belysa den utsattasituation som kvinnor och barn konfronteras med, i spÄret av olika konflikter i vÀrlden. Kvinnor som deltagare i fredsbefrÀmjande insatser,har ofta visat sig vara en viktig förutsÀttning för att möjliggöra kommunikation med andra kvinnor och barn. Detta Àr inte bara en frÄga ominformation och underrÀttelser. Det Àr ocksÄ en frÄga om att skapa en medvetenhet kring krigets konsekvenser, vilket kan ha en avhÄllandeeffekt men ocksÄ leda till andra typer av ÄtgÀrder vidtages i det fredsbefrÀmjande arbetet.

Allt fler personer drabbas av hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, vilket pÄ sikt kan leda till kronisk hjÀrtsvikt. För att förbÀttra omvÄrdnadsÄtgÀrder för hjÀrtsviktspatienter har Socialstyrelsen 2004 givit ut nationella riktlinjer för hjÀrtsjukvÄrd dÀr vikten av en individuell handlingsplan betonas. Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt sjuksköterskor utför omvÄrdnadsÄtgÀrder avseende fysisk aktivitet, egenvÄrd, nutrition och rökstopp för patienter med hjÀrtsvikt och om dessa överrensstÀmmer med gÀllande riktlinjer samt om hÀnsyn mÄste tas till genusskillnader. Metoden Àr en litteraturstudie i databaserna PubMed och Elin@Malmö vilket resulterade i 14 artiklar som anvÀndes för att söka svaret pÄ syftet. Som teoretisk referensram har Antonovskys KASAM modell anvÀnts.

I detta lÀrarexamensarbete har vi undersökt lÀrares erfarenheter av narkotikaanvÀndning bland elever och hanteringen av detta. Vi har ocksÄ undersökt hur lÀrarna ser pÄ sina kunskaper och relationen mellan den egna kompetensen och möjligheten att hantera misstÀnka narkotikasituationer bland elever samt om de anser att det tillhör lÀrarens yrkesroll att hantera drogmissbruk bland elever. Undersökningen tog Àven upp om lÀrarna var medvetna om det fanns nÄgon handlingsplan mot droger pÄ skolan. Tio lÀrare i GÀllivare kommuns tÀtortsskolor i skolÄr 6-9 intervjuades. Som lÀrare följer man lÀroplanen och kursplaner för olika Àmnen samt skollagen som tar upp skolan och lÀrarens skyldighet att arbeta för varje enskild individs vÀlbefinnande.

Handlingsplan ingÄr i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas pÄ alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen Àr ett dokument dÀr mÄl och strategier som företagen ska följa upp gÄs igenom..

Handlingsplan ingÄr i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas pÄ alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen Àr ett dokument dÀr mÄl och strategier som företagen ska följa upp gÄs igenom..

Idag Àr en stor del av Sveriges befolkning sjukskrivna utifrÄn regeringens uppsatta mÄl. DÀrför har regering under 2001 startat ett arbete för att öka folkhÀlsan och minska sjukskrivningarna genom att tillsÀtta ett program av 11 stycken ÄtgÀrder, 11-punktsprogrammet. Uppsatsens syfte Àr att utvÀrdera tvÄ av punkterna i 11-punktsprogrammet genom Evert Vedungs mÄluppfyllelsemodell, samt att redogöra för vad demokratiteoretikerna Robert Nozick och John Rawls anser om statens inblandning och i vilken utstrÀckning den tillÄts pÄverka befolkningens levnadsvanor för att fÄ ned sjukskrivningarna. FrÄgestÀllningarna Àr: vilka mÄl har regeringen stÀllt upp gÀllande det svenska sjukförsÀkringssystemet och dÄ nÀrmare bestÀmt i tvÄ av punkterna i 11-punktsprogrammet? Har mÄlen uppfyllts utifrÄn Evert Vedungs mÄluppfyllelsemodell? Och i vilken utstrÀckning tillÄts staten enligt etablerad demokratiteori att försöka pÄverka mÀnniskors levnadsvanor för att uppfylla dess mÄl? Det vill sÀga, fÄ ned sjukskrivningarna och förbÀttra folkhÀlsan.

Regeringens senaste arbetsmarknadsreform som riktar sig mot nyanlÀnda invandrare har brister. VÄr granskning visar att systemet Àr krÄngligt och kontrollen Àr dÄlig. Dessutom omfattas inte en mÀngd behövande mÀnniskor av reformen..

Denna rapport i form av examensarbete för utbildningsprogrammet Managing Technology and Business Projects, Àr en del i Volvos framtida produktions-/ produktstrategier.Uppsatsens syfte Àr att ur ett produktionsperspektiv understödja Volvo Construction Equipment i BraÄs i strÀvan mot en ökad modulindelning av ramstyrda dumprar, som en del i utvecklingsarbetet för en effektivare produktion. Resultat har uppnÄtts genom analys av intern och extern benchmarking jÀmfört med den teori som finns inom ÀmnesomrÄdet modulindelning. Huvudresultatet visar att teorin och verkligheten skiljer sig genom att modulindelning ska anpassas individuellt utifrÄn varje företag och inte fungerar som en generellt applicerbar process. Slutsatsen visar att Volvo CE i BraÄs mÄste utveckla en egen handlingsplan och kravspecifikation utifrÄn egna definitioner som Àr skrÀddarsydda specifikt för företaget.I rapporten presenteras förslag till ovanstÄende handlingsplan för modulindelning pÄ Volvo CE i BraÄs..

Den svenska regeringens utnÀmningsmakt av högre statstjÀnstemÀn Àr idag utsatt för skarp kritik, bÄde i media och bland politiker. All offentlig makt i Sverige utgÄr frÄn folket enligt regeringsformen. Men i detta fall finns det fÄ möjligheter för medborgarna att kontrollera regeringens arbete med att tillsÀtta tjÀnstemÀnnen. Syftet med uppsatsen var att se hur legitim den svenska utnÀmningspolitiken Àr utifrÄn Beethams legitimitetsteori, i denna teori finns tre kriterier. UtifrÄn det första kriteriet mÄste makten fungera utifrÄn de rÄdande lagar och regler som instiftats av samhÀllet.

Bakgrund: Astma Àr en folksjukdom som ökar kraftigt bland den svenska befolkningen. Sjukdomens svÄrighetsgrad kan pÄverka livskvalitet och arbetsförmÄgan.För att kunna hantera sjukdomen och minska besvÀren kan sjuksköterskan lÀra ut handlingar för egenvÄrd. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor undervisar vuxna patienter med astma bronkiale. Metod: Litteraturstudien grundade sig pÄ tidigare forskning och anvÀndes 10 vetenskapliga artiklar frÄn Cinahl, PubMed och Psykinfodatabas. Artiklarna har varit bÄde kvalitativa och kvantitativa.

Dagens samhÀlle stÀller krav pÄ att information och kommunikation ska vara snabb och korrekt. En bredbandsmarknad vÀxer fram. Enligt regering och riksdag ska alla ha tillgÄng till denna teknologi. FrÄgan Àr nu om detta Àr möjligt? Syftet med uppsatsen Àr att söka svar pÄ frÄgan: Kommer alla som vill, ha tillgÄng till en bredbands-uppkoppling? Olika myndigheters rapporter och regeringens proposition ?Ett informationssamhÀlle för alla? har anvÀnts för att beskriva problemen kring och möjligheterna till bredbandsutbyggnad.

Miljön inom ambulanssjukvÄrden blir allt tuffare med risk för psykisk ohÀlsa i form av utbrÀndhet, depressioner och post traumatisk stressyndrom. Det Àr viktigt att organisationen ger tid för ÄterhÀmtning och eventuell debriefing. Författarna har granskat handlingsplaner för debriefing inom ambulansverksamheten i VÀstra Götalandsregionen.InnehÄllsanalys anvÀndes för att analysera handlingsplanerna. Resultatet visar att det skiljer sig mycket i de olika verksamheterna vad det gÀller att fÄ hjÀlp och stöd efter en traumatisk hÀndelse. Enligt arbetsmiljölagen sÄ Àr verksamheterna skyldiga att upprÀtta en handlingsplan, men det visade sig att nÄgra verksamheter inom regionen helt saknar detta.

Syftet med mitt examensarbete Àr att studera den nya skollagen och dess syfte gÀllande trygghet och arbetsro. Jag har utgÄtt frÄn regeringens beslut kring varför en ny skollag arbetades fram, och vilka behov regeringen ansÄg att en ny skollag skulle uppfylla. UtifrÄn detta beslut har jag sedan genom kvalitativa intervjuer studerat hur man som lÀrare arbetar med skollagen, samt hur kunskapen kring lagen faktiskt ser ut. Den nya skollagen har tre huvudkategorier; kunskap, valfrihet och trygghet, dÀr jag har fokuserat pÄ arbetet kring trygghet. Jag inleder mitt examensarbete med att förklara skollagen utifrÄn regeringens beslut.

Den 15 april 2013 presenterade regeringen ett fo?rslag till nya regler ga?llande beskattning av utdelning och kapitalvinst pa? kvalificerade andelar i fa?mansfo?retag. Dessa regler a?terfinns i IL 57 kap. och kallas fo?r 3:12-reglerna.