PÄ regeringens uppdrag har Livsmedelsverket och Statens FolkhÀlsoinstitut tagit fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen eftersom det har blivit ett samhÀllsproblem med fetma och ökad vikt bland barn och vuxna. Syftet med detta arbete Àr att undersöka och beskriva hur pedagoger ser pÄ barn och mat. Finns det olika tankar och synsÀtt? Hur viktigt Àr det med regler nÀr det gÀller mat? Hur mycket ansvar ska pedagogerna ha nÀr det gÀller vad barnen ska Àta pÄ förskolan. Hur mycket inflytande ska förÀldrarna ha nÀr det gÀller vad det serveras för mat till deras barn? Jag tog kontakt med en förskola i Malmös stadsdel centrum och intervjuade Ätta pedagoger om deras syn pÄ barn och mat.

Handlingsplan ingÄr i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas pÄ alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen Àr ett dokument dÀr mÄl och strategier som företagen ska följa upp gÄs igenom..

Syftet med undersökning har varit att ta reda pÄ idrottslÀrarens kunskap om och förhÄllningssÀtt till Àtstörningar bland elever. Vilken kunskap anser idrottslÀrare sig ha om Àtstörningar?Har skolan nÄgon handlingsplan för elever med Àtstörningar?Hur agerar idrottslÀrare mot elever som visar tecken pÄ Àtstörningar?Finns det nÄgon skillnad pÄ hur lÀrarna uppfattar sin kunskap och med antalet Är de har jobbat? MetodJag har anvÀnt mig av en kvantitativ metod och i denna studie enkÀter med bÄde öppna och slutna svarsalternativ. EnkÀterna besvarades av 72 lÀrare frÄn hela landet. Urvalet av lÀrarna skedde genom ett bekvÀmlighetsurval, dÀr datainsamlingen gjordes under ett Idrotts- och HÀlsokonventet pÄ GIH i Stockholm och till idrottslÀrare som arbetade i StockholmsomrÄdet. SammanstÀllningen av enkÀterna har bearbetats i Microsoft Excel och statistikprogrammet SPSS. Resultat37 av lÀrarna instÀmmer i de delvis har bra kunskaper kring Àtstörningar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrarna vid UmeÄ universitet uppfattar den egna kompetensutvecklingen samt hur deras uppfattningar stÀmmer överens med universitetets pedagogiska handlingsplan. De forskningsfrÄgor vi hade för avsikt att undersöka var: (1) hur ser möjligheterna ut till kompetensutveckling, (2) existerar det en överensstÀmmelse mellan kompetensutveckling och arbetsuppgifter, (3) vad skapar motivation och drivkrafter till kompetensutveckling och (4) hur stÀmmer berÀttelserna överens med universitetets pedagogiska handlingsplan; dess mÄl och aktiviteter? För att fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor har vi genomfört sju semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen Àr lÀrare frÄn personalvetarprogrammet som representerar sex olika institutioner vid den samhÀllsvetenskapliga fakulteten.Resultaten visar att möjligheterna till kompetensutveckling Àr stora vid den samhÀllsvetenskapliga fakulteten. Det finns stora möjligheter att sjÀlv pÄverka sin kompetensutveckling, förutsatt att individen Àr drivande i frÄgan.

Handlingsplan ingÄr i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas pÄ alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen Àr ett dokument dÀr mÄl och strategier som företagen ska följa upp gÄs igenom..

Syftet med undersökning har varit att ta reda pÄ idrottslÀrarens kunskap om och förhÄllningssÀtt till Àtstörningar bland elever. Vilken kunskap anser idrottslÀrare sig ha om Àtstörningar?Har skolan nÄgon handlingsplan för elever med Àtstörningar?Hur agerar idrottslÀrare mot elever som visar tecken pÄ Àtstörningar?Finns det nÄgon skillnad pÄ hur lÀrarna uppfattar sin kunskap och med antalet Är de har jobbat? MetodJag har anvÀnt mig av en kvantitativ metod och i denna studie enkÀter med bÄde öppna och slutna svarsalternativ. EnkÀterna besvarades av 72 lÀrare frÄn hela landet. Urvalet av lÀrarna skedde genom ett bekvÀmlighetsurval, dÀr datainsamlingen gjordes under ett Idrotts- och HÀlsokonventet pÄ GIH i Stockholm och till idrottslÀrare som arbetade i StockholmsomrÄdet. SammanstÀllningen av enkÀterna har bearbetats i Microsoft Excel och statistikprogrammet SPSS. Resultat37 av lÀrarna instÀmmer i de delvis har bra kunskaper kring Àtstörningar.

Möjligheterna till att uppnÄ ett jÀmstÀllt samhÀlle Àr beroende av vÄra fysiska miljöer. Utformningen av transportsystemet, anvÀndningen av rum och representationer i staden Àr alla en produkt av hur vi upplever samhÀllet och hur vi vÀljer att Äterskapa det. Genom att titta pÄ stadens uppbyggnad kan vi se de mönster och maktstrukturer som pÄverkar möjligheten till jÀmstÀlldhet. Vi kan ocksÄ försöka skapa de verktyg som behövs för att uppnÄ det. Denna uppsats Àr en analys av hur regeringens allmÀnna jÀmstÀlldhetspolitiska mÄl kan sÀttas i relation till stadsplanering.

TillgÀnglighet i vÄrt samhÀlle innebÀr att alla, trots funktionsnedsÀttningar, ska kunna anvÀnda publika lokaler och övriga allmÀnna platser. Arbetsterapeuter har kunskap om tillgÀnglighetsfrÄgor dÄ de arbetar för att personer med funktionsnedsÀttning ska kunna leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Sveriges regering antog under Är 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Enligt denna handlingsplan ska all verksamhet vara tillgÀnglig för alla medborgare i slutet av Är 2010. Syftet med denna studie var att undersöka tillgÀngligheten i gallerior för personer med funktionsnedsÀttning.

I denna uppsats görs ansatsen att, med hjÀlp av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell, belysa eventuella skillnader och likheter mellan tvÄ olika typer av lÀrarutbildningar: Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lÀrarutbildning och Regeringens proposition 2009/10:89 BÀst i klassen ? en ny lÀrarutbildning. UtifrÄn denna modell analyseras de passager frÄn texterna, vars innehÄll bÀr relevans till de skÀl som stÄr till grund för förÀndring av utbildningen, ur ett grammatisk och lingvistiskt perspektiv. I nÀsta steg belyses den diskursiva praktik som Àr framtrÀdande i bÄda propositionerna. Det tredje och sista steget behandlar den sociala praktiken som analyseras utifrÄn ett fokusgruppssamtal som hölls mellan tre pedagoger som Àr verksamma pÄ Högskolan i Halmstad.

The aim of the thesis is to analyse and understand resolution, repeatability and reproducibility of the measurement system for package distance. The measurement system for package distance is already in use, no Gage R&R has been performed on the system and before spreading use of the system the quality of the system has to be understood and approved.

Syftet med detta arbete var att genom intervjuer med förskollÀrare och personal pÄ lekterapin undersöka hur barn sörjer samt hur förskollÀrare och personal pÄ lekterapin kan hjÀlpa barn att bearbeta sorg genom leken. Vi har Àven undersökt om det finns nÄgon handlingsplan pÄ förskolorna dÄ det gÀller arbetet med barn som Àr i sorg. Resultatet visar att barn sörjer pÄ olika sÀtt och att de sörjer i perioder. NÀr barn bearbetar sin sorg gör de det genom att till exempel leka och rita. Resultaten visar Àven att vuxna bör finnas dÀr för barnen som Àr i sorg.

Sverige Àr idag ett land med etnisk och kulturell mÄngfald. Numera ser vi en ökad segregering och marginalisering i samhÀllet, som mÄste motverkas. Det blÄser högerextrema vindar i politiken, och det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna, som sitter i Riksdagen, menar att andra partier misslyckats med integrationspolitiken och att massinvandringen bör stoppas. Regeringens diskurs om integrationspolitik Àr nÄgot som gör ansprÄk pÄ att vara sant och verkligt för detta Àmne. Den konstituerar vad som Àr möjligt för den invandrade pÄ sÄ sÀtt att den integrationspolitiska diskursen reglerar exempelvis att alla har rÀtt till arbete, vilket pÄ ett sÀtt utgör diskursens maktförhÄllanden.

Syftet med undersökning har varit att ta reda pÄ idrottslÀrarens kunskap om och förhÄllningssÀtt till Àtstörningar bland elever. Vilken kunskap anser idrottslÀrare sig ha om Àtstörningar?Har skolan nÄgon handlingsplan för elever med Àtstörningar?Hur agerar idrottslÀrare mot elever som visar tecken pÄ Àtstörningar?Finns det nÄgon skillnad pÄ hur lÀrarna uppfattar sin kunskap och med antalet Är de har jobbat? MetodJag har anvÀnt mig av en kvantitativ metod och i denna studie enkÀter med bÄde öppna och slutna svarsalternativ. EnkÀterna besvarades av 72 lÀrare frÄn hela landet. Urvalet av lÀrarna skedde genom ett bekvÀmlighetsurval, dÀr datainsamlingen gjordes under ett Idrotts- och HÀlsokonventet pÄ GIH i Stockholm och till idrottslÀrare som arbetade i StockholmsomrÄdet. SammanstÀllningen av enkÀterna har bearbetats i Microsoft Excel och statistikprogrammet SPSS. Resultat37 av lÀrarna instÀmmer i de delvis har bra kunskaper kring Àtstörningar.

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstÄ vad lÀrarkompetens var, men Àven att forskningsmÀssigt inringa regeringens sju grundkompetenser. För att besvara syftet anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod grundad i hermeneutisk teori. Studien byggde pÄ kvalitativ intervjuer samt en litteraturstudie. I studien intervjuades Àven verksamma gymnasielÀrare i en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Resultatet av denna studie var att en lÀrare har lÀrarkompetens nÀr han/hon har en pedagogisk grundsyn, olika vÀrderingar, god attityd och reflektions- förmÄga.

NÀtmobbning fÄr idag ses som ett relativt nytt fenomen som vi Ànnu inte vet sÄ mycket om. Rapporter frÄn organisationerna Friends och Statens medierÄd visar att problemet Àr vanligast bland ungdomar i Äldrarna 13-16 Är. Den tidigare forskningen inom omrÄdet Àr begrÀnsad och behandlar i huvudsak huruvida mobbning och nÀtmobbning skiljer sig Ät eller inte. Denna studies huvudsakliga syfte var att belysa skolkuratorers upplevelse av att arbeta med nÀtmobbning. Det genomfördes dÀrför fyra semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer som i sitt dagliga arbete möter ungdomar i Äldrarna 13-16 Är.