AbstraktTitel: Elevers uppfattningar om en skolas trygghetsplan ?Det Àr vÀl nÄgonting som skolan har för att alla ska kÀnna sig trygga?Författare: Anna WÀngman & Ulrika LindqvistTy av arbete: Examensarbete (10p)Handledare: Ingegerd Gudmundson Examinator: Maud SöderlundProgram: LÀrarprogrammet, Högskolan i GÀvleDatum: December 2007________________________________________SyfteStudiens syfte var att undersöka vad elever vet om skolans trygghetsplan och hur elever uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och krÀnkningar. Den empiriska undersökningen avsÄg att besvara syftet utifrÄn fyra underfrÄgor som berör omrÄdet.MetodTvÄ metoder anvÀndes i form av enkÀtundersökning och gruppintervju. Elever i en klass i Är 9 svarade pÄ en enkÀtundersökning om mobbning och krÀnkande behandling och förebyggandet av dessa samt skolans trygghetsplan. Tre elever i denna klass deltog sedan i en gruppintervju i Àmnet.Resultat8 av 13 elever vet att skolan har en trygghetsplan men de vet inte vad som stÄr i den.

Hotad, utsatt, uthÀngd, trakasserad, rÀdd och krÀnkt Àr ord som man kanske inte i första hand förknippar med lÀraryrket men som Àr verklighet för mÄnga lÀrare idag. Olika undersökningar visar att lÀrare kÀnner obehag att gÄ till arbetet. De olika anledningarna till vad som skapar detta obehag Àr bland annat fysiskt vÄld, hot om fysiskt vÄld och trakasserier. Vi vill ta reda pÄ om skolan har en handlingsplan för utsatta lÀrare, hur det upplevs att vara utsatt och varför det Àr sÄ fÄ som berÀttar om det. Vi valde en kvalitativ forskningsansats med ostrukturerade intervjuer samt litteraturstudier för insamling av datamaterial.

LÀnsstyrelsernas arbete med landsbygdsutveckling Àr en viktig del av landsbygdsprogrammet. Det Àr pÄ lÀnsstyrelserna de regionala urvalskriterierna för ansökningar till stöd och ersÀttningar pÄ landsbyden sÀtts och det i sin tur pÄverkar hur landsbygden i lÀnen utvecklas. I min uppsats undersöker jag arbetsprocessen för dokumenten som urvalskriterierna finns i och baseras pÄ. Sedan strÀvar jag ocksÄ efter att skapa en bild av sambandet mellan kÀllorna och lÀnsstyrelsernas arbetsprocess med dokumenten, i syfte att se hur kunskapsbildningen fungerar i lÀnsstyrelserna arbete med landsbygdsutveckling. Jag anvÀnder mig av semistrukturerade interjuver nÀr jag samlar in empirin och analyserar sedan materialet utifrÄn teorier om kunskap. Det som framkommer Àr att dokumenten som Àr swotanalysen och handlingsplanen, baseras till stor del pÄ regionala partnerskap.

This paper is a discourse analytic policy study with the intention to investigate the swedish government's policy action plan against prostitution and trafficking for sexual purposes. The document is called Handlingsplan mot prostitution och mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl. The purpose of the study is to investigate whether there is a feminist gender understanding taking place in the action plan. This is made by both see how the problem of prostitution is produced partly by examining whether there is a gender-based power analysis in action. The research questions of this study are:What is considered being the problem with prostitution and trafficking fosexual purposes?Is there a feminist gender understandning in the government's prostitution politics?To answer these questions I use Carol Bacchis method Whats the problem represented to be? And the material being used is the government's actionplan.

Digital lÄngtidslagring Àr problematisk pÄ grund av att digitala medier har relativt kort fysisk livslÀngd och Ànnu kortare teknisk livslÀngd. Denna uppsats handlar om hur ett antal arkiv i Lund hanterar denna problematik. Syftet med uppsatsen Àr att ge insyn i hur arkiv i praxis stÀller sig till, och hanterar lÄngsiktig digital bevaring. VÄrt mÄl Àr att uppsatsen skall bidra med bÄde information om praktisk anvÀndning av hanteringsstrategier för lÄngsiktig digital bevaring, samt bidra med en bild om hur situationen ser ut för dem undersökta arkiven. Uppsatsen grundas pÄ en kvalitativ undersökning av arkiven dÀr semistrukturerade intervjuer anvÀnds för att skapa en bild av arkivens situation nÀr det gÀller digital lÄngtidslagring samt hur de hanterar problematiken.

Uppsatsen bestĂ„r av en fallstudie av IF Metall dĂ€r intervjuer utförts pĂ„ tre nivĂ„er inom fackförbundet, lokal, regional och central. Uppsatsen syftar till att visa pĂ„ Ă„sikter över rĂ„dande situation av anslutningsgradsnedgĂ„ng inom facket, Ă€ven sett ur en postfordistisk synvinkel.Uppsatsen anvĂ€nder sig av Anders Kjellbergs forskning kring facklig anslutningsgradsnedgĂ„ng som forskningslĂ€ge vilket visar pĂ„ en stadig nedgĂ„ng med tillfĂ€lliga fluktueringar frĂ„n 1970-talet till 2012, och syftet Ă€r att ge ett perspektiv inifrĂ„n IF Metall över rĂ„dande situation.Resultatet visar att det finns en diskrepans mellan regional och central nivĂ„ huruvida postfordism Ă€r ett utbrett fenomen och om det Ă€r ett arbetsĂ€tt som kommer spridas mer inom industrin i Sverige. Samtliga nivĂ„er Ă€r överens om att regeringens agerande och höjningen av a-kassan var en stark orsak till senaste tidens anslutningsgradsnedgĂ„ng. Även liberalisering och rĂ„dande kultur av individualism bland yngre generationer samt undermĂ„lig utbildning över facklig verksamhet frĂ„n grundskolans nivĂ„ nĂ€mns som tĂ€nkbara orsaker till nedgĂ„ngen inom den fackliga rörelsen..

Uppsatsen syftar till att analysera de förmÄgor som den maritima sÀkerheten i Sveriges nÀromrÄde krÀver. Dessa behov har sedan jÀmförts med aktuella maritima resurser genom en avslutande diskussion. UtgÄngspunkt har tagits i Regeringens havs ?och utrikespolitik med inriktning pÄ den maritima sÀkerheten.I uppsatsen motsvaras begreppet ?maritima enheter? av Kustbevakningen och marinen. Hoten mot den maritima sÀkerheten har identifierats utifrÄn de uppsatta mÄl som de maritima enheterna arbetar mot.

Syftet med arbetet Àr att undersöka beslutanderÀtten vid gemensam vÄrdnad samt konsekvenserna av att vÄrdnadshavare inte kan enas i frÄgor som rör barnet. Uppsatsen har genomförts med hjÀlp av traditionell juridisk metod. Det rÀttsliga förhÄllandet mellan barn och förÀldrar stadgas i FB. De senaste lagÀndringarna angÄende vÄrdnad trÀdde i kraft 2006. De nya vÄrdnadsreglerna syftade till att stÀrka barnperspektivet och tydliggöra principen om barnets bÀsta.

DÄ Sverige Àr ett mÄngkulturellt land med en expanderande population stÀlls vi inför mÄnga möten i vÄrden med patienter av annan kulturell bakgrund. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan pÄverka sjuksköterskans möte med patienter av annan etnisk bakgrund Àn den svenska. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar olika faktorer som pÄverkar mötet, vilka kan vara kommunikation, utbildning, attityder, miljö, etnicitet och religion, dÀr kommunikationen som Àr bÄde verbal och icke-verbal, kan ses som den viktigaste aspekten för ett bra patientmöte. Personalen behöver insikt i hur mÀnniskor av annan etnicitet kan uttrycka sig för att kunna uppfatta deras behov.

Pa? Kongsberg Automotive (KA) i Mullsjo? tillverkas bland annat va?xelfo?ringssystem till en gemensam plattform av personbilar. Fo?retaget ser idag potential i att fo?rba?ttra flo?det av produkterna och dess inga?ende komponenter genom fabriken. KA tillverkar dessutom ma?nga av komponenterna i samma fabrik som slutmonteringen sker vilket skapar goda fo?rutsa?ttningar till att uppra?ttha?lla effektiva flo?den.

Det första mötet mellan polisen och brottsoffret Àr viktigt, dels för den drabbades ÄterhÀmtningsprocess och polisens fortsatta utredning av brottet. Det finns flera olika typer av brottsoffer. Att offret upptrÀtt icke idealiskt fÄr inte leda till att de formella rÀttigheterna ÄsidosÀtts eller ifrÄgasÀtts frÄn polisens sida. I anslutning till ett brott har polisen vissa skyldigheter gentemot brottsoffret. Detta regleras i regeringsformen, polisförordningen och förundersökningskungörelsen och syftar till att brottsoffret ska fÄ veta vad som kommer att hÀnda och vad för stöd och hjÀlp som kan förordnas.

The aim of this essay is to examine the handling of plastic waste on a local level in the three municipalities of Gothenburg, Malm? and Stockholm. This is achieved with the help of guidance within the theory of Multi-level Governance. By applying the EU directive 2019/904, about disposable plastic, and examining the global plastic problem, the efforts to promote sustainable use, and recycling of plastic, is analyzed. The method involves a qualitative content analysis, where the 2022 waste plans of the three municipalities, ?Sveriges handlingsplan f?r plast? by the Government Office, and the 2019/904 EU directive constitutes the base of the study.

Denna uppsats handlar om hur mÀnniskor förhÄller sig till de tvÄ begreppen ekologiskt och nÀrproducerat. Fokus ligger pÄ vad som av konsumenten uppfattas som nÀrproducerat respektive ekologiskt. Vilka faktorer som pÄverkar konsumenterna d.v.s. varför vÀljer de ekologisk eller nÀrproducerad mat och slutligen hur kopplas deras tankar kring hÀlsa och miljö ihop med det ekologiska och nÀrproducerade? Studien Àr en undersökning med en sÄ kallad etnografisk metod dÀr observationer och intervjuer genomförts pÄ plats i butik.

Till sjöss Ă€r den hierarkiska organisationsstrukturen den vanligast förekommande. Detta strĂ€cker sig frĂ„n befĂ€lhavaren till den individuella sjömannen. Överstyrman, nummer tvĂ„ i dĂ€cksbefĂ€lsordningen, har flera olika ansvarsomrĂ„den. NĂ„gra vanliga exempel Ă€r bland annat att prioritera underhĂ„ll av fartyget, övervaka och leda arbetet pĂ„ dĂ€ck samt att ha huvudansvar för lastning och lossning. Med detta i Ă„tanke Ă€r det inte svĂ„rt att tĂ€nka sig att man i denna roll upplever konflikter ombord, bĂ„de arbetsrelaterade och privata.

The Swedish government has set up the overall goal that no net emissions of greenhouse gases can occur after 2050. A sub-target has been developed for road transports which states that the use of fossil fuels must be reduced with 80% to 2030 in order to be completely abolished to 2050. A public inquiry mapping how this can be achieved was handed in to the government late in 2013. The use of alternative fuels for road transport, both biofuels and electricity, is expected to give the biggest contribution to the reduction of the use of fossil fuels. The inquiry sets up a number of goals for how much the use of alternative fuels must increase to 2030 in order to reach the overall goal and which instruments that are needed in order to do so.The aim of this thesis is to evaluate how these goals can be reached and what the most likely obstacles that may hinder the reaching of these goals may be.