I Polislagens 2 § 1: a punkten befÀsts polisens brottsförebyggande uppdrag. I Regeringens proposition 1983/84:111, kommenteras att Polislagen 2 § 1: a punkten inrymmer det brottsförebyggande arbetet som inriktar sig pÄ personer som inte Àr föremÄl för rÀttsvÀsendets ÄtgÀrder pga. brott. Vidare skrivs att bl.a. undervisning i skolan och den ungdomsverksamhet som i övrigt bedrivs av polisen hÀr Äsyftas.

Syftet med uppsatsen Àr att se hur verkligheten som Àr skolan som organisation tar till sig idealet som innebÀr de olika styrdokumenten. Ett annat syfte Àr att se om tvÄ olika skolor skiljer sig i att förebygga och hantera konflikter. Undersökningen delas pÄ tvÄ studier. Den första Àr en dokumentanalys. Detta innebÀr att jag tittar pÄ de olika dokumenten frÄn staten, kommunen och den lokala arbetsplanen och jÀmför dessa med varandra.

Yrket som sjuksköterska innebÀr ett stort ansvar för sÄvÀl patienternas omvÄrdnad som stöd till anhöriga. Arbetet krÀver ofta full uppmÀrksamhet och engagemang. Syftet med studien var att undersöka orsaker till och konsekvenser av yrkesrelaterad fatigue hos sjuksköterskan. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr metoden bestod av granskning och analys av 19 vetenskapliga artiklar. Orsaker till och konsekvenser av fatigue som redovisades i artiklarna delades in i kategorier.

Travellers pÄ Irland Àr ett resandefolk som hÄller fast vid sin kultur och grupp trots en politik som arbetat emot dem. De har lÀnge, men inte alltid, betraktats som en grupp med egen identitet men inte som en sÀrskild etnisk grupp. FN rekommenderar Irland att ge dem erkÀnnande som etnisk minoritet. Varför irlÀndska regeringen Ànnu inte gjort det har en historisk förklaring och olika politik har styrt behandling av Travellers under de senaste 50 Ären som uppsatsen behandlar. Attityden till hur de ska bemötas har gÄtt frÄn assimilering till integrering, frÄn att ha sett dem som en problemgrupp till att uppmÀrksamma dem som en diskriminerad grupp.

Detta arbete syftar till att utforma ett förslag till marknadsplan Ät PokerPayback, en affiliate-verksamhet inom spel- och casinobranschen i uppstartningsfasen. En affiliate-sida dirigerar trafik frÄn sin webbsida till en annan mot ersÀttning. Denna marknadsplan skall hjÀlpa PokerPayback i etableringsfasen, men skall Àven vara vÀgledande i framtida arbete. Som ramverk för utformandet av marknadsplanen anvÀnds Kotlers sjustegsmodell som utgÄr frÄn en verksamhets mission. Den metod som anvÀnds Àr frÀmst kvalitativ i sin natur dÄ en intervju ligger till underlag för en intern och en extern analys.

Det Ă€r viktigt att alla kan kĂ€nna sig fria att anvĂ€nda den fysiska miljön. För det krĂ€vs bl.a. en god tillgĂ€nglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgĂ€nglighet bl.a. ska enkelt avhjĂ€lpta hinder Ă„tgĂ€rdas senast Ă„r 2010.

MÀnniskors jÀmlika förutsÀttningar att delta i samhÀllet har stor betydelse för folkhÀlsan. Utanförskapet Àr demokratins och största fiende och regeringens frÀmsta utmaning idag. Det finns samverkansformer och projekt som kan frÀmja en grÀnsöverskridande kommunikation och stÀrka mÀnniskors delaktighet. För att bemöta denna utmaning krÀvs aktiva och grÀnsöverskridande samverkansformer. Syftet med studien var att belysa erfarenheter och önskemÄl om samverkan mellan föreningar, nÀringsliv och kommunen som kan stÀrka mÀnniskors delaktighet.

AbstractTitle: Who said what? ? A qualitative content analysis regarding the UD?s, the government?s and the travel agencies after the Tsunami disaster.Number of pages: 38Author: Malin HanssonTutor: Peder HĂ„rd af SegerstadCourse: Media and Communication Studies DPeriod: Autumn 2006University: Division of Media and Communication, Department of information science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The purpose of the paper is to find out what person said what to the media and public after the tsunami catastrophe. The aim is to find out if there is any difference in how the government and communicators talked, and if those differences agree with the public opinion about these persons.Material/Method: The material is interviews with the relevant people on TV news. The first three days are included and the interviews have been transcribed and counted in sentences. The method is therefore quantitative content analysis.Main results: All of the analysed persons used the category Concrete action the most, which is what they are doing at the moment.

Regeringsprövning enligt 17 kap. miljöbalken aktualiseras vanligtvis vid prövning av större verksamheter som utgör viktiga samhÀllsintressen, samtidigt som de anses innebÀra typiskt sett stora risker för miljön. NÀr en verksamhet skall tillÄtlighetsprövas av regeringen Àr det dÀrmed ofta frÄga om ÄtgÀrder och verksamheter som till följd av sin storlek och inriktning redan krÀver tillstÄnd frÄn lÀnsstyrelse eller domstol. Vanligen rör det sig om miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som omfattas av tillstÄndsplikten i 9 respektive 11 kap miljöbalken. LikasÄ kan situationen vara sÄdan att den enligt 17 kap.

Inom Brottsofferjouren finns ideellt verksamma vittnesstöd och stödpersoner sedan nÄgra decennier tillbaka. FörÀndringar inom bÄde samhÀllet och kring ett av uppdragen vÀcker reaktioner hos uppdragstagarna. Funderingar kring deras insats och omgivning vÀcks ocksÄ i samband med dessa förÀndringar. NÄgra av uppdragstagarna kÀnner sig ambivalenta angÄende regeringens pÄbud om att den ideella vittnesstödsverksamheten bör finnas vid alla tings- och hovrÀtter i landet. Det för in frÄgan pÄ om de borde fÄ betalt för sin insats och varför de egentligen arbetar ideellt.

Regeringens förtydligande av förskolans verksamhet Àr att det mest centrala ska vara att en pedagogisk verksamhet bedrivs. Vidare menar regeringen att förskolan ska arbeta med att frÀmja vÀrdegrunden, vilket innebÀr att arbeta för varje individs lika vÀrde. För att förstÀrka jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan framhöll regeringen Är 2002 att varje kommun skulle utbilda minst en genuspedagog. Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra genuspedagogers arbete och fÄ en insikt av vad deras arbete genererar för verksamheten och barngruppen. Studiens fokus ligger i genuspedagogernas eget uttalande av deras upplevelser, erfarenheter och kunskaper.

 Den hÀr uppsatsen Àr resultatet av en kvalitativ studie med syftet att granska, analysera och diskutera förutsÀttningarna för livskvalitet pÄ sÀrskilda boenden för Àldre, ett eftersatt forskningsomrÄde Är 2009. De frÄgor som jag ville besvara var vilka tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀndes för att skapa livskvalitet samt hur det arbetet kunde förstÄs ur ett individperspektiv. UtgÄngspunkten var en filosofisk livskvalitetsteori med objektiva dimensioner. Jag valde att vÀnda mig till sÀrskilda boenden med somatisk inriktning och metoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer inom Àldreomsorgen i tre utvalda kommuner. Resultatet visade, bland annat, att de flesta av boendena arbetade aktivt med att förbÀttra det sociala innehÄllet, mycket tack vare regeringens stimulansbidrag.

Coaching bygger pÄ förtroende och att ett tillitsfullt förhÄllande mellan coach och klient uppstÄr. För en coach Àr det av naturliga skÀl intressant att fÄ kÀnnedom om hur det egna bemötandet har uppfattats av klienten, för att kunna anvÀnda sig av och utveckla sÄdant som har upplevts positivt eller för att korrigera sÄdant som har upplevts mindre positivt. Detta examensarbetes syfte var att göra en uppföljning av hur klienter hos Arbetslivsresurs i LuleÄ har upplevt sin jobbcoachs bemötande. Sju klienter intervjuades om coachens bemötande, de egna förvÀntningarna och upplevda effekter av coachingprocessen. Resultaten visar att coachernas bemötande i sex fall av sju hade upplevts mycket positivt.

Med utgĂ„ngspunkt i det förnyade politiska intresse för historieundervisningens innehĂ„ll, som följde pĂ„ regeringens informationssatsning ?Levande historia?, undersöks bilden av 1900-talets folkmord i ett antal lĂ€roböcker i historia för gymnasiet frĂ„n 1990-talet och början av 2000-talet, med sĂ€rskild tonvikt pĂ„ vilket urval författarna gör samt vilka förklaringar som presenteras till att de kunde Ă€ga rum. Även principerna för urvalet av det kunskapsstoff som förmedlas samt möjliga konsekvenser av detta diskuteras. Den kvalitativa textanalysen utgĂ„r frĂ„n teoretiska begrepp som historiemedvetande och historiebruk, med vissa referenser till orientalismperspektiv som diskuterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att styrdokumentens inflytande över lĂ€romedlens framstĂ€llning har ökat sedan 1994 och att förĂ€ndringen ocksĂ„ tagit sig uttryck i en renodling av det europeiska perspektivet i urvalet samt i ett ökat intresse för i första hand Förintelsen, bĂ„de före och efter 1997 dĂ„ ?Levande historia? initierades..

Bakgrund:VÄrt intresse vÀcktes av att undersöka möjligheter för ungdomar som gÄr pÄ s.k. gymnasie-sÀrskola, för att se vad de önskar för framtiden och vilka möjligheter som finns för dem. Vi tog del av regeringens och skolverkets lagstiftning och utredningar kring Àmnet och fann att ambitionsnivÄn Àr hög och mÄlsÀttningen Àr att samma villkor skall gÀlla för ungdomar med begÄvningshandikapp och s.k. normalbegÄvade ungdomar vad gÀller möjligheter pÄ arbets-marknaden och till vidare utbildning etc. VÄr erfarenhet sa oss att det sÀllan ges likvÀrdiga möjligheter för dessa bÄda grupper och vi bestÀmde oss för att undersöka hur de begÄv-ningshandikappade ungdomarna sjÀlva ser pÄ saken.Syfte:Att ta reda pÄ vad ungdomar med begÄvningshandikapp/funktionshinder har för planer efter avslutad skolgÄng vad gÀller arbete, familjebildande, resor, vidareutbildning och hur de jÀm-för sig sjÀlva med ?normalbegÄvade? ungdomar.Metod:Kvalitativ metod enligt livsberÀttelseansatsen, med intervju som verktyg.Resultat:Resultatet visar pÄ de önskemÄl som dessa ungdomar hyser om sin framtid vad gÀller arbete, familjebildning, resor och vidareutbildning.