Denna studies syfte har varit att undersöka hur relationerna mellan skolans olika agenter (lÀ-rare, elever m.m.) och mellan skolans olika diskurser (Àmnesdiskurser m.m.), och deras inne-hÄllande makt- och kontrollprinciper, kan beskrivas i en specifik skolas diskursiv praktik. Samtidigt har studien dragit parallell till hur de ovanstÄende relationerna symboliserar relat-ionerna mellan de olika samhÀllsgrupperna. Den har gjort ett försök att förstÄ hur skolans praktik bidrar till reproduktionen av den specifika ideologi som stÄr för upprÀtthÄllandet av dessa relationer. Studien har dessutom gjort en koppling till uppdragets demokratiska dimens-ioner, dimensioner om likvÀrdig utbildning och dess intentioner av individens finnande av sin egenart, som tar sig till uttryck genom styrdokumentets texter, i relation till skolans funktion som, enligt en del forskning (jmf. Bourdieau, Bernstein m.fl.) gÄr ut pÄ att reproducera sam-hÀllsvillkoren.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur nivÄn av empowerment utvecklats i en organisation som utsatts för högre krav av effektivitet, hur det förÀndrat ledarskapet och de anstÀlldas situation, som en ansats till att bidra till den organisationsteoretiska forskningen. Metod: Metodvalet byggde pÄ undersökningens syfte att undersöka nivÄn av empowerment inom ett företag som genomgÄtt en stor organisatorisk förÀndring. Metoden som anvÀndes för att tillgodose syftet var kvalitativ. Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgÄngspunkt, dÀr den enskilde individen fick beskriva sin upplevelse och erfarenhet av empowerment, för att ge svar pÄ hur empowerment pÄverkats i en organisation som gÄtt frÄn monopol till konkurrens. Uppsats har en deduktiv ansats, dÄ befintliga teorier som behandlar empowerment legat som grund för utformandet av intervjuunderlaget, som sedan kopplats ihop med det empiriska materialet, utifrÄn detta har sedan slutsatserna dragits.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Tjejer/damer har i regel sÀmre ekonomiska förutsÀttningar i jÀmförelse med killar/herrar nÀr det gÀller idrott, nÄgot vi sjÀlva har upplevt dÄ vi har varit aktiva pÄ hög nivÄ en lÀngre tid. Angelica Lorsell berÀttade för oss om en företagsidé, som skulle kunna gynna elitidrottande tjejer. Idén gÄr ut pÄ att förmedla ett medlemskort, "Elitkortet", dÀr olika samarbetspartners erbjuder mÄlgruppsinriktade rabatter som skulle underlÀtta vardagen för elitidrottande tjejer. Angelica bad oss om synpunkter och hjÀlp för att lyckas genomföra denna affÀrsidé.VÄrt syfte med uppsatsen Àr att stÀlla drömmen om att starta företagsverksamheten Elitkortet mot vad som krÀvs av oss som företagare för att förverkliga detta, dröm stÀlls mot vardag.Litteraturen beskriver vissa personlighetsdrag som en entreprenör bör ha för att lyckas: prestationsbehov, riskbenÀgenhet och kontrollbehov. Att skriva ner sin affÀrsidé beskriver teorierna som viktigt för att lÀttare sÀtta upp mÄl att strÀva efter.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

EU:s inre marknad med fri rörlighet för bland annat varor har skapat ett ökat handelsutbyte över grÀnserna Àven för konsumenter. NÀr en tvist uppstÄr i ett konsumentavtal med internationell karaktÀr Àr frÄgan bland annat vilken lag som ska tillÀmpas pÄ tvisten. Inom EU regleras lagvalsfrÄgan i Rom I-förordningen.Enligt huvudregeln i artikel 6.1 i Rom I-förordningen ska lagen i landet dÀr konsumenten har sin vanliga vistelseort tillÀmpas. I artikel 6.2 i Rom I-förordningen ges parterna möjligheten att göra ett gemensamt lagval, dock med begrÀnsningen att det inte fÄr vara till nackdel för konsumenten jÀmfört med huvudregeln. Ett tolkningsproblem uppstÄr dÄ den partsvalda lagen till vissa delar Àr till nackdel för konsumenten, men till fördel i andra delar.Ett sÀtt att lösa tolkningsproblemet Àr genom en tillÀmpning av den sÄ kallade russinteorin.

En mycket vanlig arbetsuppgift för mÄnga revisorer Àr att revidera, vilket gÄr ut pÄ att bedriva kontroll, granska och ge rÄdgivning i klientens nÀringsverksamhet. För att revisorn skall kunna revidera ett företag behöver han/hon ha tillgÄng till företagets alla rÀkenskaper och annan intern företagsinformation. Detta gör att revisorn fÄr en djup insyn i företagets rörelse och Àven fÄr ta del av kÀnslig och hemlig information, som i fel hÀnder skulle kunna skada företaget. PÄ grund av detta har tystnadsplikten alltid varit en av revisorns viktigaste regel. Den 1 januari 1999 infördes Àndringar i Aktiebolagslagen som innebÀr att revisorn har anmÀlningsskyldighet nÀr han misstÀnker ett ekonomiskt brott.

Hotell ser i dagens samhÀlle i regel likadana ut och konkurrerar om samma utbud och kunder. Det Àr sÄledes betydelsefullt att i dagens konkurrensinriktade samhÀlle skilja sig frÄn andra företag som verkar i samma bransch. Nya tjÀnster hjÀlper företag att attrahera nya kunder och samtidigt behÄlla redan befintliga vilket har gjort tjÀnsteutveckling till en viktig konkurrensfaktor. Det Àr sÄledes viktigt för hotell att kÀnna till vad kunderna efterfrÄgar för att kartlÀgga potentiell tjÀnsteutveckling. Avsaknad av konkret forskning pÄ Àmnet kan leda till att ledningen för ett hotell genomför förÀndringar utan att se till kundernas egentliga behov, vilket kan medföra ett stort risktagande och stora ekonomiska kostnader.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att blottlÀgga de antaganden som ligger bakompublic service-begreppet och de konkreta villkoren för SVT. Syftet Àrinte att utvÀrdera huruvida SVT sköter sitt public service-uppdragutan varför det överhuvudtaget finns ett public service-uppdrag ochvilka vÀrden det grundas pÄ.Problem: Vissa vÀrden som finns i public service-begreppet och dÀrmed ocksÄhos SVT, som vilken roll medier ska ha i en demokrati och om de kanförmedla sanningsenlig journalistik, problematiseras som regel inte.Varför anses SVT vara en institution som Àr trovÀrdigare Àn andra?GÄr det överhuvudtaget att erbjuda en ?public service? via televisionsom regeringen menar sig kunna göra?TillvÀgagÄngssÀtt: Denna uppsats tillÀmpar inte den traditionella uppdelningeninnehÄllandes teori, metod, analys och resultat utan diskussioner ochresonemang, teori och analys förenas kontinuerligt. Uppsatsen Àr iförsta hand teoretisk och utgÄr ifrÄn tillgÀnglig litteratur och SVT:sstyrdokument. Med detta som grund förs en kritisk diskussion kringpublic service-uppdraget och dess innebörd.Resultat: Public service existens eller icke-existens baseras i mÄngt och mycketpÄ vilken typ av samhÀlle vi vill ha.

En revisors arbete regleras av en mĂ€ngd olika lagar, regler och rekommenda- tioner. År 1998 lade AktiebolagskommittĂ©n fram ett förslag till Ă€ndring av Aktiebolagslagen, vilket innebar att revisorer skulle ha skyldighet att anmĂ€la brottsmisstanke till Ă„klagare. Förslaget antogs och innebar att lagregeln om anmĂ€lningsplikt vid misstanke om brott trĂ€dde i kraft den 1 januari 1999. Sedan anmĂ€lningsplikten trĂ€dde i kraft har revisorer fĂ„tt ytterligare en förebyggande uppgift utöver kontrollfunktionen: att förebygga brott. FörĂ€ndringen som skedde hade sin grund i den ökade ekonomiska brottsligheten dĂ€r revisorer sĂ„gs som en potentiell men till viss del outnyttjad brottsförebyggande resurs.

KvÀve Àr ett element med bÄde positiva och negativa effekter pÄ ett kolstÄls egenskaper och det Àr dÀrför av yttersta vikt att under tillverkningsprocessen kontrollera kvÀvehalten i stÄlet med hÀnsyn till kravet pÄ slutproduktens egenskaper. Möjligheten att styra stÄlets slutliga kvÀvehalt pÄverkas i hög grad av förloppet i LD-processen, d.v.s. det processteg dÀr högkolhaltigt rÄjÀrn konverteras till lÄgkolhaltigt rÄstÄl, i huvudsak genom tillförsel av ren syrgas. BÄde kol och syre har en stark inverkan pÄ kvÀvets löslighet i flytande stÄl. Ett flertal planerade försök med provtagning under pÄgÄende LD-process och analys med LECOŸ har legat till grund för en kartlÀggning av kvÀveförloppet, sÀrskilt med avseende pÄ konvertering av stÄl som ÄteranvÀnds i processen, s.k.

FrĂ„n och med Ă„r 2005 tillĂ€mpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredovisning. Genom tillĂ€mpning av IAS 40 tillĂ„ts företag att vĂ€rdera förvaltningsfastigheter till endera anskaffningsvĂ€rde eller verkligt vĂ€rde, dĂ€r verkligt vĂ€rde som regel Ă€r det samma som marknadsvĂ€rde. I juridiska bolag tillĂ„ts i dagslĂ€get endast vĂ€rdering till anskaffningsvĂ€rde.Syftet med denna uppsats Ă€r att jĂ€mföra och beskriva skillnaderna mellan vĂ€rderingsmetoderna av förvaltningsfastigheter nĂ€r vĂ€rdering sker till anskaffningsvĂ€rde respektive verkligt vĂ€rde, utifrĂ„n ÅRL:s definition av rĂ€ttvisande bild. För att uppfylla vĂ„rt syfte har vi studerat hur tre fastighetsbolag tillĂ€mpar och resonerar kring de olika vĂ€rderingsmetoderna. Detta har Ă„stadkommits genom intervjuer med personer företagen sjĂ€lva ansĂ„g vara mest lĂ€mpade.

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rÀtt till existens i VÀrmland mellan Ären 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrÄgorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod anvÀnts. Denna har applicerats pÄ materialet som har utgjorts av ledare och insÀndare ifrÄn de vÀrmlÀndska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och VÀrmlands Folkblad. MÄlet har i nÀsta steg ocksÄ varit att belysa eventuella motsÀttningar mellan de som Àr i direktkontakt med vargen, den sÄ kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i omrÄden dÀr vargen uppehÄller sig, den sÄ kallade tÀtortsbefolkningen (centrum). Följande frÄgor har stÀllts för att uppnÄ syftet:(1) Vilka argument lÀggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och VÀrmlands Folkblad i vargfrÄgan mellan Ären 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tÀtortsbefolkningen i VÀrmland?Metoden argumentationsanalys gÄr ut pÄ att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insÀndare och ledare.

Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.

Bakgrund: En hÀlsosam och varierad kost Àr viktig vid alla tidpunkter i livet, inte minst i samband med en graviditet. Gravida kvinnor har i regel ett ökat intresse av att söka efter kostrÄd som Àr specifikt anpassade för gravida. Rekommendationer gÀllande intag av energi och nÀringsÀmnen skiljer sig mellan gravida och icke gravida kvinnor. Rekommendationerna skiljer sig bland annat i energibehov samt vid intag av jÀrn, folsyra, vitamin D och kalcium. I Sverige finns mödravÄrdcentraler, dessa Àr center för kvinnor som planerar en graviditet eller Àr gravida.