Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige sÄ mÄste finansiella institutioner berÀkna sin marknadsrisk pÄ sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar pÄ marknadsrisken. De finansiella instituten fÄr anvÀnda sig av den metod som de anser reflektera marknadsrisken bÀst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.Syfte: Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra olika VaR-metoders skattning av marknadsrisken utifrÄn verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som Àr funktionsdugligast.AvgrÀnsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder.

Tidigare forskning visar pa? arbetets betydelse fo?r ma?nniskan och att arbetslo?shet riskerar att bidra till utanfo?rskap, ha?lsofo?ra?ndringar etc. Syftet med denna uppsats a?r att se pa? varslades personers tillvaro. Hur fo?ra?ndras den sociala gemenskapen och skapas det otrygghet vid varsel? Hur pra?glas informanternas framtidssyn av varslen? Va?rt teoretiska ramverk som anva?nds i denna uppsats a?r stigma/normer, gemainschaft/gesellschaft, deprivationsteori samt identitetsskapandet.Genom sex semistrukturerade djupintervjuer har underso?kningen genererat teman som utanfo?rskap, arbetets betydelse samt va?gen tillbaka och framtiden.

Bakgrund och problem: Under 2008 uppdaterade International Accounting Standards Board (IASB)regelverket för finansiella tillgÄngar med tillÀgg i IAS 39 och IFRS 7 vad gÀller klassificering, vÀrderingoch upplysning. Uppdateringen var en effekt av den finansiella krisen som drog in över Europa medfull kraft under den senare delen av 2008, vilken medförde inaktiva kapitalmarknader. I och medförÀndringarna gavs företagen möjlighet att omklassificera finansiella tillgÄngar vÀrderade till verkligtvÀrde till upplupet anskaffningsvÀrde. Eftersom bankers tillgÄngar generellt bestÄr av en stor delfinansiella tillgÄngar Àmnade författarna undersöka uppdateringarnas tillÀmpning inom banksektorn.Studiens problemformulering löd: Vilka samband kan identifieras mellan noterade banker inom EUvad gÀller tillÀmpningen av tillÀggen i IAS 39 och IFRS 7?Syfte: Att kartlÀgga vilka samband som fanns mellan de banker som valt att omklassificera och desom inte valt att omklassificera med inriktning pÄ effekterna ur ett investerarperspektiv.AvgrÀnsningar: Det Àr endast tillgÄngsvÀrdering inom IAS 39 som studerats, ty uppdateringarnabehandlade det omrÄdet.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Denna uppsats var baserad pÄ fem videoinspelade engelsklektioner i en klass i Ärskurs 6. I studien analyserades hur lÀraren anvÀnde sig av talsprÄk under den del av lektionerna som karaktÀriseras av helklassundervisning. Undersökningen kom att inrikta sig pÄ i vilken omfattning lÀraren och elever anvÀnde sig av frÄgor och pÄ vilka olika sÀtt de anvÀndes i undervisningen. Med hjÀlp av analysmetoden conversation analysis undersöktes hur frÄgorna var strukturerade och vilken funktion de hade i det gemensamma samtalet i klassrummet. I analysen av materialet undersöktes Àven elevernas olika respons pÄ de frÄgor som de fick.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Hur byggmaterial hanteras pa? en byggarbetsplats a?r idag viktigt da? materialkostnaden och hanteringen av den sta?r fo?r ca 50 % av byggkostnaderna i ett byggprojekt. Materiallogistiken a?r inte alltid la?tt att hantera da? det till ett projekt kommer byggmaterial till ma?nga olika yrkesgrupper fra?n ma?nga olika leveranto?rer. Detta examensarbete har skrivits vid Skanska Va?rmlands byggarbetsplats pa? Centralsjukhuset i Karlstad da?r de bygger ut och om sjukhuset till ett bera?knat va?rde av 1,35 miljarder kronor.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien har som ÀndamÄl att undersöka synen pÄ ledarskap hos fyra trÀnare verksamma inom svensk ungdomsfotboll.Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:? Vilken syn har de fyra trÀnarna pÄ begreppet ledarskap?? Vilka motiv ligger bakom trÀnarnas ledaruppdrag?? Hur vÀrderar trÀnarna sin ledaruppgift?MetodStudien bygger pÄ djupintervjuer med fyra ungdomstrÀnare frÄn en av Sveriges största fotbollsföreningar hemmahörande i en av Sveriges största stÀder. TvÄ av trÀnarna Àr verksamma pÄ pojksidan, medan de andra tvÄ trÀnar flicklag. Intervjuerna gjordes med hjÀlp av digital ljudupptagning. Databearbetningen har gjorts med hjÀlp av Hersey och Blanchards modell för situationsanpassat ledarskap, för att pÄ sÄ sÀtt skapa en bild av ungdomsledarskapet inom fotbollen.Resultat och slutsatsVi har i resultatet kommit fram till att trÀnarna tolkar ledarskap som nÄgot regel- och kravstyrt, samtidigt som ledarskapet ses som ett verktyg för skapa inspiration och motivation hos gruppen.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Bakgrund: 1990-talskrisen och dagens finanskris har liknande uppkomst som hÀrleds till alltför generös utlÄning. Som följd uppkom stora kreditförluster i majoriteten av bankerna. För att öka riskmedvetenheten hos bankerna samt för att stabilisera den finansiella ekonomin finns myndigheter och kommittéer som övervakar och sÀtter regler för hur bankverksamheten skall fungera.     Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om, och i sÄ fall hur, kreditgivningsprocessen mot privatpersoner har förÀndrats genom Ären. Vi ville studera om Baselrekommendationerna och andra regelverk har fÄtt en direkt pÄverkan pÄ bankernas sÀtt att hantera dessa krediter. Genomförande: För att uppnÄ studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anstÀllda pÄ de fyra svenska storbankerna samt med en senior analytiker pÄ Finansinspektionen. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrÄn gÀllande teori inom omrÄdet.Resultat: Majoriteten av bankerna har Àndrat sin kreditprocess sedan 1990-talet och gÄtt frÄn pantbelÄning med sÀkerheten i fokus, till att anvÀnda kassaflödesbelÄning.

Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.

Personalarbete a?r ett komplext omra?de med en historisk grund i fo?rha?llandet mellan individ och organisation. Det a?r ett omra?de som a?r och har varit fo?rema?l fo?r sta?ndig fo?ra?ndring. Personalvetare a?r da?rfo?r en yrkesgrupp som utma?rks av en kontinuerlig anpassning till dessa fo?ra?ndringar.

Institutet envarsgripande Àr nÄgot som varje individ bör kÀnna till. Framförallt för att ha nog med kunskap för att inte felaktigt krÀnka nÄgons frihet och dÀrmed sjÀlv göra sig skyldig till brott. Lagregleringen kring institutet Àr relativt kortfattad och ter sig klar och tydlig. Men vid en nÀrmare granskning uppkommer problematik förenat med ett envarsgripande. Syftet med denna uppsats Àr att ge en enskild en förstÄelse för vad institutet egentligen Àr, hur det skall anvÀndas samt brister och risker med detsamma.

Goodwill Àr ett omtvistat Àmne inom redovisning. I dagens samhÀlle har företag haft friheten att kunna vÀlja vilken regel i anknytning till goodwill de vill anvÀnda och det med hÀnsyn till vilket resultat de efterstrÀvar. VÄren 2004 offentliggjorde International Accounting Standard Board en ny standard, IFRS 3 för redovisning av företagsförvÀrv. IFRS 3 gÄr ut pÄ att goodwill inte lÀngre Àr föremÄl för planenliga avskrivningar utan istÀllet ska företag genomföra ett ?impairment test? som innebÀr att företagen genomför en ingÄende analys av goodwillvÀrdet Ärsvis.

Missbruk av alkohol utgör ett stort problem i dagens samhÀlle. Inom arbetslivet Àr personer som missbrukar alkohol ett problem för sÄvÀl arbetsgivare som arbetskamrater. I denna uppsats har vi, frÄn ett arbetsrÀttsligt perspektiv, undersökt under vilka omstÀndigheter en arbetsgivare har saklig grund att sÀga upp en arbetstagare som missbrukar alkohol.Enligt rÄdande anstÀllningsskyddslagstiftning mÄste en arbetsgivare ha saklig grund för att sÀga upp en arbetstagare. Vid prövning av huruvida en uppsÀgning Àr sakligt grundad skall en samlad bedömning av olika omstÀndigheter i fallet göras, dÀr en intresseavvÀgning mellan parterna ingÄr.Sjukdom skall i regel inte kunna utgöra saklig grund för uppsÀgning. Detta kommer av det förstÀrkta anstÀllningsskydd som tillkommer en sjuk arbetstagare, det förstÀrkta anstÀllningsskyddet innebÀr att arbetstagarens misskötsamhet skall stÀllas i förhÄllande till hans sjukdom.