Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

I alla tider har dopet varit den viktigaste riten inom kristendomen. Motiven för dopet har dock Àndrats under Ärhundradenas gÄng. Man kan i viss mÄn sÀga att den kristna kyrkans historia avspeglas i dess dopteologier och dopmotiv. Ett exempel pÄ det Àr hur de tidiga kristna gick frÄn att vara förföljda till att bli accepterade och sÄ smÄningom till att bli romersk statskyrka. Denna utveckling pÄverkade mÄnga av ceremonierna kring dopet, liksom dess innebörd.

I detta arbete har jag underso?kt vilka trender som ra?der pa? den svenska perennamarknaden 2005. Bakgrunden till mitt a?mnesval a?r mitt intresse fo?r marknadsfo?ring och perenner. Mitt syfte har varit att fa? fo?rsta?else fo?r vilka faktorer som inverkar pa? trenderna, hur trenderna uppsta?r och hur de ser ut idag.

I denna uppsats har skilsmĂ€ssomönstren i Linköpings stift under 1850-talet stĂ„tt i fokus. Syftet har varit att utifrĂ„n tre övergripande frĂ„gestĂ€llningar om varför, var och vilka som skiljde sig, relatera fenomenet till det svenska samhĂ€llets dĂ„ rĂ„dande Ă€ktenskapssyn, begynnande urbanisering och förindustriella karaktĂ€r. HĂ€r, i uppsatsen avslutande kapitel, ska undersökningens resultat diskuteras utifrĂ„n dessa perspektiv, och Ă€ven jĂ€mföras med det rĂ„dande forskningslĂ€get.1800-talets Ă€ktenskapssyn hade gamla rötter. Redan under 1500-talets sista decennier hade reformationen och den lutherska lĂ€ran gjort bestĂ„ende intryck pĂ„samhĂ€llets styrande elit, sĂ„vĂ€l inom den vĂ€rldsliga makten som inom den kyrkliga. Äktenskapets status hade höjts, och med denna höjning följde en strĂ€ng och konservativ normbildning rotad i Gamla testamentets mosaiska lag.[1] Moralsynen skĂ€rptes ytterligare och sedlighetsbrott bekĂ€mpades med hĂ„rd hand frĂ„n den kyrkliga överheten.