En av de viktigaste nycklarna till en lärande organisation, är teamlärande. Samarbetar och arbetar de anställda tillsammans så överstiger det den enskildes kunnande. Facilitatorer arbetar med förändringsprocesser där de anställda utmanas och coachas mot att samverka aktivt för att tillsammans bilda en lärande organisation, där ett mål med processen är att leda organisationer mot att fortlöpande vilja eftersträva förbättringar med andra ord bli en lärande organisation. Det har visat att det finns en viss problematik kring att skapa grupper som frambringar förutsättningar för lärande och utveckling. Vi kände då att vi kunde bidra till den pedagogiska vetenskapen i anknytning till detta problem genom vår studie som riktar sig mot facilitatorns upplevelser av hur de påverkar förutsättningarna för utveckling och lärande i/hos arbetsgrupper.

Inom Polismyndigheten i Skåne pågår ett Förändra-program, vilket går ut på att medarbetare som av olika skäl vill byta arbete har möjligheten att göra det med stöd i detta program. Deltagarna ska även få en djupare insikt om sina och andras behov och värderingar. Programmet pågår under ett år och innehåller ett flertal internat, med inriktning på individen, ett mentorskap, samt arbete på olika praktikplatser. Vårt syfte är att analysera konsekvenserna av Förändraprogrammet med avseende på individuellt lärande. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med nio personer som deltagit i Förändraprogrammet.

Handledning och dess effekter har tidigare belysts inom såväl utbildnings- som yrkesprofessionella sammanhang. Handledning innebär Reflektion över personligt upplevda arbetsrelaterade situationer och tidigare forskning inom området har visat att handledning kan stimulera till professionell och personlig utveckling. Vid bearbetandet av Reflektioner i handledningen kan Orlandos omvårdnadsteori utgöra en lämplig grund. Teorin är en interaktionsteori, vilket innebär Reflektion över vad som händer i det enskilda mötet mellan sjuksköterska-patient och den grundar sig på frågor som berör upplevelse, tanke, känsla och handling. Reflektion är ett centralt begrepp även i handledningsprocessen och likartade frågor bearbetas i mötet mellan handledare-handledda och kan väckas i mötet mellan chefmedarbetare. Syftet med detta arbete var att belysa huruvida handledning kan utgöra ett redskap som stärker och utvecklar ledarskapet hos första linjens chefer.

Bakgrund: Döende patienter väcker mycket känslor hos dem som vårdar. Denna vård ställer också mycket höga krav på professionellt bemötande från sjuksköterskorna. Svårigheter kan uppstå eftersom många patienter i palliativt skede vårdas på avdelningar som inte är specialiserade för detta.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i sent skede i sluten somatisk vård på allmänmedicinsk avdelning.Metod: En enkät skickades ut till femtio sjuksköterskor på en medicinsk klinik och svarsfrekvensen var 44 % (n= 22). Svaren på de öppna frågorna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att anhörigbemötande och symtomlindring var viktiga men svåra områden.

Detta är ett examensarbete som genomfördes som ett utvecklingsarbete på en förskola som ligger i Malmö. I detta utvecklingsarbete samarbetade vi med ett arbetslag, som bestod av två barnskötare och en förskollärare. Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera samt försöka ge förslag till en utveckling av pedagogernas språkutvecklande arbetet. Detta syfte framkom då arbetslaget hade uttryckt sig till oss att de hade svårigheter i att ta sig vidare inom detta område, samt att se hur arbetet hjälper barnens språkutveckling. Våra frågeställningar under arbetet var ?Hur ser det språkutvecklande arbetet ut hos arbetslaget på avdelningen Granen? Hur kan Granen arbeta vidare med sitt arbete inom språkutvecklande arbete? Hur kan vi hjälpa arbetslaget utveckla deras Reflektionsarbete?? Vilka är arbetslagets uppfattningar om Reflektionsmaterialet? Under utvecklingsarbetet så har vi använt oss utav den sociokulturella teorin, konstruktivismen och Donald Schöns tankar om Reflektion som teoretiska perspektiv för lärande och tänkande.

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Ambitionen och målet med mitt projekt var att visualisera delar av en berättelse med hjälp av den senaste datortekniken. Detta tog sin form av en 3d-animation. Målet var inte att producera en färdig kortfilm utan att arbeta med utvalda delar. Projektet var indelat i tre block; en planerings- och researchfas, en produktionsfas och en Reflektionsfas. Stora delar av magisterarbetet har bestått av att producera innehåll som sedan ska analyseras. Med arbetet vill jag att folk ska få mer förståelse för 3d-tekniken som ett flexibelt och intressant konstverktyg.

Specialistsjuksköterskor, exempelvis distriktsjuksköterskor och barnmorskor, arbetar självständigt. De behöver ofta göra avancerade bedömningar och fatta snabba beslut utan tillgång till läkare. Syftet med examensarbetet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att delta i professionell handledning. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats med en konventionell kvalitativ innehållanalys. För att uppnå ett brett urval kontaktades verksamheter inom intensivvård, akutsjukvård, ambulans-och psykiatrivård samt även verksamhetsansvariga inom den kommunala vården.

Bakgrund: Distriktssköterskearbetet är väldigt självständigt och mångsidigt. Distriktssköterskor möter patienter som lider av olika sjukdomar eller skador. De flesta kan inte klara de psykiska och fysiska påfrestningar och blir utbrända. Studier visar att med handledning kan tid för Reflektion och bearbetning av bl. a stress möjliggöras vilket leder till mer trygghet och välbefinnande i yrkesrollen.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns behov av omvårdnads-handledning för distriktssköterskor för att minska stress i deras arbete.

Syftet med den här erfarenhetsbaserade och vetenskapliga essän är att genom Reflektion kring erfarenheterna, relevant litteratur och forskning undersöka olika arbetssätt för lärare och fritidspedagoger att kunna hjälpa och stötta barn i svåra livssituationer. Essän tar sin början i tre berättelser om barn i svåra livssituationer, efter det följer ett tydliggörande av dilemmat i berättelserna. I undersökningen kopplas problematiken i berättelserna ihop med olika arbetssätt för hur lärare och fritidspedagoger kan hjälpa barn i svåra livssituationer. För- och nackdelar med de olika arbetssätten behandlas och diskuteras. Genom Reflektion kring problemområdet uppstår kunskap och medvetenhet om hur det är lämpligt att lärare och fritidspedagoger stöttar och hjälper barn i svåra livssituationer.

Många städer vill utveckla vattenkontakt, tillgängliggöra och öka den urbana vattenkvaliteten. Gatukontorets programenhet i Malmö stad beslutade 2012 att ett program för stadens kanal skulle tas fram. Jag blev involverad i detta arbete och beslutade mig för att även skriva mitt examensarbete om detta ämne. Målet med uppsatsen är tredelat; att ta fram ett program för Malmös kanal, att beskriva och reflektera över programmet, samt att föra en bredare diskussion kring urbant vatten. De metoder jag använt mig av för att färdigställa arbetet har varit inventering, analys, intervjuer, arkiv- och kartstudier, litteraturstudier, workshop samt en form av introspektiv efterReflektion. Resultatet har blivit ett program för utveckling av Malmös kanalrum, samt en beskrivning och Reflektion av programskrivandet, dess kontext och arbetsprocess samt en Reflektion kring urbant vatten. Frågan om stadens relation till vattnet är ytterst aktuell, dels för att vattnets och och de angränsande stadsrummens värde som rekreationsområden och sociala arenor ökat markant, men även för de utmaningar vi står inför med klimatförändringar och en höjd havsnivå. Att genom planeringsdokument hitta välgrundade och framsynta förhållningssätt är en viktig pusselbit..

Suicid är ett samhällsproblem i Sverige. Det är idag den största dödsorsaken bland unga mellan 15-29 års ålder. Vårdpersonalen anser att det är psykiskt påfrestande och svårt att tala om. Syftet med denna litteraturstudie var därav att belysa hur sjuksköterskan kan förmedla tröst och hopp genom kommunikation och relation med den suicidnära patienten. Riskfaktorer för suicidnära patienter är bland andra hopplöshet, depression, relationsförlust, suicidplan och tidigare suicidförsök.

Moralisk stress definieras som traditionella negativa stressymtom som uppkommer när vårdpersonal hamnar i situationer där etiska dilemman uppstår och där de är oförmögna att skydda allas behov och värderingar. Syftet med denna studie var att mäta moralisk stress bland distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård med ett speciellt fokus på situationer som framkallar moralisk stress och på eventuell skillnad i moralisk stress mellan arbetsplatserna. Metoden som använts var en enkätstudie som skickades ut till 120 distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård i Norrbotten. Enkäten besvarades av 67 distriktssköterskor. Resultatet visade att distriktssköterskor oavsett arbetsplats upplevde en hög moralisk stress i nästan alla situationer där etiska dilemman fanns beskrivna.

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur kommuner kan stötta och utveckla sina chefer och hur cheferna har upplevt den satsning som har gjorts. Inom ramen för syftet fokuserar jag på uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lärande påverkar ledarutvecklingen i kommunen. Studien är av kvalitativ karaktär med inspiration av hermeneutisk ansats då studien inriktas på att tolka och förstå en helhet genom dokumentanalys och intervjuer. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en insikt i vad det är cheferna skulle vilja utveckla och hur detta skall gå till. Resultatet visar att det finns positiva erfarenheter av det ledarprogram som genomförts i en kommun och att respondenterna upplever att de fått en gemensam värdegrund att arbeta med och för att utvecklas vidare som ledare.

Syftet med detta arbete är att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av möjligheter för att vidareutveckla omvårdnaden inom sitt ansvarsområde. Sju intervjuer med operationssjuksköterskor genomfördes och analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema och fyra kategorier. Temat blev: att ha goda förutsättningar till ytterligare utveckling men sakna tydliga strategier för att kunna gå vidare. Kategorierna var: att bli trygg i yrkesrollen och kunna se andra framtida roller, att inse att det är ett ständigt lärande, att känna behov av regelbundna möten för Reflektion, att ha visioner om utveckling men även vara medveten om hinder.