Utvärderingar används idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgår från utvärderandet men också innefattar ett tillvaratagande av utvärderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att väcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som målsättning..

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i de tidigare skolåren, i årskurs 3,undervisar i geografi. Den nationella utvärderingen från 2003 visade, enligt Lundahl m.fl. (2003), att det finns vissa brister i grundskolans geografiundervisning. Sju stycken årskurs 3-lärare från två olika kommuner intervjuades och i arbetet delges deras - undervisningsmetoder i NO/SO mer specifikt geografin, - användning av läromedel i NO/SO, specifikt geografiundervisningen och - attityd gentemot geografi som undervisningsämne. Resultatet visar att undervisningen i de tidigare åldrarna är mer traditionsbunden än inriktad mot reflekterande arbete av kursmålen i geografiundervisningen. Därav lades arbetets fokus på hur man bättre och mer effektivt kan jobba i de tidigare åldrarna för att få bästa möjliga kunskapsutveckling..

I denna reflekterande rapport beskrivs processen av arbetet med att skapa en introduktion till spelet Dreamlords the Reawakening (vidare benämnt som Dreamlords). Verket består av ett designdokument (se bilaga), tre spelbara uppdrag samt en serie texter som syftar till att instruera spelaren om hur Dreamlords går till. Inledningsvis ges en bakgrund till Dreamlords historia, genre och målgrupp samt syftet med verket och de mål som har satts upp. Rapporten beskriver sedan förarbetet, planeringen, designdokumentet och det praktiska arbetet. En reflektion kring de val som gjorts under framställandet av verket belyser sedan den kreativa processen.

Detta examensarbete har karaktären av ett utvecklingsarbete, där slutresultatet mynnar ut i en tematisk planering för historieämnet i en högstadieklass. Det essentiella syftet med uppsatsen är att eleverna ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt gentemot medievärldens och samhällets normerande diskurser. Genom att pedagogen tillsammans med sina elever aktivt problematiserar stereotypa framställningar av vad som anses kvinnligt respektive manligt, kan elevernas reflekterande utvecklas. Det teoretiska ramverket som appliceras på och används i den tematiska lektionsplaneringen innefattar historiedidaktisk forsknings teoretiserande av historiemedvetande, samt genus- och klassteori. Teorierna är utvalda med syftet att ifrågasätta och synliggöra reproducerande perspektiv och strukturer i skolan, samt skapa underlag för konkreta arbetssätt med högstadieelever..

Under 12 arbetsveckor har vi i projektgruppen producerat en dokumentärfilm för en extern kund, Svenska Kyrkan. En film med 70 procent samtal och de övriga procenten har fördelat emellan, reportage, miljö och klippbilder. Samarbetet oss mellan oss tre har fungerat bra, med samarbetet med uppdragsgivaren inte fungerat lika önskvärt. Där problem med löften, förseningar i tidsplanen och snabba omstruktureringar tillstötte. Jag har applicerat Bill Nichols modus på mitt verk samt jämfört verk som håller kriterierna för de modus som Nichols beskriver.

Demokratibegreppet är för många elever ett ord som innebär enbart rättigheter. Begreppet tolkar de ofta som att demokrati innebär att gå och rösta.Denna uppsats syfte är att belysa hur So-lärare på högstadiet undervisar om demokratibegreppet, för att eleverna ska få en förståelse för begreppet. Uppsatsen ska ligga till grund för reflekterande frågeställningar för oss blivande lärare och verksamma lärare.Olika litteraturteorier och perspektiv på demokratibegreppet har studerats i anknytning till uppsatsen. Vi har i vår studie intervjuat sex olika lärare på högstadiet.Resultatet av studien visade att lärarna har goda kunskaper om vad demokrati innebär i sin undervisning. Samtidigt kan det konstateras att demokratibegreppet behöver lyftas fram ännu mer i skolans sammanhang för att medvetandegöra innebörden för eleverna..

Studiens syfte var att få en uppfattning om pedagogernas uppfattningar om att arbeta med färg i förskolan. Jag genomförde en intevjustudie med fyra pedagoger på två bildmedvetna förskolor. Studiens resultat visar att pedagogerna ser barnens utveckling av färgmedvetenhet som viktig för ett kreativt och reflekterande tänkande. I litteraturen menar flera författare att arbetet med färg i förskolan inte bara går ut på att göra rätt utan mycket består av att få prova och se vad man kan åstakomma. En del forskning säger att det har varit fokus på att mäta barnens kunskaper om kunskapen att kunna teckna och att målningen i sig har blivit åsidosatt.

Med vårt arbete vill vi belysa det pedagogiska tänkande och förhållningssätt som ligger till grund för pedagogens insatser i mötet med elever med ADHD. I arbetet kommer vi dels undersöka hur pedagogerna anpassar miljön för att främja elevernas optimala lärande, dels vilka didaktiska val pedagogerna gör samt var pedagogerna söker sin kunskap kring ADHD-problematiken. Som stöd i undersökningen använder vi oss av utvecklingspsykologiska teorier där Lev Vygotskij och Jerome Bruner menar att kommunikation och stödstrukturer är nödvändiga för att utveckla tänkandet och problemlösning. Val av metoder är observationer och kvalitativa intervjuer med pedagoger på en gymnasieskola i södra Skåne. Slutsatsen av arbetet är att miljön, didaktiska val och kunskap är centrala begrepp i mötet med elever med ADHD..

Uppsatsen är en reflekterande text som behandlar verket Blueberry Garden ? ett datorspel som utforskar möjligheterna till historieberättande genom endast interaktivitet och spelmekanik. Verket och texten är en produkt av Erik Svedängs examensarbete under våren 2008 vid Högskolan i Skövde.Genom kontinuerlig speltestning under projektets gång, där testpersoner fått spela spelet och sedan berätta om sina erfarenheter, har spelets möjligheter till att skapa meningsfulla narrativ försökt utrönas.Slutsatsen är att det mycket väl är möjligt att berätta historier enbart genom interaktivitet och spelmekanik. Resultatet måste dock tydligare presenteras som en berättelse för spelaren än vad som är fallet i Blueberry Garden..

Syfte Studiens syfte har varit att undersöka hur lärares interaktion med sina elever under matematiklektionerna kan utvecklas i ett par grundsärskoleklasser, där även elever i inriktningen träningsskola ingår. Ytterligare ett syfte har varit att undersöka hur interaktionen mellan elever visar sig under lärarnas utvecklingsfas. Studiens fokus har alltså varit att utgå från ett nuläge och följa en utvecklingsprocess. Det som vi velat synliggöra är hur interaktionen såg ut vid undersökningens inledning och hur kvalitén på interaktionen har kunnat utvecklas. TeoriI studien har genomgående ett sociokulturellt perspektiv antagits, där Vygotskijs teorier om proximala utvecklingszoner har en framträdande roll.

Rapporten är en reflekterande rapport över mitt och Petri Tuoris gemensamma verkLondon Crysis som vi gjorde som examensarbete på Högskolan i Skövde. Verket är gjorti spelet Crysis och är en fiktion av London på 1800-talet inspirerat av filmer som FromHell och Sweeney Todd: The Demon Barber of Fleet Street. Rapporten börjar med eninledning som förklarar var idén till verket kom ifrån, problemställning, syfte ochavgränsning. Rapporten fortsätter sedan med en beskrivning av verket, en mer detaljeradbeskrivning av idén, leveldesign, stämningen, exempelmodeller, hemsidan och trailern.Rapporten tar också upp enkätundersökningen som försökte ge ett svar på hur andrauppfattar stämningen i spelet och tankar kring det. Sista delen av rapporten är enslutdiskussion kring resultatet av enkätundersökningen och verket..

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

Detta är en reflekterande rapport tillhörande ett praktiskt examensarbete i form av en spelomgivning till spelet Unreal Tournament 3 (2007). Examensarbetet behandlar trovärdighet i fiktiva medier och hur detta kan uppnås i en spelomgivning med hjälp av ett sammanhängande grafiskt regelverk. I undersökningen av problemområdet används källor inom grafisk kommunikation, film, dataspel och sociologi. Slutsatserna som tas upp är inte definitiva, men rapporten är tänkt att kunna fungera som en möjlig ingång för studier som vidare behandlar trovärdighet i spelomgivningar. Dessutom kan examensarbetet fungera som uppslag för den som vill lära sig mer om miljögrafik i spel och hur denna kan fås att bli sammanhängande..

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva och analysera vilka uttryck barns empatiska förmåga tar sig och hur den utvecklas i ett arbete med utgångspunkt i skönlitteratur. Vi bedrev ett utvecklingsarbete under fem veckor, i en skolår 2. Datainsamlingen skedde med hjälp av intervju, observation och reflektionsschema. Enskilda intervjuer utfördes med åtta barn. Observationer skedde på alla barn.