Det här är slutreflektionen för ett examensarbetet Recúrrens, skapat av Mikael Berglund och Johan Cederholm från Medieteknik och Joel Arwidson och Charlie Persson från digital ljudproduktion. Recúrrens är en novellfilm vi gjorde från idé till färdig film och vi kommer beskriva hela vår arbetsgången i den här slutreflektionen. I den andra, reflekterande delen, diskuterar vi hur arbetet gick, motgångar, framgångar och slutresutlatet. Bifogat finns även manuset och bildmanuset..

Projektets ide är främst att göra byggnaden till en spektakulär och funktionell upplevelse förbesökarna. Varför är detta förslag den bästaför den här platsen? För att den är intressant och blir som ett märke och symbol för Stockholm som Sydneyoperan är för Australien. Dessutom kopplar den till omgivningen med sitt reflekterande fasad och den skapar en ny och spännande inre miljö för besökarna. När man har ett så stort program som detta projekt har bör man ta chansen att skapa att skapa monumentala rum och intresseväckande former.

Syfte: Syftet med min uppsats har varit att försöka upptäcka faktorer på en skola som möjliggjort godkändnivå för elever i behov av särskilt stöd. Är det möjligt att kombinera strävan att nå godkändnivå för alla med intentionerna i en skola för alla? Mitt andra syfte var att undersöka om en skola där alla når målen också lyckats med att bibehålla och öka elevers självkänsla. Utifrån detta har jag ställt följande frågor.? Vilka faktorer bidrar till måluppfyllelsen?? Vilka arbetssätt är synliga?? Vad har klasstorleken för betydelse?? Specialpedagogiskt synsätt - hur omsätts det i praktiken?? Finns det något speciellt arbetssätt som främjar måluppfyllelsen?? Vilken syn har skolan kring elever, lärande och kunskap?? Råder det en samsyn i skolan på eleverna?Teori:Undersökningen grundar sig på systemteorin.

Vi vill genom denna studie belysa några specialpedagogers handledning. Vi har träffat respondenterna och detta är deras skildring av sin handledning. Utifrån vad de säger har vi försiktigt tolkat det de sagt för att få en bild av den handledning de bedriver. Vårt huvudsyfte var att beskriva och kartlägga vilken handledning specialpedagoger genomför i förskola och skola. De frågeställningar vi fokuserat på är vilka typer av handledning använder specialpedagogerna. Vilka modeller och metoder de förlitar sig på.

I denna studie kommer relationen mellan lärare och elev att undersökas utifrån två infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lärarens förhållnings- och tillvägagångssätt. Där kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrån de uppdrag och utmaningar som läraren ställs inför. Vikten av ett reflekterande förhållningssätt och hur läraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer också beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lärarens påverkan på och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Syftet med denna uppsats var:Att planera, genomföra samt utvärdera en alternativ undervisningsmodell i hinduism på gymnasienivå som syftar till att lära av och från religionen snarare än om.Att jämföra denna alternativa undervisningsmodell och sätta den i relation till tidigare och med mer traditionell undervisning av religion på gymnasienivå.Att blicka vidare och se om denna undervisningsmodell eventuellt skulle kunna implementeras även inom andra skolämnen såväl som i övriga kommunikativa och sociala kontexter..

Svenska skolelever presterar allt sämre på internationella matematiktester och det förs enständig öppen debatt om detta. Detta är min granskande studie i vad som händer i enmatematikgrupp som havererar. Genom att gå på djupet i en berättelse försöker jag reda utvad som händer under ytan när undervisningen inte fungerar. Allt oftare stämmer inteverkligheten med styrdokument och teori om skolan som verksamhet och organisation.Uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet yrkeskunnande och teknologi och fokuserar påtyst kunskap och kollektiv kunskap..

I detta examensarbete belyser vi vikten av att veta vad man vet och inte vet. En kvantitativ studie genomfördes med samhällslärarstudenter som underlag där de fick skatta sin upplevda självförmåga. Ett instrument användes sedan för att mäta benägenhet att erkänna egna kunskapsluckor. Resultatet analyserades med en rad statistiska metoder och flertalet teorier applicerades för att förklara resultatet och dess innebörd, däribland teorin om den reflekterande praktikern. En medelstark korrelation återfanns mellan upplevd ämneskompetens och upplevd självförmåga.

?gats fixeringar, punkterna d?r blicken stannar, och sackader, de snabba hoppen mellan fixeringar, bildar ett unikt punktm?nster i tid och rum. Dessa m?nster kan d?refter analyseras och till?mpas inom olika discipliner. Syftet med detta arbete ?r att bygga statistiska modeller som efterliknar dessa m?nster.

Bakgrund Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.

Syftet med arbetet var att studera hur pedagoger diskuterade kring högläsning och hur de arbetade med denna. Undersökningen var menad att uppmärksamma pedagoger om sin egen verksamhet och förmåga att utveckla den. Jag använde mig av enskilda intervjuer följt av videoobservationer som underlag för uppföljningsintervjuer. Slutligen användes gruppintervju för att arbetslaget skulle få ett gemensamt forum för diskussion kring eventuella förändringar av verksamheten. Undersökningen visade att det infann sig ett reflekterande hos pedagogerna kring deras verksamhet kring högläsning.

I denna studie kommer relationen mellan lärare och elev att undersökas utifrån två infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lärarens förhållnings- och tillvägagångssätt. Där kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrån de uppdrag och utmaningar som läraren ställs inför. Vikten av ett reflekterande förhållningssätt och hur läraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer också beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lärarens påverkan på och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Att arbeta som barnmorska på förlossningsavdelning innebär att också vara handledare för barnmorskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning. Stora krav ställs på handledaren som bör vara en kombination av skicklig yrkesutförare, reflekterande analytiker, pedagogiskt utbildad samt ha ett genuint intresse för studenter. Tidigare forskning visar på barnmorskors glädje och stolthet över handledarskapet men forskning visar också på stora brister. Syftet med denna studie är att beskriva hur barnmorskor, som arbetar på förlossningsavdelning, erfar sin situation som handledare och bedömare. Studien har inspirerats av reflekterande livsvärldsforskning vars syfte är att upptäcka, analysera, klargöra, förstå och beskriva innebörder såsom de erfars av oss människor.

 På senare år har ett nytt sorts chefskap blivit mer och mer vanligt, ett chefskap där man är både chef och kollega. Detta sätt att vara chef på är vanligt inom många branscher i dag, även inom förskolans värld, där jag är verksam. Att balansera mellan olika roller på ett övertygande sätt är långt ifrån en lätt sak, men de dubbla rollerna har även positiva sidor. Mitt syfte med denna essä, som är baserad på självupplevda händelser, är att försöka reda ut för- och nackdelar med att vara en chef som sitter på två stolar, och att få svar på frågan: Är det möjligt för en och samma person att gå i och ur sina olika roller och vilka egenskaper behöver denna person ha? För att få svar på mina frågor har jag fört diskussioner med den teoretiska litteraturen.

Syftet med detta arbete var att undersöka vad elever reflekterar över vid problemlösning. För att finna svar på detta genomfördes observationer, där elever i årskurs 8, fick lösa ett matematiskt problem. Eleverna arbetade enligt Polyas problemlösningsmetod. Denna metod är indelad i fyra faser där den sista fasen är att se tillbaka och reflektera över det lösta problemet. Resultatet visar på en ovana bland eleverna att reflektera efter löst problem.