Tidigare forskning har visat att nyexaminerade lĂ€rare upplever svĂ„righeter under första tiden i yrket. Som konsekvens av detta ska alla nyexaminerade lĂ€rare sedan 2011 genomgĂ„ en intro-duktionsperiod, dĂ€r en erfaren lĂ€rare Ă€r mentor för en ny lĂ€rare. Än har ingen forskning hunnit studera detta, vilket motiverar vĂ„r studie. Vi undersökte nyexaminerade lĂ€rares upplevelser av mentorskapet som stöd och huruvida den obligatoriska introduktionsperioden pĂ„verkar upplevelsen. Vi genomförde intervjuer och utifrĂ„n en kvalitativ analys har vi kommit fram till att mentorskapet utformas olika beroende pĂ„ relationen till mentorn och arbetslaget, synen pĂ„ mentorskapet och kunskap om syftet av introduktionsperioden.

Hur kan vi planera och argumentera för en mer integrerad och intensiv urban grönska i vÄra allt tÀtare stÀder? Vilken viktig roll spelar grönskan i förhÄllande till dess strukturer, funktioner och upplevelsevÀrden för stadsmÀnniskan? Vilka möjligheter ryms inom dagens stadsplanering för att synliggöra och maximera ocksÄ den tÀta stadens smÄskaliga och med bebyggelsen socialt och funktionellt komplext sammanvÀvda grönskor? I ett personligt teoretiskt reflekterande utifrÄn relevant litteratur undersöks möjligheter och begrepp i relation till en grönare urbanitet. Syftet Àr att lyfta fram behovet av en utökad och mer nyanserad vokabulÀr som bÀttre kan motsvara morgondagens behov av att beskriva och planera för ett finmaskigare och smÄskaligare grönt nÀtverk ocksÄ inne i den tÀta staden. De i den teoretiska reflektionen funna strukturella, multifunktionella och upplevelseladdade gröna begreppen prövas dÀrefter explorativt i en platsstudie med praktiska illustrationer, analyser och karteringar för omrÄdet Varvsstaden, Malmö. Som resultat nyanseras, vidgas, urbaniseras, funktionaliseras, laddas, systematiseras och omstruktureras innebörden av begreppet grön urbanitet..

Det övergripande syftet med min studie Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola arbetar med barns kommunikation i bildskapande aktiviteter. UtifrÄn syftet har jag valt att undersöka fyra aspekter. Jag har undersökt hur pedagogers och barns möte ser ut. Vidare har jag försökt ta reda pÄ vilka intentioner pedagoger har med bildskapande aktiviteter. Jag har ocksÄ tittat pÄ miljöaspekter dÀr jag bland annat genomfört en miljöbeskrivning av förskolan, för att lÀsarna lÀttare ska bilda sig en helhet kring förskolan. För att lÀttare förstÄ vad barn vill förmedla med sina bilder har jag undersökt detta genom att göra en bildanalys. För att besvara syftet samt frÄgestÀllningarna har jag genomfört kvalitativa observationer samt intervjuer.

Att skapa tillit Àr ett fenomen som Àr individuellt för alla mÀnniskor. Tillit skapandet i mötet mellan sjuksköterska och nÀrstÄende bygger bland annat pÄ kommunikation, empati och etik. Syftet med studie Àr att fÄ förstÄelse för vad som skapar tillit i mötet mellan sjuksköterska och nÀrstÄende. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet visar att omvÄrdnad inte bara bygger pÄ de tekniska bitarna dÀr sjuksköterskan enbart gÄr in för att bota, den involverar Àven ett synsÀtt dÀr man ser mÀnniskan som helhet och inte som ett objekt eller projekt.

Detta Àr ett examensarbete som genomfördes som ett utvecklingsarbete pÄ en förskola som ligger i Malmö. I detta utvecklingsarbete samarbetade vi med ett arbetslag, som bestod av tvÄ barnskötare och en förskollÀrare. Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera samt försöka ge förslag till en utveckling av pedagogernas sprÄkutvecklande arbetet. Detta syfte framkom dÄ arbetslaget hade uttryckt sig till oss att de hade svÄrigheter i att ta sig vidare inom detta omrÄde, samt att se hur arbetet hjÀlper barnens sprÄkutveckling. VÄra frÄgestÀllningar under arbetet var ?Hur ser det sprÄkutvecklande arbetet ut hos arbetslaget pÄ avdelningen Granen? Hur kan Granen arbeta vidare med sitt arbete inom sprÄkutvecklande arbete? Hur kan vi hjÀlpa arbetslaget utveckla deras reflektionsarbete?? Vilka Àr arbetslagets uppfattningar om reflektionsmaterialet? Under utvecklingsarbetet sÄ har vi anvÀnt oss utav den sociokulturella teorin, konstruktivismen och Donald Schöns tankar om reflektion som teoretiska perspektiv för lÀrande och tÀnkande.

MÄlet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av innehÄllsanalys ta reda pÄ hur svenska samhÀllskunskapsböcker ger förtrogenhet till vÀrdegrundstÀnkande. I de svenska styrdokumenten fastslÄs det att elever ska fostras till ansvarsfulla medborgare och att detta ska ske med reflekterande kring vÀrdegrundsfrÄgor. FrÄgestÀllningen för detta arbete Àr: Ger ekonomiavsnitten i de svenska samhÀllskunskapsböckerna förtrogenhet för fostrande av demokratiska medborgare, kopplat tillvÀrdegrunden, enligt kursplanen för SamhÀllskunskap A? Tre lÀroböckerböcker i samhÀllskunskap har analyserats med hjÀlp av en innehÄllsanalys som bygger pÄ styrdokument och didaktiska modeller.Denna uppsats har kommit fram till att det finns skÀl att fundera kring det lÀromedlen förmedlar. Det saknas ett individperspektiv i böckerna som minskar möjligheterna att skapa förtrogenhet tillvÀrdegrundstÀnkande.

I det hÀr examensarbetet har vi velat ta reda pÄ skillnaden mellan slöjdprocessen och arbetsprocesserna, som det numera heter i den nya lÀroplanen, Lgr11. I stort kan vi tycka att den nya kursplanen i slöjd inte skiljer sig sÄ vÀldigt mycket frÄn Lpo94, men att fokus har Àndrats frÄn att i princip hÀnga upp hela slöjdens arbete kring slöjdprocessen mot en mer generellt syn pÄ arbete i processform. Vad innebÀr det? Vi har tagit kontakt med nyckelpersoner som suttit med och formulerat de ursprungliga utkasten till dagens text för kursplanen i slöjd, för ta reda pÄ hur de har tÀnkt och vad som var deras syfte. I intervjuer med dessa har vi fÄtt en tydligare bild.

Studiens syfte Àr att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka uppfattningar som finns betrÀffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebÀr att olika personers upplevelser och berÀttelser Àr i fokus. För att tolka det empiriska materialet anvÀnder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs tvÄ möjliga perspektiv att betrakta individen utifrÄn: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet fÄr konsekvenser för bemötandet av individen.

SAMMANFATTNING BAKGRUND Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.

Studien undersöker huruvida förstÄelsen av tre kroppsorienterade videokonstverk avSkip Arnold kan beskrivas utifrÄn pragmatismen och John Deweys erfarenhetsbetonadeestetikbegrepp. Syftet Àr att studera hur kroppen prÀglar mötet mellan verk och ÄskÄdaresamt hur betraktarens eget erfarande av kroppen kan fungera som utgÄngspunkt förförstÄelsen. Studien innefattar tre pragmatiskt inspirerade analyser av verken Girls inbikinis, Head Shaking #2 och Breathing. I samklang med det erfarenhetsbetonadeestetikbegreppet införlivas mina egna erfarenheter av företeelser som vanligtvis intebetraktas som estetiska för att studera förstÄelsen. Analyserna prÀglas av ettfenomenologiskt tÀnkande som vetenskapliggör mÀnniskans erfarenheter.

Studien syfte var att beskriva fotbollstrÀnares verbala beteende samt analysera vilka förutsÀttningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmÄgor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) Àr en avgörande faktor att bli elitspelare. För att komma fram till resultatet av fotbollstrÀnarnas verbala beteende anvÀndes kvantitativ observation med inspiration frÄn observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob & Lee, 2012). DÀrefter analyserades vilka förutsÀttningar resultatet skapar för utveckling av exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrÄn Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson & Beilock, 2008; Pearson & Webb, 2006;Williams & Hodges, 2005). Resultatet visar att trÀnarna har högst frekvens pÄ instruktioner, lÀgst frekvens pÄ reflekterande feedback och fÄ divergenta frÄgor. Analysen visar att förutsÀttningarna för spelarna att utveckla EF Àr störande. Majoriteten av de verbala trÀnarbeteendena Àr störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av trÀnarbeteendena Àr stimulerande för utvecklingen av EF. Nyckelord: exekutiva funktioner, trÀnare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frÄgestÀllning, elit, fotboll..

Det övergripande syftet med min studie Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola arbetar med barns kommunikation i bildskapande aktiviteter. UtifrÄn syftet har jag valt att undersöka fyra aspekter. Jag har undersökt hur pedagogers och barns möte ser ut. Vidare har jag försökt ta reda pÄ vilka intentioner pedagoger har med bildskapande aktiviteter. Jag har ocksÄ tittat pÄ miljöaspekter dÀr jag bland annat genomfört en miljöbeskrivning av förskolan, för att lÀsarna lÀttare ska bilda sig en helhet kring förskolan. För att lÀttare förstÄ vad barn vill förmedla med sina bilder har jag undersökt detta genom att göra en bildanalys. För att besvara syftet samt frÄgestÀllningarna har jag genomfört kvalitativa observationer samt intervjuer.

Övervikt och fetma Ă€r ett problem som finns i hela vĂ€rlden. I takt med att detta ökar, blir ocksĂ„ riskerna att drabbas av sjukdomar större hos dessa mĂ€nniskor. Förutom sĂ€mre fysisk hĂ€lsa leder övervikt och fetma Ă€ven till ökad psykisk ohĂ€lsa. Syftet med litteraturstudien Ă€r att belysa mĂ€nniskors upplevelser av att leva med övervikt eller fetma. I studien har nio vĂ„rdvetenskapliga artiklar analyserats, vilket resulterat i tre huvudkategorier.

Den nuvarande lÀrarutbildningen innebÀr en tÀtare samverkan mellan högskola och pedagogiska verksamheter ute i kommunerna. En större tyngd pÄ skolvardagens aktörer kan utlÀsas ur styrdokumenten. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, har införts som begrepp. Men, de första Ären har verksamhetens företrÀdare inte tagit det utrymme som Àr framskrivet. Jag undersökte om det var det tolkningen av och ansvarstagandet för innehÄllet i begreppen vetenskapligt förhÄllningssÀtt och beprövad erfarenhet som var orsaken.

Uppsatsen Àr en reflektiv rapport om ett verk som behandlats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket bestÄr av ett designdokument för ett bilspel om riskhantering för körskolor. InnehÄllet i denna rapport behandlar frÄn ett reflexivt perspektiv arbetet med att utforma ett lÀrande bilspel (serious game) för körskolor med fokus pÄ riskhantering. Rapporten beskriver inledningsvis rapporten, verkets och spelets syfte och mÄl, samt fokus och problemstÀllning. DÀrefter redogörs arbetsprocessen som tillÀmpats i skapandet av verket och sedan en reflekterande analys kring hur spelets designriktlinjer översatts till- och pÄverkat spelinnehÄll.