Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid pÄ Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat bestÄr av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudlÀggning Mitt syfte har varit att ta reda pÄ skillnader mellan atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver ocksÄ ljudlÀggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och lÄngfilmer samt undersöker om det finns nÄgot generellt sÀtt att ljudlÀgga pÄ med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har faststÀllts genom att intervjua personer pÄ Ljudligan med flera Ärs erfarenhet inom ljudlÀggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudlÀggning som genomförts. Mina slutsatser Àr att man kan utgÄ frÄn de definitioner som finns för termerna: atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp och sedan sjÀlv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och lÄngfilm Àr bl.a.

Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra Ätta KME-studenters intentioner med och vÀg mot de mÄl som formulerats för projektet ?LÀra pÄ riktigt? som pÄgick i Malmö under höstterminen 2006. Genom synliggörandet och vÄrt eget reflekterande och analyserande av vad som sker i projektet vill vi nÀrma oss frÄgan om KME kan tillföra skolan nÄgot som inte redan finns dÀr idag och om fallet Àr sÄ vill vi sÀtta fingret pÄ vad det Àr. Samtidigt vill vi fÄ syn pÄ hur studenterna gÄr till vÀga för att nÄ de mÄl som Àr uppsatta för projektet. Vi genomförde vÄr undersökning med hjÀlp av etnografiska metoder och vi deltog och observerade studenternas och elevernas vÀg genom projektet under stora delar av hösten 2006.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur skolledare i en kommun beskriver och anvÀnder handledning i verksamheten och hur specialpedagogens kunskaper i handledning tillvaratas. Till grund för studien lÄg tre frÄgestÀllningar vilka var; handledning, hur handledning anvÀnds i verksamheten, vilken form av handledning som bedrivs av specialpedagogen. Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med tio skolledare, vars svar blivit kategoriserade med hÀnsyn till likheter och olikheter som presenteras i resultatet. Resultatet visar att de flesta av skolledarna i kommunen beskriver begreppet handledning som hjÀlp, stöd, rÄd och konsultation. UtifrÄn deras sÀtt att beskriva begreppet, menar skolledarna att handledning anvÀnds. LikasÄ att specialpedagogens kompetens i handledning tillvaratas. Det har Àven framkommit i studien att en del av skolledarna gÀrna skulle vilja anvÀnda sig av handledning som en möjlighet för att reflektera över det dagliga arbetet. Skolledarna menar att handledningen tyvÀrr inte anvÀnds i nÄgon större utstrÀckning som en reflekterande möjlighet pÄ grund av att pedagogerna visar en motvilja att medverka. Dessutom menar de att resurserna inte riktigt rÀcker till..

Uppsatsen redogör för en undersökning av elevers förmÄga att reflektera över sina egna resultat pÄ det estetiska programmet med inriktning Bild och form. Datainsamlingsmetoderna som anvÀnds Àr tre observationer med lÄg struktur och sju kvalitativa intervjuer. Observationerna genomfördes vid tre olika redovisningssituationer pÄ tre olika gymnasieskolor. Informanterna i intervjuerna bestÄr av tvÄ svensklÀrare pÄ estetiska programmet och fem lÀrare i de estetiska Àmnena. Begreppet reflektion diskuteras med hjÀlp av forskningslitteratur och lÀrarnas uppfattningar.

Att utevistelse a?r en sja?lvklar del inom den svenska fo?rskolan a?r allma?nt vedertaget. Vi vill med denna kvalitativa studie da?rfo?r synliggo?ra och analysera hur pedagoger inom fo?rskolan resonerar kring utevistelse. Som teoretiska utga?ngspunkter anva?nder vi oss av miljo?psykologi, sociokulturellt la?rande, artefakter samt sociokulturella- och utvecklingspsykologiska perspektivet pa? lek.

Professionen revisor Àr ett yrke som krÀver anpassning till förÀndring pÄ en nÀstan regelbunden basis. Nya standarders tillkommer och gamla Àndras med mÄlet att uppnÄ en ökad transparens inom revisionen. Detta till stÄnd av en ökad internationalisering och globalisering av dagens företag. FrÄgan om professionen har ett motstÄnd till förÀndring eller inte kÀnns högst relevant i sammanhanget. Inom organisationsteorin pratar om detta motstÄnd som strukturell tröghet.

BakgrundI studien anvÀnds sokratiska samtal. Samtalsmetoden bidrar till kritiskt reflekterande och intellektuell visdom. Samtalen utgÄr frÄn en bild. Det ger samtalen karaktÀren av bildtolkning och bildanalys. Allt detta genomsyras av den filosofiska andan.

Uppsatsen grundar sig pÄ en studie som genomförts pÄ ett företag i lokalvÄrdsbranschen. Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilka förutsÀttningar för lÀrande som kan finnas under arbetsplatstrÀffar. Vi frÄgar oss hur utformningen av arbetsplatstrÀffen pÄverkar möjligheten till reflektion, hur reflektion uttrycks under en arbetsplatstrÀff samt vilken betydelse arbetsplatstrÀffar har för gemensam reflektion. Studien Àr avgrÀnsad till att gÀlla fenomenet reflektion som Àr en viktig faktor för lÀrande.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med observation som huvudsaklig datainsamlingsmetod. Vi har observerat tvÄ arbetsplatstrÀffar i företaget.Observationerna visar att det finns flera faktorer i utformningen av mötena som kan pÄverka möjligheten till reflektion för deltagarna.

My purpose with this essay was to study if there was any difference in competence between preschool teachers and child minders at a preschool outside of Stockholm. To determine what the differences consisted of, if there was any. The questions I wanted answered were as follows: Are there any differences in competence between preschool teachers and child minders? Do the two different occupations have different ways at looking at what the children need and their abilities? Do they see that they have different skills depending on what occupation they belong to? What do they believe that the people from the other occupation contribute to the preschool which compliments their own working skills?I used a qualitative method which included interviews and observations to find out the answers to these questions. My results from these interviews and observations indicated that experience, personality and attitudes are very important as well as education.

Alla mÀnniskor har ett fundamentalt behov av att fÄ uttrycka sig och föra en dialog med sin omvÀrld. Barns behov av att förmedla sig till sin omgivning Àr under stark utveckling under tiden i förskolan och kan ta mÄnga skilda kommunikativa uttrycksformer. BildsprÄk som kommunikativt verktyg Àr en uttrycksform innan skriftsprÄkets fulla intrÀde. Hur pÄverkas förskolebarns sprÄkliga vidareutveckling av det kommunikativa bildsprÄket som skapande verksamhet utgör i förskoleverksamheten? Studiens syfte Àr att belysa pedagogers arbete med bildskapande aktiviteter i estetiska lÀrprocesser kopplat till yngre barns sprÄkutveckling inom förskolan.

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid pÄ Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat bestÄr av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudlÀggning Mitt syfte har varit att ta reda pÄ skillnader mellan atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver ocksÄ ljudlÀggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och lÄngfilmer samt undersöker om det finns nÄgot generellt sÀtt att ljudlÀgga pÄ med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har faststÀllts genom att intervjua personer pÄ Ljudligan med flera Ärs erfarenhet inom ljudlÀggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudlÀggning som genomförts. Mina slutsatser Àr att man kan utgÄ frÄn de definitioner som finns för termerna: atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp och sedan sjÀlv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och lÄngfilm Àr bl.a.

Med bakgrund i lÀraryrkets professionaliseringsprocess, som bland annat efterlyser lÀrares reflekterande och utvÀrderande förhÄllningssÀtt i sin yrkesutövning, avser denna studie att sammanstÀlla och redovisa lÀrares erfarenheter av och förhÄllningssÀtt till IST-anvÀndning frÀmst inom Àmnet matematik. Genom att studera andra lÀrares upplevelser av och förhÄllningssÀtt till sitt IST-anvÀndande kan man öka sitt egna medvetande. Denna litteraturstudie syftar dÀrför till att öka medvetenheten om de interaktiva skrivtavlornas effekter för matematikundervisningen och lÀrarens arbete.Studiens resultat visar att de interaktiva skrivtavlorna kan bidra med flera positiva förÀndringar, men för att det ska bli konkreta effekter för lÀrarna och undervisningen mÄste en rad andra förÀndringar först ske. Den mest framtrÀdande faktorn som framkommit i litteraturen Àr att lÀrarna upplever att de behöver fÄ möjligheter till en utökad fortbildning och tid till att utveckla sina tekniska och pedagogiska kompetenser. Litteraturen pekar pÄ att en fullgod fortbildning Àr avgörande för hur vÀl den interaktiva skrivtavlan kan integreras i undervisningen och för att lÀrare ska utveckla en sÀkerhet i att hantera verktyget..

Syftet med denna systematiska forskningsöversikt Ă€r att klargöra forskningslĂ€get nĂ€r det gĂ€ller interaktiva skrivtavlor. Vad har forskningen funnit för effekter vid anvĂ€ndandet av interaktiva skrivtavlor och vad finns det för kompetensutvecklingsbehov för lĂ€rare som förvĂ€ntas anvĂ€nda tavlorna pĂ„ ett pedagogiskt passande sĂ€tt?För att klargöra forskningslĂ€get och fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gorna sĂ„ anvĂ€nds en systematisk forskningsöversiktsmetod dĂ€r inkluderandet av material bestĂ„r av en objektiv urvalsprocess. Endast vetenskapliga artiklar frĂ„n och med Ă„r 2007 med empirisk undersökning och inriktning mot undervisning i gymnasieskolan finns med i det analyserade materialet.De vetenskapliga artiklarna som ingĂ„r i forskningsöversikten visar pĂ„ mĂ„nga positiva effekter med interaktiva skrivtavlor, samt nĂ„gra negativa effekter. Ökad klassrumsdialog, ökad visualisering och förĂ€ndring i arbetet med lektionsplanering Ă€r nĂ„gra effekter som Ă€r frekventa i undersökningsmaterialet.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av ÄtgÀrder som anvÀnds för att personer med schizofreni ska kunna förbÀttra och bibehÄlla aktivitetsförmÄga och/eller kompensera för aktivitetsnedsÀttningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod och intervjuer av sex yrkesverksamma arbetsterapeuter inom kommun och landsting i norra Sverige genomfördes. Arbetsterapeuternas erfarenheter analyserades och resulterade i 4 kategorier, dessa var: ?Utredning och behandling krÀver samverkan och resurser?, ?InlÀrning och problemlösning Àr utmanande och komplext?, ? Resonemang och reflektion kring aktivitet Àr nödvÀndigt?, ?TrÀning och anpassning möjliggör aktiviteter i vardagen?. Sammanfattningsvis visar denna studie komplexiteten och utmaningen kring arbetsterapeuternas erfarenheter av ÄtgÀrder för personer med schizofreni.

I min uppsatts kommer jag att utgÄ frÄn en berÀttelse som beskriver ett fall av orosanmÀlan som jag upplevde i mitt arbete pÄ förskolan. AnmÀlan grundades pÄ barnets berÀttelse och resulterade i ett samtal pÄ ett kriscentrum i nÀrvaro av polis, psykolog och Äklagare, utan förÀldrars vetskap.Jag valde essÀform för min uppsats dÀrför att den skrivformen bjuder pÄ ett reflekterande tillvÀgagÄngssÀtt och lÀmpar sig för mitt kÀnsliga Àmne. Genom att gestalta anmÀlningspliktens skuggsidor vill jag försöka bringa förstÄelse för den vÀldigt kÀnslosamma företeelsen.Jag kommer att belysa vad anmÀlningsplikten gÄr ut pÄ samt undersöka vilka Àr mina skyldigheter som pedagog vid anmÀlningar. Jag kommer att reflektera kring barnets utsatta position, förÀldrars samt de anmÀlande pedagogernas svÄra lÀge.Min uppsats genomsyras av tanken att anmÀlningsplikten kan te sig som en hÄrd lag men ÀndÄ en lag som skall följas utan förbehÄll. Pedagogens eget omdöme bör inte förekomma vid orosanmÀlan.