Det här är ett examensarbete i Landskapsarkitektur. Arbetet handlar om tillkomsten av en förskolegård och landskapsarkitektens intentioner jämfört med hur resultatet, den färdiga gården, används av barnen. I den jämförelse som utförts mellan arkitektens intentioner och det utfall som observerats under ett antal tillfällen på plats kan man se att det är svårt att fullt ut sätta sig in i barnens relation till den utemiljö de vistas i. Även om det nästan blir som arkitekten tänkt sig finns det flera återkommande moment som riskerar att påverka designprocessen på ett dåligt sätt. Några risker som förefaller uppenbara är att man ägnar kraft åt att skapa miljöer för särskilda tillfällen som samlingar och scener för avslutningar, platser som man inte använder i vardagsleken. En annan är att man tar avstamp i den vuxnes syn på utemiljön där ord som säkerhet, skönhet och ekonomi får stor betydelse. Miljöpromenader tillsammans med barnen är ett bra sätt att starta upp planeringsprocessen. Observationer är lämpliga som avslutning av arbetet.

Problemområde: Alla elever får idag inte det stöd och de förutsättningar de behöver för att utveckla sin läsning och skrivning på bästa sätt. Upptäckt av läs- och skrivsvårigheter samt tidiga insatser har stor betydelse för elevernas fortsatta läs- och skrivutveckling men även för deras självbild och motivation. Få studier har undersökt hur och om läsinterventioner påverkar elevers självbild och motivation. Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att undersöka hur läsinterventioner kan påverka elevers läsförmåga samt hur elever upplever läsinterventionens påverkan på självbild, motivation och syn på sig själva som läsare. Våra frågeställningar är: Hur utvecklas elevens avkodning av en läsintervention? Hur upplever eleven läsinterventionens påverkan på läsförmåga och inställning till läsning? Hur upplever eleven läsinterventionens påverkan på självbild och motivation? Teoretisk ram och metod: Vår studie grundar sig i sociokulturella och socialpsykologiska teorier samt specialpedagogiska perspektiv.

Kris, kris, kris! Löpsedlarna skriker ut sitt budskap och allt ställs på sin spets. Situationen är allvarlig och företagets kommunikativa kompetens sätts på prov. Det är just denna kommunikation, den relaterad till en krishändelse, som fokuseras på i föreliggande uppsats. Området anses vara intressant då det förefaller som om det föreligger en teoretisk kunskapslucka däri. Begreppen issues- respektive reputation management behandlar främst proaktiva åtgärder medan crisis management framstår som ett luddigt formulerat samlingsnamn för alla åtgärder relaterade till en kris.

AbstraktBetyg i estetiska ämnen. En undersökning om hur elever och lärare på gymnasieskolan förstår funktionen av betyg. Grades in aesthetics at upper secondary school. A study on students and teachers understanding of the function of grades.Betygen har flera syften och funktioner och är med sin bedömningsmatris en del av utbildningssystemet, som i sin tur är en del av det större samhället. Med stöd från intervjufrågor, observationer och fältanteckningar från mitterminsomdömen synliggörs hur elever och lärare uppfattar betygets funktion i tre estetiska ämnen.

Behovet av effektivisering och förbättring är ständigt aktuellt för organisationer och företag, inte minst inom den offentliga sektorn. John P Kotter (1996) har i över ett decennium studerat över hundra företag som genomgått förändringsarbete och utifrån dessa studier tagit fram en 8 stegs-modell för att hjälpa organisationer att genomföra lyckade förändringsarbeten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur chefer upplever förändringsarbete utifrån Kotters ?framgångsrecept?. Ser chefer effekter av förändringsarbetet i sin verksamhet och finns det likheter mellan chefernas upplevelse av förändringsarbetet och Kotters ?framgångsrecept? för ett lyckat förändringsarbete?För att uppnå syftet har en kvalitativ ansats använts bestående av en fallstudie inom Strängnäs kommun som genomför ett stort förändringsarbete kallat Brobygget.

Det här arbetet rör hur en grupp förskolebarn i sina egna aktiviteter använder och uttrycker sig av skriftspråket. Frågorna rör i vilka sammanhang och hur detta sker. Arbetet har utgångspunkt i sociokulturell teori, i vilken allt lärande förstås ske i samspel med den omgivande miljön. I arbetet finns en avsikt att förstå barns skriftspråkande som aspekter av litteracitet. Därav tas även detta begrepp upp.

Begreppet biologisk mångfald har länge förknippats med bevarandefrågor som identifiering av skyddsvärda arter och upprättande av reservat. På senare tid har det dock allt oftare hörts tillsammans med begrepp som ekosystemtjänster, och då inte sällan i urbana sammanhang. Som blivande landskapsarkitekt känns det relevant att bredda förståelsen för hur man kan arbeta med ekologiska aspekter och därigenom biodiversitet i en tid som präglas av ett tätt och kompakt stadsbyggande. Detta kandidatarbete fokuserar därför på det utrymme den biologiska mångfalden kan tänkas ha inom urban planering, samt framförallt hur man mer konkret kan skapa stadsmiljöer som också hyser en rik biodiversitet. Två stadsutvecklingsprojekt där man arbetat med biologisk mångfald är Bo01 i Malmö och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. För att hantera frågan i ett planeringsskede har man i båda dessa fall använt en så kallad grönytefaktor, vilken syftar till att öka de ekologiska förutsättningarna genom ett poängsystem för gröna och blå kvaliteter. I Arbetets teoretiska del beskrivs den biologiska mångfaldens värden, i allmänhet och i en urban kontext, samt begreppets komplexitet och den problematik som kan uppstå kring otydliga definitioner. Därtill redogörs för planeringsverktyget grönytefaktor. En genomgång av Bo01-projektets arbete med ekologi och biodiversitet visar på höga ambitioner men varierat resultat.

Palliativ vård och omsorg till äldre är den viktigaste arbetsuppgiften inom äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård och grundar sig på ett palliativt förhållningssätt utifrån hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och stöd till närstående. En betydelsefull yrkeskategori i denna vård och omsorg är omsorgsassistenter som är den personal som utför den nära och dagliga vården och omsorgen till den äldre personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omsorgsassistentens olika sätt att erfara, uppfatta och förstå palliativ vård och omsorg i livets slutskede, till äldre personer, utifrån svåra vård- och omsorgssituationer.Metod: Kvalitativ ansats med fenomenografisk metod har använts. Specifikt för fenomenografi är att finna en grupp individers olika uppfattningar kring ett fenomen. Tio intervjuer med omsorgsassistenter har genomförts.Resultat: I resultatet framkom två skilda beskrivningskategorier; Att befinna sig mellan den döende och dennes närstående och Att möta och hantera den döendes tankar, känslor och symtom.

Bakgrund: Att opereras sätter patienten i en utsatt situation där personliga och kroppsliga gränser överskrids. Då patienten sövs har hon ännu mindre kontroll över vad som sker och den perioperativa sjuksköterskan blir den som måste bevara hennes värdighet och integritet. På flera intensivvårdsavdelningar kommunicerar personalen med den sövda patienten då de utgår ifrån att hon kan höra och minnas det som sägs även under anestesi. Detta synsätt är till synes inte lika utbrett inom operationsvården. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av hur de upprätthåller den sövda patientens integritet och värdighet.

Denna studie ligger inom ramen för forskningsområde kring utbildning och lärande i vuxenlivet, läraryrkets praxislärande och utveckling. Syfte: Syftet med studien är att belysa och problematisera samt berätta hur lärare beskriver sin egen verksamhet i det dagliga samtalet, att upptäcka mönster i förändringsarbetet. Undersökningen fokuserar på följande fenomen: innehåll i process, lärandeprocess och förändringsresultatet. Vilka frågor lyfts fram i samtalen? Vad är det som karakteriserar en lärande process? Hur framträder förändring i reflekterande samtal? Teori: Deliberativa samtal genom aktionsforskning samt analys via teorin kommunikativt handlande.

Självskadebeteende definieras med att personen skadar eller stympar sin kropp upprepade gånger utan självmordsavsikt. Sedan 1990-talet har det skett en ökning av inläggningar med självskadebeteende som orsak och är vanligast bland kvinnor i åldrarna 15-24 år. Problembilden är komplex och sjukvården står många gånger handfallen och osäker i hur beteendet ska bemötas, vilket leder till att personal inte vet vilket förhållningssätt de ska ha i omvårdnaden. Studien gjordes enligt en metod för interventions studier. Syftet med denna studie är att i samband med en utbildningsintervention beskriva personalens process i sin förståelse av bemötandet av personer med självskadebeteende.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll där.

Syftet med min studie är att problematisera förskollärares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan främja utvecklingen av denna förmåga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhållande och relevans till förskolans verksamhet samt känslors uppkomst och utveckling ur både ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppväxtvillkoren och den sociala praxis individen ingår i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur värden och normer i samhället fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning då individen rättar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin består av en fokusgruppsintervju med tre förskollärare.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll där.

Bakgrund: Elever med läs- och skrivsvårigheter är ett debatterat område både inom forskning och inom media. Svårigheter med läsning och skrivning skapar i förlängningen snävare gränser för både utbildning, social status och personlig utveckling. För att förebygga läs- och skrivsvårigheter behöver pedagoger ha didaktiska och pedagogiska kunskaper om hur de ska möta dessa elever. Forskarna betonar vikten av kartläggning och test för att inte missa några elever, samt för att ringa in de specifika svårigheterna. Det är också av stor vikt att insatser sätts in så tidigt som möjligt.