Syftet med studien är att få en förståelse för förskollärares syn på inkludering, normalitet och avvikelse, samt barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också få ökade kunskaper om vilka förutsättningar som krävs, och vad förskollärarna själva anser att deras egen roll har för betydelse i arbetet med att skapa en inkluderande barngrupp. I studien används kvalitativa intervjuer som metod. Fem utbildade förskollärare från olika förskolor intervjuas.Resultatet visar att förskollärarnas syn på inkludering präglas av demokratiska värderingar. De ser till alla barns lika värde och att alla har rätt till delaktighet i verksamheten.

Syfte: Syftet med mitt arbete är att undersöka vilka tankar no-lärare på högstadiet uttrycker kring elevers skriftliga språkutveckling inom ramen för de naturorienterande ämnena. Studien vill också bidra till lärarnas ytterligare reflektioner kring det utökade läraruppdrag de fått i och med den nya läroplanen, Lgr-11. Undersökningen kan eventuellt även ligga till grund för vidare forskning inom ämnet, då sådan ej finns att tillgå i vidare utsträckning. Teori: De teorier som ligger till grund för min forskning behandlar skrivandets roll i lärsammanhang samt vilka olika slags texter elever förväntas lära sig framställa inom de naturorienterande ämnena. Även naturvetenskapens språk och det utökade läraruppdraget belyses.Metod: Då jag vill veta vilka variationer i tankegångar som kan finnas hos no-lärare avseende elevers skriftliga språkutveckling är min undersökning av fenomenografisk karaktär.

Patienter som genomgår en operation har normalt ingen kontakt med varken operationssjuksköterska eller en anestesisjuksköterska innan ingreppet. En första kontakt sker oftast när patienter anländer till operationsavdelningen, då är tiden knapp och gör det svårt att tillsammans med patienter planera vården. En perioperativsjuksköterska har ett etiskt ansvar att bjuda in patienter till en vårdande gemenskap och skapa förtroende genom sina möten med patienter, vilket bäst kan göras genom ett perioperativt samtal någon dag innan operationen. Idag ges sällan den möjligheten.Det finns få studier gjorda om hur spinalbedövade patienter upplever tiden under sin operation. Därför riktas uppmärksamheten i denna studie mot hur spinalbedövade patienter erfar den intraoperativa fasen.

Ordet grammatik lämnar inte många oberörda, och alla tycks ha en åsikt om det. Är det något i skolans undervisning som gör att just grammatik är så laddat? Många pedagoger anser att grammatik är ett svårt ämne att undervisa i och att göra intressant för eleverna. Varför är det på detta sätt? En av anledningarna kan vara att pedagogerna känner sig osäkra på vad som är grammatik, hur mycket de skall undervisa och på vilket sätt de skall göra detta.

Värdegrundsarbetet i förskolan där genus och likabehandling står i fokus är ett ämne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrån två frågor som handlade om pedagogernas kompetens i genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de använde i arbetet med barnen. För att undersöka detta så valde jag att använda mig av en halvstrukturerad enkät där de flesta frågorna var av öppen karaktär för att kunna fånga vad pedagogernas kunskap om de olika genusvetenskapliga begreppen. De slutna frågorna fångade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna använde i sitt arbete med barnen. 40 enkäter delades ut till pedagogerna i ett rektorsområde.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken uppfattning verksamma lärare inom Luleå kommun har om betydelsen av elevers reflektion över det egna lärandet. Dagens elever ska rustas för att klara av att leva i ett utvecklingssamhälle som i många fall ställer höga krav på flexibilitet och anpassningsförmåga. För att klara dessa krav är det ett måste att individen får möjlighet till kunskapsutveckling. Detta kan ske genom att eleven har förståelse för vad denne kan samt hur denne kan erövra de eftersökta kunskaperna. Genom att elever redan från tidig ålder får lära sig att reflektera, både enskilt och tillsammans med andra kan elever i grundskolan få en fundamental insikt i hur, vad, varför och framför allt på vilket sätt de lär sig.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva vilken betydelse samverkan i arbetslaget har för lärares reflekterande. Efter en litteraturstudie utformades en enkät som delades ut till lärare verksamma på högstadieskolor i Luleå kommun. Resultatet kan ge en fingervisning om vilken betydelse yrkesverksamma lärare menar att samverkan i arbetslaget har för deras reflektion över sitt arbete. Under vår utbildning har vi lärt oss att utvärdera, analysera och kritiskt reflektera över det arbete vi gör, och fundera över vad vi kan göra för att främja elevernas utveckling och lärande på bästa sätt. Ofta har vi upplevt att det är lättare att få syn på sig själv och sitt arbete när man får ta del av andras presentationer och texter.

Denna studie genomfördes på gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlärares grundläggande ställningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. Två huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlärare balansen mellan konstnärliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlärare balansen mellan lärares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till självständigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlärare.

Sammanfattning Titel: Förskollärares syn på små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektiv Författare: Therese Månsson Bengtsson På senare år har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populärare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit så pass utspritt som det har i svenska förskolor, då det av personalen kräver ett kritiskt reflekterande förhållningssätt, för att användas på det etiska sätt som det åsyftar. Synliggörandet av barn och deras lärande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution. Syftet med studien är att framhäva fyra förskollärares syn på och åsikter om små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet är också att undersöka hur både förskollärarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förutsättningar som finns för elevers delaktighet inom skolans ramar då den skola vi har bygger på skolplikt snarare än frivillighet. Det projekt som ligger till grund för undersökningen är ett skolprojekt som genomfördes under hösten 2011 med en sjundeklass på en skola i Malmö. Projektet handlade om Människan och samhället och innehöll estetiska processer och estetiska produktioner. Min empiri är kopplad till en elevgrupp med som arbetade fram ett radioprogram som utspelade sig i framtiden. Jag använder mig av litteratur som är relevant för studien. Teorier om deltagarkultur och åskådarkultur är exempel på begrepp som jag funnit i litteraturen och som jag satt i relation till det förhållande eleverna har till sin estetiska produktion och sina estetiska processer.

Bakgrunden i denna studie inleds med en introduktion utav studien där olika teorier diskuteras vilka har koppling till pedagogers förhållningssätt. Därefter belyses studiens teoretiska utgångspunkt där det bl.a. beskrivs hur en individ kan agera samt kan bli påverkad av sin omgivning. Avslutningsvis diskuteras begreppet självkänsla i relation till begreppet handikapp vilket ytterligare kopplas till begreppet samvarokompetens. Begreppet självkänsla beskrivs utifrån teoretiska förhållningssätt innan studiens syfte belyses.

AbstraktBetyg i estetiska ämnen. En undersökning om hur elever och lärare på gymnasieskolan förstår funktionen av betyg. Grades in aesthetics at upper secondary school. A study on students and teachers understanding of the function of grades.Betygen har flera syften och funktioner och är med sin bedömningsmatris en del av utbildningssystemet, som i sin tur är en del av det större samhället. Med stöd från intervjufrågor, observationer och fältanteckningar från mitterminsomdömen synliggörs hur elever och lärare uppfattar betygets funktion i tre estetiska ämnen.

Skolan har gått ifrån katederundervisning, till att få eleverna mer aktiva i sitt lärande. Alla elever är mer eller mindre tvungna att gå på gymnasiet idag. Jag undervisar i teknik på ett praktiskt program och jag ser elever som är omotiverade och oengagerade. I min undervisning vill jag att eleverna ska ta ansvar för sitt lärande och att vi samarbetar för att eleverna ska nå målen. Det ska vara som en dans, både roligt och inspirerande.Tango är ett kroppsspråk.

Examensarbetet handlar om kvalitetsarbete i skolan och vad som uppfattas vara kvalitetsarbete av lärare och rektorer som arbetar i skolor där Total Quality Management (TQM) används eller har använts. I studien frågas efter vilka företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete och hur dessa företeelser ter sig avseende makt och form. Dessutom studeras lärares och rektorers förhållningssätt till kvalitetsarbete enligt TQM.Studien har en kvalitativ ansats och data har insamlats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt har fyra lärare och fyra rektorer intervjuats. Data presenteras dels i form av kategorier av företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete, dels i form av mer övergripande tolkningar utifrån rektorers respektive lärares förhållningssätt till kvalitetsarbete.De företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete kategoriseras i tre områden: (I) Målfokuserat kvalitetsarbete som innebär arbete med att formulera och konkretisera mål.

Det här examensarbetet handlar om hur yngre förskolebarn i två och tre årsålder gör för att vinna tillträde till lekar som redan påbörjats och initierats av andra barn.  Examensarbetets teoretiska utgångspunkt har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där forskningsintresset riktas mot hur barns vardagsliv ter sig, och i detta fall med sökarljuset styrt mot förskolebarnens gemensamma lekar. William Corsaros teori om kamratkultur och tillträdesstrategier gör det möjligt att förstå hur barn tillsammans med andra barn konstruerar tillträden när de vill bli delaktiga i lek i förskolan.I undersökningen ingår elva barn mellan två och tre år och dessa barn observeras i sin naturliga förskolemiljö, där ett etnografiskt inspirerat tillvägagångssätt nyttjas. Datamaterialet analyseras således utifrån ett etnografiskt tolkningsförfarande med Corsaros tillträdesstrategier som grund. De insamlade observationerna bearbetas och analyseras i tre olika steg ? dessa tre faser integreras under hela forskningsproceduren.Resultatet visar att barn i två och tre-årsåldern, i likhet med äldre förskolebarn, använder sig av strategier för att vinna tillträde till pågående lekar.