Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i de tidigare skolåren, i årskurs 3,undervisar i geografi. Den nationella utvärderingen från 2003 visade, enligt Lundahl m.fl. (2003), att det finns vissa brister i grundskolans geografiundervisning. Sju stycken årskurs 3-lärare från två olika kommuner intervjuades och i arbetet delges deras - undervisningsmetoder i NO/SO mer specifikt geografin, - användning av läromedel i NO/SO, specifikt geografiundervisningen och - attityd gentemot geografi som undervisningsämne. Resultatet visar att undervisningen i de tidigare åldrarna är mer traditionsbunden än inriktad mot reflekterande arbete av kursmålen i geografiundervisningen. Därav lades arbetets fokus på hur man bättre och mer effektivt kan jobba i de tidigare åldrarna för att få bästa möjliga kunskapsutveckling..

Att arbeta som skolsköterska betyder många kontakter med elever som mår bra men också med elever som har det svårt. Att kunna lyssna och få elever, som mår dåligt att öppna sig för en, men att samtidigt inte riktigt veta hur samtalet förlöper eller hur mycket man får höra, kan kännas påfrestande för skolsköterskan. För att bättre förstå skolsköterskans arbetsområde var syftet med studien att beskriva deras upplevelser av etiskt svåra situationer i sitt arbete. Data insamlades genom intervjuer med sju skolsköterskor i sex kommuner i Norrbotten. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehållsanalys.

I denna reflekterande rapport beskrivs processen av arbetet med att skapa en introduktion till spelet Dreamlords the Reawakening (vidare benämnt som Dreamlords). Verket består av ett designdokument (se bilaga), tre spelbara uppdrag samt en serie texter som syftar till att instruera spelaren om hur Dreamlords går till. Inledningsvis ges en bakgrund till Dreamlords historia, genre och målgrupp samt syftet med verket och de mål som har satts upp. Rapporten beskriver sedan förarbetet, planeringen, designdokumentet och det praktiska arbetet. En reflektion kring de val som gjorts under framställandet av verket belyser sedan den kreativa processen.

Hindgren, Lisbeth (2008). ICDP, International Child Development Programme Ett verktyg för specialpedagogens proffessionella rollragande? ICDP, International Child Development Programme A tool for the special educational needs teacher´s professional role? Examensarbete, Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte: Vad styr rolltagandet utifrån olika rollteoretiska perspektiv? Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall hur, det förhållningssätt som används inom ICDP/ vägledande samspel påverkar specialpedagogens rolltagande utifrån det specialpedagogiksa uppdraget i de olika arbetsområdena individ, grupp och organisation.

Detta examensarbete har karaktären av ett utvecklingsarbete, där slutresultatet mynnar ut i en tematisk planering för historieämnet i en högstadieklass. Det essentiella syftet med uppsatsen är att eleverna ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt gentemot medievärldens och samhällets normerande diskurser. Genom att pedagogen tillsammans med sina elever aktivt problematiserar stereotypa framställningar av vad som anses kvinnligt respektive manligt, kan elevernas reflekterande utvecklas. Det teoretiska ramverket som appliceras på och används i den tematiska lektionsplaneringen innefattar historiedidaktisk forsknings teoretiserande av historiemedvetande, samt genus- och klassteori. Teorierna är utvalda med syftet att ifrågasätta och synliggöra reproducerande perspektiv och strukturer i skolan, samt skapa underlag för konkreta arbetssätt med högstadieelever..

Bakgrund. I Sverige utgör trauma den vanligaste dödsorsaken för vuxna, 18-45 år. Traumateamets utbildning och kompetens är av stor betydelse för den skadade patientens överlevnad. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll som medlem i traumateamet i det initiala omhändertagandet av traumapatienter. Syfte.

Syftet med detta arbete är att få mer kunskap om vad det innebär att få växa upp i våldets närhet, vilka konsekvenser det kan föra med sig samt vilka insatser som är lämpliga från skolan. Arbetet ger översikt över tidigare forskning Genom att intervjua personal som arbetar med barn, vill jag synliggöra barnens förhållanden och vilka effekter våldet kan ha. Skolan ska ta ansvar för barnet och de förhållande som råder där. Hur barn ska bemötas, som lever med relationsvåld i familjen, är upp till den enskilde pedagogen. Bra handledning från specialpedagog och rektors stöd behövs för att försäkra barnet en så fungerande tillvaro som möjligt.

Under 12 arbetsveckor har vi i projektgruppen producerat en dokumentärfilm för en extern kund, Svenska Kyrkan. En film med 70 procent samtal och de övriga procenten har fördelat emellan, reportage, miljö och klippbilder. Samarbetet oss mellan oss tre har fungerat bra, med samarbetet med uppdragsgivaren inte fungerat lika önskvärt. Där problem med löften, förseningar i tidsplanen och snabba omstruktureringar tillstötte. Jag har applicerat Bill Nichols modus på mitt verk samt jämfört verk som håller kriterierna för de modus som Nichols beskriver.

Ångest karaktäriseras av oro och rädsla i olika former och styrka. Det psykiska lidandet hos personer med ångestsyndrom är stort men det finns hjälp. Syftet med studien var att beskriva patienters och personals upplevelser och erfarenheter av ångesthantering genom avspänning och medveten närvaro. Deltagarna var fem patienter med ångestsyndrom och två personal med erfarenhet av metoden. Data samlades in med intervjuer vid upprepade tillfällen och analyserades med kvalitativ innehållsanalys, data samlades även med en skattningsskala vid två tillfällen för att undersöka personerna med ångest egen skattning av ångestnivå.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur familjehemsföräldrar upplever och hanterar de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska syskon. Fokus ligger på kontakten med syskon som är placerade i andra familjehem men även kontakten med syskon som inte är placerade berörs i viss mån. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med familjehemsföräldrar som har skilda erfarenheter på området. Uppsatsen behandlar vilket upplevt ansvar familjehemsföräldrarna har för att upprätthålla syskonkontakterna, hur de agerar för att upprätthålla dem, vilka hinder som kan finnas i denna del av uppdraget, hur de ser på syskon som fenomen och på specifika syskonrelationer samt hur de upplever det stöd och den handledning som de får av familjehemssekreterarna.Vi har analyserat vår empiri utifrån symbolisk interaktionism, rollteori, socialkonstruktionism samt kognitiva strukturer. Vi fann att många olika faktorer påverkade hur familjehemsföräldrarna upplevde och hanterade barnets syskonkontakter.

InledningHandledning i olika former såväl externt som internt, har förekommit som möjlighet för de kontrakterade jourfamiljehemmen i Jönköpings kommun, under cirka 15 år. Jourfamiljehemmen var tidigare sex stycken till antalet.Efter en omorganisation bedrivs sedan hösten 2009 intern handledning, för 10-12 kontrakterade jourfamiljehem i två olika grupper. Vid varje tillfälle är mellan sex till nio deltagare närvarande. Målsättningen är att båda makarna är närvarande vid handledningstillfället. Handledningen sker en gång per månad och pågår under två och en halv timma.Vardera grupp handleds av två socionomer med vidareutbildning och som tillika är verksamma som familjehemssekreterare.

Demokratibegreppet är för många elever ett ord som innebär enbart rättigheter. Begreppet tolkar de ofta som att demokrati innebär att gå och rösta.Denna uppsats syfte är att belysa hur So-lärare på högstadiet undervisar om demokratibegreppet, för att eleverna ska få en förståelse för begreppet. Uppsatsen ska ligga till grund för reflekterande frågeställningar för oss blivande lärare och verksamma lärare.Olika litteraturteorier och perspektiv på demokratibegreppet har studerats i anknytning till uppsatsen. Vi har i vår studie intervjuat sex olika lärare på högstadiet.Resultatet av studien visade att lärarna har goda kunskaper om vad demokrati innebär i sin undervisning. Samtidigt kan det konstateras att demokratibegreppet behöver lyftas fram ännu mer i skolans sammanhang för att medvetandegöra innebörden för eleverna..

Studiens syfte var att få en uppfattning om pedagogernas uppfattningar om att arbeta med färg i förskolan. Jag genomförde en intevjustudie med fyra pedagoger på två bildmedvetna förskolor. Studiens resultat visar att pedagogerna ser barnens utveckling av färgmedvetenhet som viktig för ett kreativt och reflekterande tänkande. I litteraturen menar flera författare att arbetet med färg i förskolan inte bara går ut på att göra rätt utan mycket består av att få prova och se vad man kan åstakomma. En del forskning säger att det har varit fokus på att mäta barnens kunskaper om kunskapen att kunna teckna och att målningen i sig har blivit åsidosatt.

AIM: To investigate  newly graduated nurses opinions on their introduction and preceptorship at Akademiska Sjukhuset in Uppsala. METHOD: A descriptive cross-sectional study using qualitative and quantitative evaluations. Data was collected by a questionnaire containing open and closed questions. Totally 42 participants took part in the study. Data analysis was obtained using descriptive statistics, thematic analysis and content analysis.

Projektledare inom Vägverket har i de flesta fall mer än ett projekt att hålla reda på, detta innebär att det kan var svårt att göra platsbesök och därmed veta hur projektet förlöper. Det är här byggledarna kommer in, som en förlängd arm åt projektledarna som kan vara på plats och på sätt ge daglig information till projektledaren om så krävs. I dagsläget finns det ingen vedertagen beskrivning om hur en byggledare ska arbeta, utan det skiljer sig mellan regionerna i Vägverket. Genom att precisera byggledarens roll i projektet skulle arbetet bli mer effektivt och tydligare för projektorganisationen. Syftet med undersökningen var att förstå och beskriva projektledarnas förväntningar och krav på byggledarna.