LKAB Wassara är ett företag som tillverkar sänkborrhammare till vattendrivna borrsystem för gruv- och anläggningsindustrin. Företaget går i nuläget igenom stora förändringar med mål att expandera. En del av förändringarna innefattar ledtidsreducering vilket var grunden till detta examensarbete inom civilingenjörsprogrammet Teknisk Design, Luleå tekniska universitet. Examensarbetet inriktades på möjligheterna att förkorta ledtider i Wassaras produktion genom att undersöka de processer företaget har hos leverantörer. Syftet var att ta reda på om det finns någon process som med fördel kan utföras i egen regi.

Ja.

Den här uppsatsen behandlar hur elevers reflekterande kring en utveckling inom ett ämne från årskurs sex till årskurs nio ser ut. Materialet består av ett inspelat material från vårterminen 2009. Skolan som eleverna har gått på är en friskola som arbetar utifrån portfoliometoden. Inom portfoliometoden är reflektion ett viktigt verktyg som eleverna ska använda sig av. I skolans kursplaner står det att elever ska kunna reflektera kring bland annat sin egen utveckling vilket också är syftet med den uppgift eleverna har fått i det granskade materialet.

Studien är utförd på Hammarplast Consumer AB med syftet att skapa djupare förståelse i hur producerande verksamheter arbetar med sina ständiga förbättringar och hur de kan på ett strukturerat sätt utföra förbättringar i den dagliga styrningen för att nå konkurrenskraftig och hållbar utveckling.För att detta skulle uppnås dokumenterades företagets vision och utmaning, som sedan bröts ned till ett detaljrikt måltillstånd med hjälp av att nuläget analyserades i den valda processen. Därefter gjordes små, snabba steg och korrigeringar mot måltillståndet, vilket genomfördes med planering, genomföring, reflektering och uppföljning. Det gav förbättringar som var värdehöjande för företaget och som resulterade i ett steg närmare visionen. Det strukturerade tillvägagångssättet, kata, bidrog till att medarbetarna blev engagerade och involverade.I de avslutande kapitlen fördes en diskussion om hur företaget kan på ett strukturerat sätt utföra deras ständiga förbättringar i den dagliga styrningen som kommer att föra dem emot en konkurrenskraftig och hållbar utveckling..

The aim of this study was to investigate preschool teacher?s perceptions about the curriculum goal concerning simple chemical processes. The result was based on narratives received by a qualitative study and semi-structured interviews of six preschool teachers. The results of the study showed that preschool teachers perceive that they actually are working in a relatively small scale with simple chemical processes and they do not really know what simple chemical processes are, and do not feel very familiar with the subject. Water, dough, mud, paint and baking were the most common activities that were used when working towards the curricular goal. However, it was never explained to the children that it was simple chemical processes they were working with during the activities, neither was it discussed among colleagues because of the uncertainty about the concept.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv synliggöra gymnasieelevers uppfattningar om vad som kännetecknar en kompetent dans- respektive matematiklärare, för att sedan göra en jämförelse mellan dessa. Då läraren ses som en ledare i klassrummet, tolkas den kompetente dans- respektive matematikläraren sedan ur ett ledarperspektiv. Metoden som använts i undersökningen är skriftliga reflektioner, vilket innebär att informanterna fritt har fått reflektera över vad som kännetecknar en kompetent dans- respektive matematiklärare och sedan skrivit ned sina tankar. Undersökningen är genomförd på två skilda gymnasieskolor inom två olika program, estetiska programmet med inriktning dans och teknikprogrammet. Danseleverna har fått reflektera över den kompetente dansläraren och teknikeleverna har fått reflektera över den kompetente matematikläraren.

Många organisationer idag har insett värdet av att styra genom värderingar. Trots seriösa försök är det ändå många som misslyckas. Vi har med denna uppsats haft som syfte att utifrån befintlig litteratur analysera innehållet i och villkoren för tänkbara processer, varigenom gemensamma värderingar kan skapas i en organisation. Vår studie har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie. Hela uppsatsen är en analyserande process, vilket gör att ett kort svar på vårt syfte är omöjligt att ge.

Strategiska beslut kan för många företag vara en problematisk process. En beslutsfattare måste ta hänsyn till flera olika faktorer innan denne fattar sitt beslut. Uppsatsen syfte är att identifiera och analysera hur faktorer såsom: långsiktiga mål, osäkerhet, omgivning, information och produktinnovation påverkar beslutsfattare in de strategiska besluten och dess processer. Den empiriska studien genomfördes med hjälp av en fallstudie på ett nystartat innovativt avknoppningsföretag. Intervjuer och observationer genomfördes med de huvudsakliga beslutsfattarna i företaget.

Metakognitiva processer och förmågor innefattar bland annat människans förmåga att reflektera över sin egen kunskapsnivå och minneskapacitet, och att utifrån detta till exempel kunna reglera tid och inlärningsstrategier vid inlärningssituationer. Kännetecknande för en person som räknas till att vara expert inom en viss domän är bland annat att denne anses kunna övervaka sin kunskapsnivå på ett korrekt sätt. Denna studie undersöker om personer med stor domänkunskap uppvisar en större förmåga till metakognitiv övervakning än vad personer med sämre domänkunskap gör. Aktuell kunskapsdomän i denna studie är deklarativ kunskap kring fotboll, och fotbollsspelare och ledare rekryterades som försöksdeltagare. Förmågan till metakognitiv övervakning mättes med hjälp av mätteknikerna Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness (ACME) och Metacognitive Knowledge Monitoring Assessment (KMA), där försöksdeltagarna i samband med att ett kunskapstest genomförs får avgöra vilka frågor de tror sig kunna eller inte kunna svaret på.

Den globala bilindustrin har enats om en teknisk specifikation, ISO/TS 16949, som kommer att ersätta de nuvarande nationella standarderna. Detta examensarbete har utförts på Gestamp HardTech AB i Luleå. Företaget utvecklar, tillverkar och marknadsför säkerhetskomponenter till bilindustrin. Under 2005 planerar företaget att certifiera sig enligt denna specifikation. Examensarbetet var ett delprojekt i certifieringsarbetet och inriktade sig på en kartläggning av företagets produktionsprocesser enligt de krav som ställs i ISO/TS 16949.

I denna studie undersöker jag olika lärares syn på kunskap, lärande och reflektion. Ett fokus ligger på hur lärare som nyttjar loggböcker lär sina elever att reflektera i sitt slöjdande. Studien är byggd på fem lärarintervjuer. Deweys teorier om tänkandets utveckling och Lyons teorier om reflektion ligger till stor grund för studien.I studien kommer jag fram till att samtliga lärare jag intervjuat arbetar och tänker mycket runtomkring reflektion och hur de ska lära ut reflektion till sina elever. Lärarna använder det praktiska arbetet i slöjden som en väg att lära eleverna att reflektera över olika situationer samtidigt som reflektionerna hjälper eleverna att på ett bra sätt komma vidare i sitt praktiska hantverkande.En intressant aspekt som visade sig under studiens gång är att en stor del av lärarnas tankar kring sin undervisning handlar om att lära ut personlighetsutvecklande förmågor såsom självförtroende och socialkompetens..

Under senare år har allt fler organisationer och företag insett hur viktigt det är att identifiera och förstå sina processer, och för att kunna styra och utveckla dem, är det bra att veta vilka de är. Därför vill Reumatologi kliniken veta vad som händer med patienter som har psoriasis artrit, när dem är nyinsjuknade eller ska börja behandlas på deras klinik, samt hur hanteras smärtproblematiken, när de återkommer till kliniken, detta har vi gjort genom att kartlägga processer och sammanställa på vilka olika sätt dessa patienter hanteras på kliniken idag, vart remitteras de? Hur ofta förekommer detta? Vad gör att vissa remitteras och andra inte? Förslag på hur kliniken kan använda denna kartläggning i framtiden.Detta examensarbete genomfördes på uppdrag av:Centrum för Teknik i medicin och hälsa, CTMH, i samarbete med Karolinska Sjukhuset. Arbetet omfattar 15 högskolepoäng.Vid detta arbete har vi använt oss av djupgående intervjuer för att få en djupare insyn i den reumatologiska klinikens handläggningsprocesser. En konstruktionsmodell har utvecklats för att identifiera vilka intervjufrågor som är relevanta för detta projekt.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka om berättelsen kan fungera som katalysator för elevernas reflektion över sig själva och deras situation i ett postmodernt samhälle. Väsentliga frågor i sammanhanget blev dels huruvida de själva kunde bli medvetna om och reflektera över sina egna och andras strategier i en sådan omfattande social omvandling. Ett sådant fenomen som kom i fokus var vårt behov av ytliga statussymboler. Det i grunden kvalitativa arbetet bygger på tre synvinklar och tillika källor. För det första, mig själv som oundvikligt subjektivt filter; för det andra eleverna och för det tredje, mediala källor som på olika sätt har kunnat användas i sammanhanget. Under arbetets lopp har jag kommit fram till att arbetets informativa, reflektiva och diskursiva processer i sig utgjorde ett lika intressant material som slutsatserna..

I den här studien intervjuas tretton kristna hbt-personer om kristna normers roll i ?komma ut?-processer. Syftet med studien är att söka en förståelse för hur sexuell identitet kan skapasunder ungdomsår utifrån de normer och värderingar som kan finnas i kristna kontexter.Slutsatsen är att det i kristna kontexter ofta finns en stark heteronorm som gör det konfliktfylltför kristna hbt-personer att leva ut sina sexualiteter.För att hälsa ska kunna uppnås för kristna hbt-personer krävs en kristen kultur som inte baraaccepterar, utan även tar ställning för att all kärlek i trohet och respekt är lika värdefull ochlika rikligt välsignad som den heterosexuella..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur gymnasieelever ges möjlighet att reflektera över sitt eget skapande i Bild. Studien har utförts inom ramen för Estetisk verksamhet då dess kursplan anger reflektion som ett av målen för Godkänt betyg. Då det ingår i lärarens arbete attytterst ansvara för planering av kursen utifrån aktuell kursplan, utgår studien från ett lärarperspektiv. För att se hur bildundervisningen ger möjlighet till reflektion har observationer utförts på tre gymnasieskolor med påföljande intervjuer med respektive lärare. Studien granskar nuvarande, dåvarande samt en föreslagen kursplan, för att se vilken betydelse som ges begreppet reflektion.