Stadens offentliga rum i form av parker och grönstråk är platser som har betydelse både för stadsbornas rekreation och sociala kontakter. Det är platser där människor kan få olika intressen tillfredsställda och miljöer där många olika former av relationer kan äga rum. Det är här människor kan träffa likasinnade för en specifik aktivitet, träffa nya människor för alltifrån tillfälliga till djupare relationer samt känna gemenskap med andra i området. Dessa miljöer är alltså viktiga mötesplatser på många olika sätt för många olika människor. För att aktiviteter och möten ska kunna ske i de gröna offentliga rummen måste dock gestaltningen av platsen stödja och ge möjligheter till det, vilket inte 1900-talets storskaliga och funktionsinriktade planering har gjort. Inflyttningen till städerna ställer idag större krav på de offentliga miljöernas mötesplatser.

Jakten på den försvunna stadsmässigheten Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad fenomenet stadsmässighet innebär och att därmed få en djupare förståelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta på ett bättre sätt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmässigt byggande innebär enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skäl att bygga stadsmässigt och vad finns det för faktorer som försvårar möjligheterna att skapa stadsmässiga städer? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt där stadsmässighet har stått i centrum. Arbetet baseras på litteraturstudier samt studiebesök. Examensarbetet börjar med en kortfattad begreppsgenomgång där begreppen stad, stadsmässighet, urban och urbanitet diskuteras.

Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön, med fokus på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas även ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfältet har visat att det inte finns något entydigt svar på vad som karaktäriserar en offentlig plats.

Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön, med fokus på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas även ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfältet har visat att det inte finns något entydigt svar på vad som karaktäriserar en offentlig plats.

Undervisning av barn med koncentrationssvårigheter i vanligt klassrum. En intervjustudie med utgångspunkt i tre lärares livshistoria Gunilla Windahl Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur ?erkänt duktiga? klasslärare anpassar klassrumsmiljö, bemötande och undervisning för barn med koncentrationssvårigheter i grundskolans vanliga klasser. Frågeställningarna var: Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av klassrumsmiljön kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av klassrumsmiljön? Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av bemötande och i undervisning kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av bemötande och i undervisning? De data som används i denna studie är kvalitativa.

Att människor idag avstår från att delta i sociala aktiviteter i samhället på grund av att de känner sig otrygga i kollektivtrafiken, och då särskilt på hållplatser och vägarna till och från, går inte ihop med Göteborgsregionens mål om en ökad användning av kollektivtrafiken. För att få fler att välja kollektivtrafiken som färdmedel måste tryggheten kring hållplatserna öka, vilket skulle innebära fördelar för både hälsa, miljö och välfärd. Det är speciellt kvinnor som anger att de, särskilt kvällstid, avstår från vissa aktiviteter för att de inte känner sig trygga på hållplatsen eller väljer att gå långa omvägar hem för att de känner sig otrygga. Olika fysiska åtgärder, i det offentliga rummet, påverkar den upplevda tryggheten hos människor och med enkla medel tryggheten öka avsevärt på en plats.Syftet med detta arbete är att belysa trygghetsfrågor i samband med hållplatser i Göteborg för att bidra till den debatt som finns angående trygghet i kollektivtrafiken.För att göra detta har en analysmetod tagits fram och ett verktyg har utformats för att undersöka tryggheten på en hållplats och dess närmaste omgivning. Detta kommer att underlätta prioriteringar och utveckling av platsen ur en trygghetssynpunkt.En omfattande litteraturstudie har genomförts för att få en uppfattning av begreppet trygghet och vad det innebär.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att ta reda på om nära-döden-upplevelser är trovärdiga samt vilket religiöst värde de har. NDUerna har blivit vanligare och vanligare i takt med att läkarna har blivit duktigare på att återuppliva människor. Vittnesbörden om NDUerna är mycket lika varandra, även om detaljerna i berättelserna kan variera. En fullständig NDU kan gå till så här: Först infinner sig en känsla av frid och ro. Om man har haft ont känner man inte längre sina smärtor.

Det överordnade syftet med examensarbetet är att agera platsskapande landskapsarkitektur. Studiens mål är därför att formulera hur ett curatoriellt handlande med ljudinstallationer, musik och performance kan betraktas som platsgestaltning och som arkitektur. Det innebär att formulera vad en plats är och hur dess auditiva och visuella arkitektur intervenerar, det vill säga agerar mellankommande eller förmedlande mellan iscensatta ljud, lokalitetens egna ljud och dess landskapbild. Jag intresserar i denna studie för plats som fenomen och inte som dess bruksmässiga funktion. Plats ser jag som länken mellan individ, kollektiv och landskap, mellan språk, perception, handling och kunskap.

Idag bor ungefär en tredjedel av jordens befolkning i hus som är byggda av lera. I Sverige byggs det endast i liten skala med detta byggmaterial och då främst i egen regi. De människor som sysslar med detta tror att leran har goda egenskaper som byggnadsmaterial, bland annat en god värmelagringsförmåga. När det idag byggs hus sätts stort fokus på att husens U-värden ska vara så låga som möjligt medan man bortser ifrån konstruktionens värmelagringsförmåga. En massiv lervägg utan isolering får ett högt U-värde, vilket man idag vill undvika.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Det här är ett examensarbete på 30 hp utfört 2012 på vid institutionen för stad och land på SLU i Ultuna. Bakgrunden är att Stockholm under flera års tid har haft en väldigt repressiv inställning gentemot fenomenet graffiti, det brukar kallas för nolltoleransen. Stadens styrande antog 2007 en skärpt klotterpolicy i vilken det fastslås att ?staden inte ska medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstånd från klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden skall heller inte medverka till verksamheter som på något sätt kan väcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.? Policyn och i synnerhet formuleringen ovan har fått utstå mycket kritik, efter att staden lagt sig i diverse kulturarrangemang med graffiti som tema.

I följande text presenteras sammanfattningen av syftet och sammanfattningen av studien. Syftet med denna studie var att göra en komparativ studie av etik i dokumentation när det gällde den offentliga sektorn och den ideella sektorn; en undersökning som lyftes fram av vilken etisk betydelse dokumentation har när det gäller rättssäkerhet och integritet för den enskilde. Huvudresultaten resulterade i kategorierna respekten för människor, rättssäkerhetens betydelse, värdighet och integritet samt kvalitetsnormer för socialt arbete. Dessa kategorier visade sig vara väsentligt för etik i socialt arbete när det gällde dokumentation. Resultatet visade att det inte fanns någon enkel definition av respekt, men en gemensam nämnare var bemötande, som i väldigt stor utsträckning handlar om hjärtat av den sociala verkligheten; vardagens möten och utbyten av ord och handlingar människor emellan. Det fanns likheter mellan kommunen och Nya kvinnojouren på hur man såg på fenomenet respekt. Detta innebar förpliktelser gentemot andra människor, att se deras behov och svårigheter samt ta ansvar för dem När man bemöter någon med respekt inom socialt arbete krävs det mental närvaro och lyhördhet. Socialt arbete betyder att man ska bemöta människor med respekt, vänlighet, tillit och jämlikhet. Informanterna berättade sin syn på hur dokumentation kan påverka människor både positivt och negativt.

Uppsatsen är både ett teoretiskt arbete om stadsodling och en gestaltning av en köksträdgård.Under vintern 2010 åtog sig sju studenter uppdraget att skapa en experimentell köksträdgårdsom en fördjupning och vidareutveckling av 2009 års utformning av köksträdgården vidingången till Wanås skulpturpark. Mitt examensarbete består i att utifrån en jämförande studiemellan teorierna om trädgårdsstäder kring förra sekelskiftet och den nu pågåendediskussionen om hur staden ska odlas utarbeta ett gestaltningsförslag för en del avköksträdgården.Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie över trädgårdsstaden där jag tar avstamp iEbenezer Howards visioner om trädgårdsstäder som en lösning på de problem som uppkomtill följd av förra sekelskiftets snabba urbanisering. När trädgårdsstadsidéerna konkretiseradesi Sverige mellan 1905 och 1930 blev det i form av förstäder och egnahemsträdgårdar. Mycketav de ideologiska utgångspunkterna om självförsörjande småstäder och kollektivt ägd markgick förlorade. Jag har jämfört trädgårdsstadens ursprungliga ideal med de tankar och visionersom finns i dagens stadsodlingsrörelser.

Detta examensarbete handlar om tillgängligheten i staden för personer med nedsatt syn eller med rörelsehinder. De krav de båda grupperna ställer på utformningen av gångvägnätet undersöks och gångvägnätet i Halmstad inventeras för att se om det uppfyller dessa krav. Syftet är att visa hur man med enkla medel kan öka stadens tillgänglighet och användbarhet. Till grund för arbetet ligger ett antal viktiga begrepp som måste redas ut. Det första är funktionsnedsättning.