Etik i socialt arbete
I följande text presenteras sammanfattningen av syftet och sammanfattningen av
studien.
Syftet med denna studie var att göra en komparativ studie av etik i dokumentation
när det gällde den offentliga sektorn och den ideella sektorn; en undersökning som
lyftes fram av vilken etisk betydelse dokumentation har när det gäller
rättssäkerhet och integritet för den enskilde.
Huvudresultaten resulterade i kategorierna respekten för människor,
rättssäkerhetens betydelse, värdighet och integritet samt kvalitetsnormer för
socialt arbete. Dessa kategorier visade sig vara väsentligt för etik i socialt arbete
när det gällde dokumentation.
Resultatet visade att det inte fanns någon enkel definition av respekt, men en
gemensam nämnare var bemötande, som i väldigt stor utsträckning handlar om
hjärtat av den sociala verkligheten; vardagens möten och utbyten av ord och
handlingar människor emellan. Det fanns likheter mellan kommunen och Nya
kvinnojouren på hur man såg på fenomenet respekt. Detta innebar förpliktelser
gentemot andra människor, att se deras behov och svårigheter samt ta ansvar för
dem När man bemöter någon med respekt inom socialt arbete krävs det mental
närvaro och lyhördhet. Socialt arbete betyder att man ska bemöta människor med
respekt, vänlighet, tillit och jämlikhet.
Informanterna berättade sin syn på hur dokumentation kan påverka människor
både positivt och negativt. Dokumentation kan få konsekvenser, det positiva med
dokumentation är att klienterna får ta del av det som skrivs och ha synpunkter.
Har det skrivits något i utredningen som klienterna inte är med på så kan man gå
in och göra en revidering och då står det att personerna har ringt och berättat
vilket som var felaktigt och vad de ville lägga till i utredningen. Dokumentation
ska ge en bild av hur den enskilde klarar sin vardag, ges full delaktighet i
samhällslivet samt känna sig trygg och uppleva meningsfullhet i gemenskap med
andra. Det är frivilligt för den enskilde att medverka i upprättandet av en
levnadsbeskrivning och den görs alltid med respekt för den personliga
integriteten.
Nya kvinnojouren är ingen myndighet så de har ingen anmälningsskyldighet, om
kvinnan inte har barn med. Nya kvinnojouren anmäler aldrig något i
kvinnojourens namn, kvinnorna måste känna sig trygga och säkra. Det var
intressant att ta del av hur man ser på fenomenet rättssäkerhet mellan kommunen
och Nya kvinnojouren. Resultatet visade ett samband med tidigare forskning där
Nordfeldt & Söderholm (2002) beskriver den samhällsteoretiska modellen där
kvinnojouren står för en grundläggande ideologi, inga krav inom de olika
verksamheterna, varken på de utsatta eller på personalen. Ett mervärde som också
lyftes fram var att utsattas integritet skyddas och bevaras i frivilliga
organisationers verksamheter.
Informanterna berättade hur de såg på hur dokumentation kan påverkar
människors integritet. Socialsekreterarna berättade att många som kommer för att
få hjälp tycker att det överhuvudtaget är jobbigt att vara där, de känner sig
kränkta. Sen finns det personer som kommer in och äger rummet och tycker att de
har rätten till allt, de kan lagen utantill och vet sina rättigheter. Nya kvinnojouren
hade inte upplevt att kvinnornas personliga integritet kränkts när dem kommer dit,
utan kvinnorna tar det som att de som arbetar där är medmänniskor och gör så gott
de kan. Kvinnor som kommer dit är oftast så chockade, och när man kommer i det
stadiet så är det de minsta dem tänker på.
En intressant aspekt var att det existerade två vitt skilda perspektiv på hur
människorna känner sig som kommer för att söka hjälp. Myndighetspersonerna
beskrev ett negativt möte, där majoriteten av klienterna som kom dit hade en
anknytning till ?värdighets? ? fenomenet. Nya kvinnojouren beskrev att kvinnorna
som kom dit upplevde att de fick hjälp av medmänniskor och att det var positivt.
Nya kvinnojouren arbetar ideellt och för många kvinnor är det en fristad där de får
en privat sfär som inte är tillgänglig för myndigheternas insyn. Ett mervärde som
också lyfts fram av Nordfeldt & Söderholm (2002) är att utsattas integritet
skyddas och bevaras i frivilliga organisationers verksamheter.
Ronnby (1993) beskriver hur socionomen befinner sig i en maktposition i
förhållande till hjälpsökande människor som befinner sig i en utsatt situation.
Socionomens handlingar har därför stor betydelse för dessa människor. Resultatet
visade ett samband med tidigare forskning, Svedberg (2006) visar enligt
socialpsykologiskt perspektiv att i socialt arbete kommer man i kontakt med
människor i utsatta situationer, människor vilka är beroende av att de insatser som
erbjuds är av god kvalitet och av att de blir bemötta med respekt för sin
självbestämmanderätt och integritet.
Resultatet visade att den utveckling som har skett de senaste årtiondena med
besparingskrav har lett till att allt mer av kommunernas välfärdstjänster har
kommit att bedrivas i den ideella sektorn. De intervjuade berättade deras
erfarenhet av att samarbeta med varandra. Studier visar att förhållandet mellan
frivilligorganisationer och kommuner kännetecknas av samarbete, integration
samt ömsesidigt beroende. Idag lyfts frivilliga organisationer fram i ljuset och
tillräknas en rad positiva värden som medmänsklighet, värme, engagemang,
kreativitet, spontanitet, flexibilitet.
Det finns klart skillnader mellan intervjupersonernas arbetssätt, socialsekreterarna
arbetar som professionella och är bundna till lagar och riktlinjer inom kommunen.
Medan Nya kvinnojouren arbetar som medmänniskor och inte är bundna till
någon myndighet. Resultatet stöds av tidigare forskning, Blennberger (2005)
skriver om att allt socialt arbete förutsätter någon form av struktur för etiska
värden och normer. Det kan finnas tydliga risker att det skapas oklarheter mellan
kommunen och frivilliga organisationer när det gäller ansvaret gentemot
hjälpsökande människor. Av resultatet framkom att det finns lett samband från
tidigare forskning där
Meuwisse & Sunesson (1998) beskriver det samhällsteoretiska perspektivet där
socialarbetaren ska göra ett bra arbete, bl.a. att det finns tillgång till resurser för
att arbeta effektivt, samt att ha inflytande över sin egen arbetssituation. Det är
också av största vikt att socialarbetaren kan påverka socialvårdens metoder och
arbetsformer. Brister detta får det konsekvenser genom att utsatta människors
behov av vård, omsorg och stöd inte kan tillgodoses på ett tillfredställande sätt.