Titel: Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av smÄ aktiebolag- med hÀnsyn till avskaffandet av revisionsplikten.Författare: Elmedina Bajramovic, Naida Bajramovic och Helena ErgulBakgrund: Regeringen beslöt Är 2010 om att avskaffa revisionsplikten för smÄ bolag. Bland dessa företag Àr aktiebolag den mest betydande dÄ dessa Àr mer framtrÀdande i Sverige. Bakgrunden till denna lagÀndring var att det Europeiska rÄdet ville reducera de administrativa kostnaderna för smÄ bolag. Redovisnings- och revisionskostnader Àr framförallt besvÀrliga för smÄ bolag och dÀrför skulle denna typ av företag gynnas av lagÀndringen. Avskaffandet av revisionsplikten kommer inte endast att pÄverka det lilla aktiebolaget utan Àven dennes intressenter.

Syftet med studien ?r att bidra med ?kad kunskap om hur fritidshemmet kan vara en h?lsofr?mjande arena f?r eleverna med fokus p? fysiska aktiviteter. Studien har sin utg?ngspunkt i tidigare forskning som belyser problematiken kring att barn och ungas fysiska inaktivitet ?kar, vilket kan medf?ra en ?kad h?lsorisk. Forskningen visar ?ven att fysiska aktiviteter kan minska depressiva symptom och st?rka b?de koncentrationsf?rm?gan samt s?mnkvalit?n.

Detta examensarbete har genomförts vid Institutionen för produktionsekonomi pÄ Linköpings tekniska högskola. Uppdragsgivare har varit Svenskt NÀringsliv och arbetet har utförts pÄ Södersjukhuset i Stockholm. Syftet med arbetet har varit att kartlÀgga flödet av patienter med sökorsak höft genom sjukhusets akutmottagning och ortopediska verksamhet, för att dÀrefter analysera detta och föreslÄ ÄtgÀrder som kan minska vÀntetider och öka genomflödet. PÄ akutmottagningen har tre aktiviteter visat sig vara viktigare Àn de övriga, nÀmligen lÀkarundersökning, röntgen och inlÀggning pÄ vÄrdplats. Anledningen till detta Àr att vÀntan till de aktiviteterna utgör cirka tvÄ tredjedelar av en patients tid pÄ akutmottagningen.

ProblemstÀllning: Ett ansvarsfullt företagande Àr idag en viktig konkurrensfördel. Företagen mÄste kunna balansera ekonomiska intressen med miljöfrÀmjande ÄtgÀrder och pÄ ett trovÀrdigt sÀtt kunna visa att de arbetar för en hÄllbar utveckling. Det finns mÄnga alternativ gÀllande en investering i sociala och miljöfrÀmjande ÄtgÀrder men det saknas ofta riktlinjer för hur arbetet bör genomföras. Genom Kyotoprotokollets olika projekt har en marknad uppstÄtt dÀr organisationer erbjuder företag en möjlighet att investera i projekt för att reducera koldioxidutslÀpp. Vad en investering i denna marknad innebÀr Àr det fÄ undersökningar som visar.

Bakgrund och problem: Majoriteten av försÀljningen mellan företag, samt mellan företag och offentlig sektor sker via handelskrediter. Detta leder till att företagen ofta blir utsatta för risker i form av sena och uteblivna betalningar. I sÄdana situationer finns det behov av riskreduceringsmekanismer som ska reducera och minimera dessa risker. Mekanismerna för reducering av risker har vi fördelat i tvÄ kategorier, privata och offentliga. Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka vilka av dessa mekanismer som har störst inverkan pÄ beviljandet av handelskrediter.

Detta examensarbete Àr utfört vid Institutionen för produktionsekonomi pÄ Linköpings tekniska högskola, för Scania Motortillverkning i SödertÀlje. Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga ledtider i motortillverkningens produktion och att ta fram förbÀttringsförlag och arbetsmetoder för ledtidsreducering. Av Scania Motortillverknings totalt 13 flöden valdes fyra att studeras. De fyra flödena har olika karakteristik och representerar i viss mÄn samtliga produktionsflöden. Slutsatserna i detta arbete bygger pÄ en omfattande kartlÀggning, vilken innefattar ledtider och operationstider men Àven hur förflyttning av material sker och hur buffertar byggs upp.

Problemformulering: Hur kan en riskklassificering av artiklar bidra till att lagret optimeras?Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att sÀnka GE Healthcares lagernivÄ med Ànnu icke förÀdlade artiklar samt, om det behövs, upprÀtta ett optimerat sÀkerhetslager baserat pÄ artiklarnas riskbenÀgenhet. Detta för att minimera onödig kapitalbindning, öka lageromsÀttningshastigheten samt kunna bibehÄlla samma servicegrad företaget har idag. Tanken Àr att vi utifrÄn detta ska utforma en dynamisk formel, en algoritm, som ska kunna kÀnna av förÀndringar i klassningar av de olika faktorer som Äterspeglar artiklarnas riskbenÀgenhet. För att utifrÄn detta kunna rekommendera vilka materialstyrnings- och sÀkerhetslagerstrategier som ska anvÀndas.

Uppsatsen utgÄr frÄn resultatet av Holmen AB:s medarbetarenkÀt Holmen Inblick 2011 i vilken 55 till 65 procent av cheferna uppgav att de kÀnner sig delaktiga i mÄl, budget respektive verksamhetsplan. EnkÀtens resultat avviker frÄn ledningens önskade utfall, vilket i uppsatsen omnÀmns som ett styrglapp.Studiens syfte Àr att analysera vad som orsakar ett styrglapp genom att klarlÀgga varför och till vilken grad chefer i Holmen Àr medvetna om, och kan pÄverka, mÄl, budget och verksamhetsplan. Genom att förstÄ detta kan de ÄtgÀrder som krÀvs för att reducera styrglappet identifieras av koncernledningen. Studien avgrÀnsas till att analysera hur organisationens struktur, kontroll och kommunikation pÄverkar styrglappet.I studien anvÀnds en kvalitativ intervjumetod dÀr 17 chefer pÄ tvÄ bruk i Holmens koncern har intervjuats individuellt. DÀrtill intervjuades platschefen för respektive bruk samt Holmens HR-direktör.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Scania CV AB och syftat till att utveckla varningsmetoder och anvÀndargrÀnssnitt för ett tekniskt system avsett att reducera antalet allvarliga olyckor mellan oskyddade trafikanter och Scanias stadsbussar i urbana trafikmiljöer. Fokus har i första hand legat pÄ att utveckla förarvarningsmetoder. Under arbetets gÄng har dock ett behov identifierats av att utvidga systemet till att Àven inkludera varningar riktade mot trafikanter i fordonets nÀromgivning samt passagerare ombord. Det som ingÄr i föreslaget slutkoncept Àr en varningsstrategi, definierade risknivÄer, riskomrÄden kring fordon och detekterade objekt samt utformning av varningssignaler riktade mot förare, trafikanter i fordonets nÀromgivning samt busspassagerare. Samtliga varningssignaler Àr kopplade till en gemensam varningsstrategi indelad i 4 risknivÄer.

Dagens samhÀlle Àr i behov och strÀvar efter att fÄ ner energianvÀndningen. Inte minsti byggsektorn dÀr nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sÀnka vÄrenergiförbrukning och dÄ Àven fÄ ner vÄra energikostnader. Ett sÀtt att reducera dessabÄda faktorer Àr att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att vÀlja en viss typ ventilationssystem Àr dÀremot inte alltid ett enkelt beslutdÄ det finns ett flertal olika principer av system man kan utgÄ ifrÄn för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan anvÀnda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat pÄ de förutsÀttningar som finns dÄ man utformarett ventilationssystem för en förskola.

Denna rapport Àr resultatet av en analys som gjorts vid Vest-Woods fabrik i Forserum under vÄren 2007 i syfte att reducera interna transporter. Vest-Wood AB i Forserum tillverkar dörrar för den svenska marknaden men förser ocksÄ en annan fabrik (SdrFelding i Danmark) i samma koncern med dörrstommar. Materialhantering för att förse Sdr Felding fabriken med dörrstommar medför i dagslÀget mycket interna transporter i Forserumsfabriken. För att klara ojÀmn efterfrÄgan frÄn Sdr Felding fabriken samt för att kunna jÀmna ut sin egen produktion har Forserumsfabriken valtatt lagerföra de tolv artiklar som bestÀlls mest frekvent frÄn Sdr Felding fabriken. Buffertlagret vid Forserumsfabriken dÀr artiklarna lagerförs Àr placerat ca 200 m frÄn produktionen vilket medför mycket intern transport för hantering av dessa.

Boliden Mineral AB (Boliden) Àr Europas ledande metallföretag med kÀrnkompetens inom bl.a. gruvdrift och smÀltverk. Rapporten behandlar frÄgestÀllningarna kring detaljplanering (korttid resursplanering) och produktionsprocesser hos Bolidens underjordsgruvor; Garpenberg, Kristineberg, Renström och Tara.Gruvorna brottas med Äterkommande störningar av olika slag i produktionsledet vilket pÄverkar mÄluppfyllelse (planföljsamhet) för de faststÀllda veckoplanen. Företagets senaste tidstudie i Kristineberg visar att maskinernas utnyttjandegrad inte motsvarar förvÀntningarna och har en fallande trend. Tidstudien visar Àven att maskinfel utgör ca 40 % av totala störningarna.

I alla dagens företagsformer mÄste det dÀr Àgarens ansvar Àr begrÀnsat stÀllas sÀrskilda krav över hur resultat och stÀllning redovisas utÄt för företaget. Företagets olika intressenter mÄste inneha ett förtroende för den information som företaget lÀmnat om sin ekonomiska situation samt Àven pÄ förvaltningen. Ansvaret för detta ligger hos styrelse och VD pÄ företaget. Revisorns roll Àr dÀrmed att kvalitetssÀkra den information som företaget lÀmnat. Det finns lagregler för revision och hur den skall utföras, dessa regler Àr olika för olika företagsformers förvaltning, redovisning och bestÀmmelser, om vilket typ av information som skall lÀmnas om den ekonomiska situationen.

Vid tillverkningen av drivlinekomponenter Àr vÀrmebehandlingsprocessen en process som stÄr för en stor del av tillverkningens resursförbrukning. Med framtida stigande el- och propanpriser Àr det viktigt för industrin att identifiera möjligheter till energieffektivisering samt minska den egna resursförbrukningen. En minskning medför lÀgre kostnader och bÀttre miljö samtidigt som företaget bibehÄller sin konkurrensförmÄga. Arbetet har utförts vid Volvo CE Component division AB i Eskilstuna och syftade till att kartlÀgga vÀrmebehandlingsprocessen sÀtthÀrdning och att lyfta fram potentiella förslag till ÄteranvÀndning av spillvÀrme. Utöver kartlÀggningen genomfördes Àven en benchmarkingstudie för att belysa hur arbete kring resurseffektivisering sker inom andra företag med vÀrmebehandling och hos leverantörer av ugnsutrustning.

I och med den tillvÀxtprognos som Göteborgs Stad har sÄ kommer Àven godstransporterna attöka. Syftet med studien Àr dÀrför att identifiera slöserier i kommersiell godstrafik med hjÀlp avLean Productions 7 + 1 slöserier. Slöserierna skall sedan anpassas för att kunna framstÀllas i enLeanbaserad slöserimodell för den kommersiella godstrafiken. Dessa kommer sedan teoretisktatt effektiviseras eller elimineras. TillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av kvalitativa observationer,intervjuer samt teoriinsamling.Lean Production Àr ett produktionssystem och synsÀtt framtaget av Japanska företaget Toyota.Dess tvÄ huvudprinciper Àr att företagen alltid ska respektera mÀnniskor och sina medarbetaresamt stÀndigt jobba med förbÀttringar för att bli sÄ effektiva och produktiva som möjligt.FörbÀttringarna sker i form av att identifiera Leans 7+1 slöserier för att dÀrefter reducera ellereliminera dem.Studiens resultat Àr hÀpnadsvÀckande hur ineffektiva vissa transporter Àr.