Sökresultat:
870 Uppsatser om Reducera administrativ börda - Sida 41 av 58
?Jag ringer inte ambulans? - patienters upplevelser av att drabbas av akut koronart syndrom. En kvalitativ intervjustudie.
Patienter med akut koronart syndrom Àr idag en stor utmaning för svensk ambulanssjukvÄrd. SmÀrt- och Ängestproblematiken Àr speciellt viktig ur ett vÄrdvetenskapligt perspektiv. Det Àr kÀnt att ett bra bemötande frÄn ambulanspersonalen och noggrannhet i den specifika omvÄrdnaden optimerar patientens upplevelse av given vÄrd. Patienternas upplevelser av vÀntan pÄ vÄrd och omhÀndertagandet i ambulansen Àr dÀrför aspekter som bör studeras ytterligare för att utveckla det prehospitala vÄrdandet. Syftet med studien var att fördjupa kunskaperna om patienters upplevelser av vÄrdandet vid akut koronart syndrom i samband med ambulanssjukvÄrdens omhÀndertagande.
IAS 36 - nedskrivning av goodwill : TillÀmpad redovisning i ett börsnoterat företag
Börsnoterade företag, belÀgna inom EU, Àr sedan den 1 januari Är 2005 tvingade till att upprÀtta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfÀrdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket Àr att kunna skapa en ökad jÀmförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt sÀte belÀget i olika nationer. PÄ motsvarande sÀtt finns Àven mÄlsÀttningar att stÀrka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillÀmpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. DÀr standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer dÄ ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger.
Olika syn pÄ kunskap? : En kvalitativ studie av lÀroplanen i Sverige respektive Finland
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilken kunskapssyn som framtrÀder i Sveriges respektive Finlands lÀroplan för grundskolan samt i kursplanen för idrott och hÀlsa. Detta med hjÀlp av tvÄ frÄgestÀllningar:Vilka likheter och skillnader finns i lÀroplanens övergripande del lÀnderna emellan?Vilka likheter och skillnader finns i kursplanerna för Àmnet idrott och hÀlsa?Med "lÀroplanens övergripande del" menar jag de delar som berör skolan som helhet, det vill sÀga allt det som finns skrivet fram till att skolans Àmnen presenteras var för sig i sÄ kallade kursplaner.MetodDenna studie kan ses som en kvalitativ textanalys pÄ delar ur den svenska och den finska lÀroplanen. Texterna har tolkats och analyserats med hjÀlp av en modell som gÄr ut pÄ att reducera, presentera och verifiera textens innehÄll.ResultatBÄde likheter och skillnader i de bÄda lÀndernas lÀroplaner förekommer, bÄde i den övergripande delen samt i kursplanen för idrott och hÀlsa. I frÄgan om vilken kunskapssyn som framtrÀder finns en genomgÄende trend som visar att den bakomliggande tanken i den svenska lÀroplanen hela tiden Àr att eleverna ska bli "praktiskt kloka", medan den finska skolan i större utstrÀckning vill förmedla kunskap av typen "teoretisk och praktisk kunskap".SlutsatsDet visar sig i lÀroplanerna att det skiljer sig i synen pÄ kunskap mellan den svenska skolan och den finska.
Modulförvaringen Blox.
Sandvik stÄr inför mÄnga nya utmaningar dÄ vÀrlden globaliseras. Sandviks strategiska plan syftar till att nÄ vÀrldsklass inom verksamheten och vÀrdeskapande för aktieÀgarna. Sandvik Mining and Construction Köping AB Àr i startfasen nÀr det gÀller förbÀttringsarbete och 5S. 5S stÄr för sortera, systematisera, stÀda, standardisera och se till.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur man genomför en förÀndring pÄ bÀsta sÀtt och applicera det pÄ implementeringen av 5S pÄ Sandvik Mining and Construction Köping AB. MÄlet med examensarbetet Àr frÀmst att göra en nulÀgesbeskrivning samt utveckla och arbeta efter framtagen arbetsmodell.
Framtagandet av gestaltningsskiss i sjukhusmiljö med sten och stenpartivÀxter som utgÄngsmaterial
Enligt forskning har riktig natur och bilder av natur en avstressande effekt pÄ mÀnniskor i sjukhusmiljö. Stenpartier byggs ofta för att simulera naturliga förhÄllanden och kan upplevas som en tredimensionell landskapsmÄlning som förÀndras med Ärstidens vÀxlingar.Syftet med denna studie Àr att komma fram till en gestaltningsskiss med hjÀlp av sten och stenpartivÀxter. Gestaltningen tÀnkta plats Àr utanför GÀvle sjukhus. Fokus har lagts pÄ stenpartiets uppbyggnad, vÀxternas krav och anpassningen till sjukhusmiljön.För att ta reda pÄ ett stenpartis uppbyggnad och stenpartivÀxters krav pÄ vÀxtmiljö har bÄde en litteraturstudie och platsbesök med intervjuer gjorts. Litteraturen Àr sökt via LIBRIS.
Stigma vid psykisk sjukdom
1995 genomfördes i Sverige en psykiatrireform med syfte att normaliserapsykiskt funktionshindrades livsvillkor, integrera dem i samhÀllet, frÀmja derasrehabilitering och förebygga hospitalisering. Reformen har dock inte varit heltlyckad gÀllande integreringen i samhÀllet, de psykiskt funktionshindrades vardagprÀglas fortfarande av utanförskap, diskriminering och social isolering. Motsatsentill delaktighet och gemenskap kan beskrivas med begreppet stigmatisering. Idenna studies bakgrund lyfts begreppet empowerment eftersom hög grad avempowerment har visat sig reducera stigmaupplevelsers negativa verkan.Dessutom beskrivs, i bakgrunden, Joyce Travelbees teori om mellanmÀnskligarelationer. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att, med utgÄngspunkt i vadpsykiskt sjuka uttrycker, undersöka vad sjuksköterskor i omvÄrdnadsarbetet kangöra för att lindra upplevelser av stigmatisering.
Konstruktionen av offer i den rÀttsliga argumentationen om vÄldtÀkt : en problematisering av hur förestÀllningar om kön och sexualitet inverkar pÄ förstÄelsen av vÄldtÀkt
Syftet med uppsatsen Àr att utröna om det gÄr att urskilja nÄgra könsstereotypa mönster inom den straffrÀttsliga processen i vÄldtÀktsmÄl. Min frÄgestÀllning Àr: Finns det nÄgon förutbestÀmd mall över hur mÄlsÀgande skall agera i den rÀttsliga tillÀmpningen av bestÀmmelserna om vÄldtÀkt i 6:1 BrB, för att anses vara trovÀrdig? En grundlÀggande utgÄngspunkt i diskussionen Àr att förestÀllningarna om rÀtten uppstÀller de kriterier som skall gÀlla för rÀtten och den praktiska tillÀmpningen. VÀrderingar och förestÀllningar om rÀtten Àr dÀrmed centrala för förstÄelsen av rÀtten och den juridiska processen. Jag har valt att rikta fokus mot den straffrÀttsliga processen rörande vÄldtÀkt och centralt blir dÄ Àven förestÀllningar om genus.
S.K.I.F.T. ? Skiftarbetares Kostvanor Inom Företaget Tekniska verken
Skiftarbetare Àr en utsatt grupp dÄ Ätskilliga hÀlsoproblem kan urskiljas hÀr. Eftersom skiftarbetare har flera riskfaktorer för utvecklandet av bland annat hjÀrt-kÀrlsjukdom Àr denna grupp betydelsefull att studera. En regelbunden mÄltids-frekvens och en hÀlsosam kost Àr att föredra för att reducera riskerna för sjukdom, men ocksÄ för att stÀrka hÀlsan.Syftet med detta examensarbete var att kartlÀgga treskiftsarbetarnas kostvanor pÄ Tekniska verken i Linköping AB (publ.) med fokus pÄ mÄltidsfrekvens. Ytterligare ingick i syftet att jÀmföra kostvanorna med kostrekommendationerna och undersöka tillgÀngligheten till mat pÄ arbetsplatsen, och utefter detta ge för-slag pÄ förÀndringar inom koncernen. För att besvara studiens frÄgestÀllningar genomfördes en observation och en enkÀtundersökning.
Produktivitet inom grundlÀggning Utförd med avseende pÄ pÄlning, borrning och KC-pÄlning
Dagens samhÀlle Àr i behov och strÀvar efter att fÄ ner energianvÀndningen. Inte minsti byggsektorn dÀr nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sÀnka vÄrenergiförbrukning och dÄ Àven fÄ ner vÄra energikostnader. Ett sÀtt att reducera dessabÄda faktorer Àr att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att vÀlja en viss typ ventilationssystem Àr dÀremot inte alltid ett enkelt beslutdÄ det finns ett flertal olika principer av system man kan utgÄ ifrÄn för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan anvÀnda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat pÄ de förutsÀttningar som finns dÄ man utformarett ventilationssystem för en förskola.
Hur kan trÀngelskatt reducera köerna i Stockholm under rusningstrafiken? : Och vilka Àr effekterna pÄ detaljhandeln?
Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur trÀngselskatten kan minimera kölÀngder under rusningstrafik i Stockholms innerstad mellan 05.30 och 09.30. KölÀngd definieras hÀr som skillnaden mellan antalet inkommande bilar under en viss tid och antalet bilar som lÀmnar vÀgen under samma tid. Flödet betraktas dels genom bilisters perspektiv, vars intresse Àr att det ska vara sÄ lite trafik som möjligt. Detta Àr mÄlfunktionen, som ska minimeras. Problemet betraktas Àven Stockholms stads intressen, som vill att trafiken ska minskas utan att trÀngselskattintÀkterna reduceras.
VibrationsdÀmpat maskinhus för skjutstativtruck
En skjutstativtruck Àr en truck med hög acceleration och den aktuella modellen kan köras i hastigheter upp till 14 km/h. NÀr trucken framförs pÄ ojÀmna underlag, exempelvis slitna industrigolv, fortplantas vibrationer frÄn underlaget genom chassit till maskinhuset. Dessa vibrationer orsakar spÀnningsökningar och slitage pÄ delarna i maskinhuset och pÄverkar föraren negativt. För att förbÀttra miljön för föraren och truckens komponenter ska möjligheten till ett vibrationsdÀmpat maskinhus undersökas och ett koncept pÄ en möjlig lösning genereras. För att validera att lösningen reducerar vibrationerna som fortplantas frÄn chassit till maskinhuset konstrueras en förenklad prototyp.Projektet har delats upp i olika konceptfaser med enskilda mÄl.
BangÄrdsviaduktens inverkan pÄ Göteborg En studie av trafiklösningarnas pÄverkan pÄ stadskÀrnan
Dagens samhÀlle Àr i behov och strÀvar efter att fÄ ner energianvÀndningen. Inte minsti byggsektorn dÀr nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sÀnka vÄrenergiförbrukning och dÄ Àven fÄ ner vÄra energikostnader. Ett sÀtt att reducera dessabÄda faktorer Àr att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att vÀlja en viss typ ventilationssystem Àr dÀremot inte alltid ett enkelt beslutdÄ det finns ett flertal olika principer av system man kan utgÄ ifrÄn för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan anvÀnda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat pÄ de förutsÀttningar som finns dÄ man utformarett ventilationssystem för en förskola.
Informationsöverföring mellan kalkylavdelning och produktion i byggprocessen En studie utförd pÄ AF Bygg Göteborg AB
Dagens samhÀlle Àr i behov och strÀvar efter att fÄ ner energianvÀndningen. Inte minsti byggsektorn dÀr nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sÀnka vÄrenergiförbrukning och dÄ Àven fÄ ner vÄra energikostnader. Ett sÀtt att reducera dessabÄda faktorer Àr att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att vÀlja en viss typ ventilationssystem Àr dÀremot inte alltid ett enkelt beslutdÄ det finns ett flertal olika principer av system man kan utgÄ ifrÄn för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan anvÀnda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat pÄ de förutsÀttningar som finns dÄ man utformarett ventilationssystem för en förskola.
Upplysningar om finansiella risker -En fallstudie av Sandvik och AB Volvo
Bakgrund: Alltmer integrerade ekonomier har gett upphov till nya behov sÄsom ettinternationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gÀller sedan 2005 för noterade bolagIASB:s system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bl.a. vilken information som ska lÀmnasom finansiella risker och dÀr IFRS 7 blev obligatorisk 2007. Bolag Àr i flera avseendenexponerade mot finansiella risker t.ex.
Riskkapitalbolag-Carried interest Ăr beskattningen en obstruktion för standarden IAS 18?
Bakgrund: Ăr den att en problemdiskussion har förts om sjĂ€lva beskattningen för vissadelĂ€gare som investerare i riskkapitalfonder det vill sĂ€ga den om en carried interest.Skatteverket har specialgranskat sedan Ă„r 2007 de riskkapitalfonder som har nĂ„gonanknytning till Sverige. Skatteverket har inriktat sig för sin granskning pĂ„ hur den specifikadel av sjĂ€lva vinstdelningen som uppstĂ„r vid avyttring av ett portföljbolag skall beskattas,t.ex. Nordic Capital. Det vill sĂ€ga till vilket inkomstslag skall man klassificera carried interesti. AvvĂ€gningen kommer att ske för carried interest mellan inkomstslagen inkomst av tjĂ€nsteller en inkomst av kapital.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att utvĂ€rdera huruvida redovisningsstandarden IAS 18pĂ„verkas av den gĂ€llande skatterĂ€tten.