Traditionell mÀtteknik innebÀr att instrument monteras i rör eller pÄ andra sÀtt förs in i processen. Detta kan vara problematiskt vid svÄrhanterliga processfluider och i vissa fall ge missvisande analysresultat. Tekniken Aktiv Akustisk Spektroskopi, som bygger pÄ att mÀta en utsÀnd ljudsignals dÀmpning genom processfluider, kan dock kringgÄ detta. MÀtinstrumentet med denna teknik kallas för Acospector och marknadsförs av företaget Acosense. Instrumentet Àr helt beröringsfritt och kan installeras och underhÄllas utan processtopp.

Inom tillverkande företag existerar en mÀngd informationsflöden som möjliggör produktion. Utan dessa vitala flöden uppstÄr störningar som kostar tid och pengar. Inom produktionen Àr information ytterst viktig dÄ den möjliggör för styrning och planering. Detta projekt undersöker behov av och krav pÄ produktionsstyrningsstöd vid Volvo Aero Corporation (VAC). Genom intervjuer av medarbetare genomförs en kartlÀggning av behov och krav.

I bygg- och anlÀggningsprojekt Àr ofta mÄnga aktörer samlade pÄ ett unikt sÀtt och alla har sin uppgift och sitt företags synsÀtt. För att kunna sköta samordningen av de olika arbetena krÀvs en vÀl gjord planering, grundad pÄ kunnande och erfarenhet. För att genomföra en organiserad tidsamordning pÄ ett effektivt sÀtt krÀvs kommunikation och rÀtt verktyg. Skanska har verktygen men kommunikationen Àr nÄgot som de kan förbÀttra. Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram och skapa tankegÄngar bland de anstÀllda om hur informationsflödena kan förbÀttras och sÄ Àven samarbetet mellan de olika aktörerna pÄ arbetsplatsen.

Lagen om offentlig upphandling reglerar sedan 1994 hur upphandlingar i offentliga sammanhang ska genomföras. Syftet med lagen Àr att konkurrensutsÀtta marknader och förhindra att skattemedel anvÀnds pÄ ett otillbörligt sÀtt. En konsekvens av lagen Àr att offentligt upphandlande myndigheter tenderar att lÀgga stor vikt vid priset och kostnader istÀllet för att vÀga in faktorer som till exempel kvalitet. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka hur olika delar i upphandlingsprocessen pÄverkar kvaliteten pÄ de tjÀnster som upphandlas. Undersökningen har genomförts som en fallstudie av en kommunal förvaltning i Sverige.

PĂ„ senare tid har man börjat satsa pĂ„ utvecklingen av ett konkurrenskraftigt pelar-balksystem i limtrĂ€ för bostadshus i flera vĂ„ningar. Konkurrenskraftiga stomsystem med massiva trĂ€vĂ€ggar finns redan, men Ă€ven dessa har utvecklingspotential. Ett omrĂ„de som behöver studeras Ă€r stabilisering mot horisontella krafter, framförallt vid pelar-balkstomme med stabiliserande diagonaler. Just nu Ă€r hus 4 och 5 i Inre hamnen i Sundsvall i projekteringsstadiet. De Ă€r tvĂ„ likadana 5Âœ-plans trĂ€hus.

Enrons kollaps Är 2001 aktualiserade frÄgan om revisorns oberoende. Ett Àmne som till stor del utgör sjÀlva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men Àven svenska, regelverk. Dessa reglementen Äsyftar att sÀkerstÀlla revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari Är 2002.

Lean Production Àr ett sÀtt att möta efterfrÄgan som krÀver flexibilitet, korta ledtider och kundorderstyrning. Detta i sin tur bygger pÄ en rad olika arbetssÀtt som syftar till att jobba pÄ det för tillfÀllet bÀsta kÀnda sÀttet. För att uppnÄ detta har instruktioner en viktig funktion för att tydliggöra en standard som förbÀttrar kvalitet, effektivitet, sÀkerhet och ergonomi. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur instruktioner ska utformas för att uppnÄ ett standardiserat arbetssÀtt. Vi har anvÀnt oss av litteraturstudier, intervjuer och fallstudier.

BakgrundVarje dag överförs stora mÀngder viktig information mellan vÄrdpersonal inom hÀlso- och sjukvÄrden, bland annat i form av överrapportering. Skiftbytesrapporten Àr en del utav det stÀndiga informationsflödet och sker normalt sett mellan sjuksköterskor tre gÄnger dagligen. NÀr information ska förmedlas frÄn en sjuksköterska till en annan Àr det oerhört viktigt att ingenting av relevans gÄr förlorat. Den huvudsakliga orsaken till att vÄrdskador uppstÄr Àr bristande kommunikation och informationsöverföring. Idag finns det ett flertal olika kommunikationsmodeller vars syfte Àr att skapa struktur för den information som förmedlas.

Revisionsplikten omfattar mÄnga företag i Sverige. GrÀnsen för vilka som omfattas gÄr nÀr företaget uppfyller tvÄ av tre grÀnsvÀrden i de senaste tvÄ Ärens redovisningar; Fler Àn tre anstÀllda i medeltal, mer Àn tre miljoner i nettoomsÀttning eller mer Àn 1,5 miljoner i balansomslutning. Företag som inte omfattas kan sjÀlva vÀlja om de vill ha revision. Det finns argument som talar för att revisionsplikten utgör en ekonomisk och administrativ börda för smÄ företag, och att nyttan knappast överstiger kostnaden. Flera lÀnder i Europa har valt att avskaffa revisionen för de flesta mindre företag genom att höja grÀnsvÀrdena, och det Àr troligt att Sverige följer samma trend.Revisorn Àr skyldig enligt lagen att lÀmna tips och rÄd i samband med revisionen som kan leda till en bÀttre redovisning och effektivare rutiner inom företaget, sÄ att felaktigheter undviks i framtiden.

Tidig kastration, i detta arbete definierat som kastration före leverans, Àr ei skrivande stund ett mycket omdebatterat Àmne. Trots rÄdande rekommendation om kastration frÄn sex mÄnaders Älder förekommer en ökande efterfrÄgan om tidig kastration bland uppfödare. Syftet med den genomförda studien var att identifiera bakomliggande orsaker bland svenska uppfödare till denna önskan. Arbetet syftar fortsatt till att, utifrÄn vid studien inkomna svar, identifiera potentiella risker tidig kastration kan medföra pÄ avelsmaterialet samt faststÀlla om eventuella djurskyddsmÀssiga fördelar vid tidig kastration kan underlÀtta djurskyddsorganisationernas arbete. Material till studien insamlades via enkÀter som sÀndes ut till uppfödare, katthem och veterinÀrer.

Den första januari 2005 började International Accounting Standard Boards rekommendationer om IFRS 2 - aktierelaterade ersÀttningar att tillÀmpas av svenska börsnoterade företag, vilket innebar att företagen blev tvungna att kostnadsföra utstÀllda optionsprogram till sina anstÀllda. Före införandet fanns det ingen rekommendation för svenska företag om hur redovisningen av dessa incitament skulle kostnadsföras. I samband med införandet av standarden funderades det dÀrför kring hur resultatet för berörda företag skulle pÄverkas av att en kostnad för optionsprogrammen belastade resultatet.Syftet med uppsatsen Àr att visa i vilken utstrÀckning som kostnadsföringen av optionsprogram har pÄverkat börsnoterade företags resultat i och med IFRS 2 införande. Vi vill visa detta genom att frÀmst studera hur nyckeltalen vinsten per aktie och rÀntabiliteten pÄ totalt kapital har berörts av införandet av standarden om aktierelaterade ersÀttningar. Vidare har vi Àven stÀllt kostnaden i relation till Ärets resultat och omsÀttning för att belysa storleken pÄ kostnaden.

Studiens syfte har varit att utifrÄn fyra teman om: vÄld, relationen; vÄldet och barnen, iden om den gode fadern och framtiden söka djupare förstÄelse kring hur fyra vÄldsutövande fÀder ser pÄ sitt förÀldraskap samt hur de talar kring relationen till sina barn. Jag avsÄg Àven söka förstÄelse kring vad fÀderna ansÄg som viktigt i relationen till sina barn och hur de efter vÄldshandlingar i hemmet resonerar kring Äteruppbyggnad av relation till sina barn. Jag utgick frÄn nedanstÄende frÄgestÀllningar:1. Hur talar fÀderna kring sitt vÄld?2. Hur ser relationen mellan fÀderna och barnen ut och hur tror de att barnen pÄverkas av vÄldet?3. Vilken förestÀllning har fÀderna om ett gott förÀldraskap i relation till sin egen roll som pappa?4. Hur arbetar fÀderna idag pÄ relationen till sina barn? Mot bakgrund av studiens syfte och frÄgestÀllning valde jag att arbeta utifrÄn en kvalitativ ansats dÀr jag i studien utgÄtt frÄn fyra respondenters livsvÀrld. I studien utgick jag frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ jag Àmnade söka förstÄelse kring hur fyra vÄldsutövande fÀder talar om sina barn och deras relation.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att utifrÄn ett idéanalytiskt perspektiv undersöka hur alkoholens positiva hÀlsoeffekter framstÀlls av lÀkare och i kvÀllspress. Detta har skett med hjÀlp av en textundersökning, dÀr vÀrderingar och förestÀllningar bearbetats utifrÄn en aktörscentrerad analys, som fÄtt sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Hur framtrÀder aktörernas syn pÄ alkoholens nyttighet för hÀlsan?? Hur framtrÀder aktörernas syn pÄ grÀnsen mellan skadlig och mÄttlig mÀngd alkohol?? Vilka skillnader och likheter förekommer hos aktörerna?MetodVÄr metod bestod av en textundersökning, dÀr insamlad empiri bestÄr av 12 tidningsartiklar ur Expressen och tre intervjuer. Intervjupersonerna bestÄr av tvÄ allmÀnlÀkare och en alkohollÀkare. Metoden bygger pÄ idéanalys och resultaten frÄn intervjuer och vÄra utvalda artiklar har bearbetats med hjÀlp av ett eget utformat analysschema.ResultatArtiklarnas definition pÄ mÄttlig mÀngd alkohol strÀcker sig mellan allt frÄn ett till fyra glas om dagen.

Detta examensarbete utfördes vid Uppsala universitet i samarbete med Scania CV AB. Scania Commercial Vehicle Aktiebolag, Scania CV AB, Àr en tillverkare av tunga lastbilar, bussar samt industri- och marinmotorer. PÄ Scania transmission i SödertÀlje finns ett av företagets största och dyraste verktyg. I dragbrotschningsprocesser anvÀnds dragbrotschverktyg som per styck kostar allt frÄn 50 000kr och upp till strax över 1 miljon kronor beroende pÄ storlek och utformning.Uppdragets syfte Àr att kartlÀgga faktorer som styr ett dragbrotschverktygs livslÀngd och undersöka alternativ som bidrar till att sÀnka dragbrotschningsprocessens kostnad per producerad artikel. MÄl Àr att göra en beskrivning av nuvarande system och processer samt kartlÀgga vilka faktorer som styr dragbrotschverktygens livslÀngd.

Uttaget av biomassa har ökat i det svenska skogsbruket. Energi frÄn biomassa Àr en viktig del i att Sverige nu uppnÄtt EUŽs miljömÄl om att minst 50 % av vÄr energiförbrukning skall komma frÄn förnyelsebara kÀllor. I och med en ökad förbrÀnning av biobrÀnslen bildas ocksÄ mer vedaska som idag till största del deponeras. Aska Àr starkt basverkande och innehÄller alla de mineralnÀringsÀmnen, förutom kvÀve, som trÀden under sin tillvÀxt tagit upp. Ett ökat biomassauttag och ett intensivare skogsbruk ger en ökad naturlig försurning, och en ökad bortförsel av mineralnÀringsÀmnen.