Operationsavdelningen pÄ Hallands sjukhus Varberg har genomfört ett förbÀttringsprojekt för att se hur flödet med att ge lokalbedövning (blockad) inför operation kan optimeras. Projektets mÄl var att spara tid pÄ operationssalen genom snabbare byten, förbÀttra miljön för patienter och personal och samtidigt sÀkerstÀlla fortsatt god patientsÀkerhet och gott bemötande.Jag har valt att göra en fallstudie av projektet för att se hur förbÀttringsarbetet fungerat och hur gruppens förstÄelse utvecklats. Jag har gjort en deskriptiv undersökning och utgÄtt frÄn ett kvalitativt angreppssÀtt. Informationen har samlats in genom deltagande observationer av gruppens arbete och utvÀrdering av dokumentation.Som lösningsmetod har jag utgÄtt frÄn PDSA-hjulet, (Plan, Do, Study, Act) och tillÀmpat ett antal olika förbÀttringsverktyg för att analysera och beskriva verksamheten.I projektplaneringen har jag anvÀnt Tonnquists projektmodell. Resultatet har utvÀrderats genom tidmÀtningar, en loggbok som förts under testperioden och en enkÀt för att samla in medarbetarnas synpunkter.

Redovisningsrekommendationer har stort fokus i dagslÀget och sedan Är 2005 ska alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen redovisa i enlighet med IAS/IFRS. Införandet av nya rekommendationer har dock visat sig vara problematiskt vissa gÄnger och rekommendationen om inkomstskatter Àr inte ett undantag. SÀrskilt uppskjutna skattefordringar har visat sig vara svÄrt att greppa, dÄ dessa endast ska redovisas om företag kan visa pÄ att de i framtiden kommer att gÄ med vinst. Uppskjutna skattefordringar i samband med underskottsavdrag innebÀr starkare krav pÄ Ärsredovisningens utformning och det har i olika debatter framkommit att företag mÄnga gÄnger inte uppfyller kraven som stÀllts kring motiveringar av upptagandet av denna tillgÄng. Detta problem som finns kring redovisningen av uppskjutna skattefordringar leder oss till vÄr problemformulering som lyder:Vilken effekt har 2001 Ärs rekommendation om uppskjutna skattefordringar haft pÄ redovisningen i börsnoterade mindre företag?Huvudsyftet med denna studie Àr att kartlÀgga förekomsten samt förÀndringar i motiveringar av uppskjutna skattefordringar i redovisningen vid införandet av den nya rekommendationen.

Bakgrund: Föreskriften den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) började Är 2005 gÀlla för svenska börsnoterade bolag med förutsÀttningen ?följ eller förklara?. Syftet med Koden Àr att se till att bolagen styrs pÄ ett sÄdant sÀtt att de uppfyller Àgarnas krav pÄ avkastning pÄ det investerade kapitalet, god bolagsstyrning. I Koden föreskrivs bland annat att styrelsens sammansÀttning ska prÀglas av mÄngsidighet, bredd och att jÀmn könsfördelning ska efterstrÀvas. Undersökningar som gjorts om styrelsesammansÀttningar innan Kodens införande visar att den viktigaste faktorn vid nominering av styrelseledamöter Àr att personen har VD-erfarenhet.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva ett tillvÀgagÄngssÀtt för att hantera den alltmer utbredda sjukdomen kastanjeblödarsjuka. Kastanjeblödarsjuka Àr en relativt ny sjukdom som drabbar hÀstkastanjer, Aesculus hippocastanum. Den upptÀcktes i Holland sÄ sent som Är 2002 och nyligen har Àven Sverige drabbats. Sjukdomen orsakas av bakterien Pseudomonas syringae pv. aesculi. I mÄnga europeiska parker och alléer har blödande hÀstkastanjer blivit ett stort problem men Àven platser i vÄrt nÀromrÄde har drabbats, som t.ex.

Bakgrunden till projektet Àr ett examensarbete initierat av Metso Dynapac. Företaget tillverkar maskiner för utlÀggning och packning av belÀggnings- och fyllnadsmaterial, t.ex. vid asfaltering. En av de maskiner som företaget tillverkar Àr en markvibrator, vilken har problem med buller. En ingÄende komponent i maskinen bestÄr av en kuggvÀxel.

År 2011 asfalterade Falu Återvinning 5 500 m2 för att anvĂ€ndas till rötslamkompostering. I samband med detta gav LĂ€nsstyrelsen i Dalarnas LĂ€n ett utredningsvillkor. Utredningsvillkoret gĂ„r ut pĂ„ att Falu Återvinning ska undersöka vad det förorenade dagvattnet innehĂ„ller och i vilka mĂ€ngder, hur stora dagvattenflödena Ă€r, vilken pĂ„verkan pĂ„ omgivningen dagvattnet har samt att förslag ges till lĂ€mpligt omhĂ€ndertagande av dagvatten. I dagslĂ€get gĂ„r majoriteten av dagvattnet till en lakvattendamm och resterande gĂ„r till StĂ„ngtjĂ€rnsbĂ€cken, ett vattendrag som Ă€r fiskförande.Denna rapport ska fungera som underlag till en framtida utökning av Egenkontrollprogrammet för Vatten pĂ„ Falu Återvinning med avseende pĂ„ dagvatten. Egenkontroll innebĂ€r att verksamheter som kan medföra olĂ€genheter för mĂ€nniskors och miljöns hĂ€lsa Ă€r skyldiga att kontrollera verksamhetens pĂ„verkan.Syftet med examensarbetet var att planera och genomföra provtagning samt utvĂ€rdera analysresultat av dagvatten pĂ„ Falu Återvinning.

Enrons kollaps Är 2001 aktualiserade frÄgan om revisorns oberoende. Ett Àmne som till stor del utgör sjÀlva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men Àven svenska, regelverk. Dessa reglementen Äsyftar att sÀkerstÀlla revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari Är 2002.

Varken förr eller senare har kökstrĂ€dgĂ„rdsodlingen stĂ„tt pĂ„ en sĂ„dan hög nivĂ„ som under den victorianska tiden ? vare sig i Sverige eller i Storbritannien! Examensarbetet syftar till att plocka fram numera kanske bortglömda arbetsmetoder för köksvĂ€xt- och fruktodling frĂ„n tiden kring förra sekelskiftet samt vissa vĂ€xter som fortfarande kan vara av intresse idag. En viktig frĂ„ga Ă€r om dessa metoder och vĂ€xter kan tillföra nĂ„got nĂ€r vi nu försöker skapa ett ekologiskt hĂ„llbart samhĂ€lle.   PĂ„ det lilla Årups slott i nordöstra SkĂ„ne fanns en gĂ„ng en numera försvunnen kökstrĂ€dgĂ„rd. Författaren till detta examensarbete försökte först utan framgĂ„ng hitta historien bak denna specifika trĂ€dgĂ„rd. IstĂ€llet har fĂ€ltstudier, samtal och litteraturjĂ€mförelser mellan svenska och engelska trĂ€dgĂ„rdshandböcker fĂ„tt ge en allmĂ€n bild av dĂ„tida arbetsmetoder i kökstrĂ€dgĂ„rden.

Detta examensarbete Àr en undersökning av hur mÄnga liggbÄs som finns i olika skötselsystem för robotmjölkning med dels fri kotrafik och dels olika former av styrd kotrafik. Undersökningen föreslogs av VÀxa Sverige och Àr en enkÀt som skickades ut till 70 lantbrukare. AnvÀndbara svar till undersökningen lÀmnades av 44 av lantbrukare. I undersökningen har vi valt att redovisa resultaten i 5 olika kategorier, Milk first, Feed first, FrigÄende kotrafik, Flerboxsystem och Ekologiska. Det finns idag inga rekommendationer för antalet liggbÄs per mjölkningsrobot baserade pÄ praktisk erfarenhet, för lantbrukare som ska bygga nytt stall. De enda riktlinjer som finns Àr robotföretagens teorier och Sveriges djurskyddlag som krÀver minst ett liggbÄs per ko. I studien framkom att det var en stor variation i antal liggbÄs per robot och Àven i önskade antalet liggbÄs per robot. Faktorer som pÄverkade antalet liggbÄs var kornas medelavkastning, aktuellt system för kotrafik och hur lantbrukarna vande in kvigorna och sinkor till roboten innan kalvning.

Bakgrunden till projektet Àr ett examensarbete initierat av Metso Dynapac. Företaget tillverkar maskiner för utlÀggning och packning av belÀggnings- och fyllnadsmaterial, t.ex. vid asfaltering. En av de maskiner som företaget tillverkar Àr en markvibrator, vilken har problem med buller. En ingÄende komponent i maskinen bestÄr av en kuggvÀxel. KuggvÀxeln bedöms av företaget vara en av kÀllorna till buller, vilket faststÀllts genom mÀtningar. Pga.

Syftet med detta arbete var att göra en undersökning frÄn lÀrares perspektiv pÄ konflikter pÄ gymnasiet. För att kunna dra ytterligare slutsatser söktes efter aktuell forskning inom omrÄdet för att kunna stÀlla det i jÀmförelse med studien. Studien Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr tvÄ kvinnliga samt tvÄ manliga lÀrare intervjuades. De deltagande har arbetat som lÀrare i minst fem Är och de Àr verksamma inom tvÄ olika skolformer, ett friskolegymnasium samt ett kommunalt gymnasium i en mellanstor svensk stad. Studien samt tidigare forskning visar bÄda att det finns ett flertal olika faktorer som kan pÄverka utvecklingen av en konflikt mellan lÀrare och elev. Brist pÄ kommunikation dÄ lÀrare och elever kan missförstÄ varandra Àr en orsak.

I Bjuv tvÄ mil öster om Helsingborg ligger Svenska Nestlés huvudkontor. HÀr finns treolika Nestléfabriker, Grönsaksfabriken, FÀrdigmatfabriken och Kolonialfabriken. 1Grönsaksfabriken produceras Ärligen ca 39 000 ton grönsaker, varav Àrterna upptar ca26 000 ton.Den befintliga statistiken över utbytet vid förÀdlingen av Àrter baseras pÄ tre uppgifter:? Hur mycket smutsiga Àrter som levereras till företaget.? Andelen avfall som rensas bort i processens första steg, rensning.? Hur mycket Àrter som erhÄlls efter förÀdlingen.För att kunna genomföra förbÀttringar vid ÀrtförÀdlingen krÀvs kunskap om var i processen förluster av Àrter uppstÄr samt omfattningen av dessa. Det Àr dÀrför av stor vikt att de befintliga uppgifterna Àr korrekta.

For att brytning under jord ska vara mojlig maste stora mangder frisk luft pressasned till brytningsnivan, vilket gors fran olika gruvventilationsstationer. For att undvikanedisning i schakten varms tilluften upp till 1. innan luften transporteras nedi berget. Idag sker denna uppvarmning av varmebatterier som nyttjar spillvarmefran kulsinterverken. Finns ett extra varmebehov spetseldas det med olja.Franluften ar fuktig och varm.

Stora delar av Nord-Norge prÀglas av bergslandskap. DÄ vÀgar byggs i denna landsdel blir det naturligt med ett stort antal bergslÀnter. Krav pÄ utformningen och metoderna har varit varierande. Förr i tiden var sjÀlva vÀgen det viktigaste, och hÀnsyn till utformning och förstÀrkning av slÀnterna lades det lite vikt pÄ. Huvudregeln var att slÀnterna skrotades under anlÀggningstiden samt bultar och nÀt anvÀndes sporadiskt.

Stora delar av Nord-Norge prÀglas av bergslandskap. DÄ vÀgar byggs i denna landsdel blir det naturligt med ett stort antal bergslÀnter. Krav pÄ utformningen och metoderna har varit varierande. Förr i tiden var sjÀlva vÀgen det viktigaste, och hÀnsyn till utformning och förstÀrkning av slÀnterna lades det lite vikt pÄ. Huvudregeln var att slÀnterna skrotades under anlÀggningstiden samt bultar och nÀt anvÀndes sporadiskt.