Idag finns det en stor mÀngd information rörande konstruktionen av en krypgrund. Problemet Àr dock att en del information börjar bli förÄldrad eller saknar en sammanfattning av konkreta konstruktionsval. För att förtydliga detta agerar denna rapport som en jÀmförelse och sammanstÀllning av informationen för att kunna ge konkreta exempel pÄ lösningar. Uppsatsen huvudfrÄga Àr: Hur kan de olika ventilerade krypgrunderna konstrueras för att minska risken för fuktskador? Som metod för sammanstÀllning av rapporten har vi valt att göra en litteraturstudie.

Bakgrund: Noterade bolag i Sverige skall, enligt ett EU-fördrag implementera IASB:s redovisningsrekommendationer i koncernredovisningen frÄn och med den 1 januari 2005. Dessa rekommendationer lÀgger stor vikt vid verkliga vÀrden och liknar pÄ sÄ sÀtt den anglosaxiska traditionen. Sverige har tidigare anammat den kontinentala traditionen som Àr prÀglad av försiktighet och en stor koppling mellan redovisning och beskattning. För redovisning av förvaltningsfastigheter gÀller numera rekommendationen IAS 40, som innebÀr att bolagen har möjlighet att vÀrdera förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde istÀllet för anskaffningsvÀrde. Denna rekommendation har pÄverkat fastighetsbolagens redovisning i stor utstrÀckning och en rad problem har uppstÄtt.

Syftet kan beskrivas med följande frÄga: Hur skall mötet mellan en elev med diabetes och skolan genomföras, enligt förÀldrar och lÀrare för att mötet skall bli sÄ optimalt som möjligt för alla inblandade parter? Teori: Pedagogik som behandlar samarbetet mellan hem och skola har anvÀnts. Medicinska studier som beskriver diabetes samt de fysiska, mentala och sociala konsekvenserna av diabetes har ocksÄ utnyttjats. Metod: En kvalitativ ansats och informationsinsamling i form av djupintervjuer har genomförts. Fem förÀldrar och fyra lÀrare till barn med diabetes intervjuades.

För att svenska företag ska kunna konkurrera med företag som har produktion i lÄgkostnadslÀnder mÄste företagen bedriva en effektivare produktion.Syftet med totalt produktivt underhÄll (TPU) Àr att öka företagets lönsamhet genom att höja produktiviteten. TPU Àr ett arbetssÀtt dÀr alla medarbetare ska engageras för att minimera störningar och haverier sÄ att utrustningseffektiviteten kan höjas.Syftet med rapporten Àr att utvÀrdera implementeringen av TPU pÄ ABB Cewe-Control i Nyköping och ge rekommendationer för den fortsatta implementeringen. Som grund för analys och slutsats har en fallstudie pÄ ett pilotavsnitt genomförts. Fallstudien byggs upp till största delen av kvalitativ data i form av deltagande observationer, enkÀter och intervjuer.Ledningens engagemang Àr den mest centrala faktorn i implementeringen av TPU. Produktionsledningen pÄ ABB Cewe-Control mÄste tydligare visa engagemanget i aktiva handlingar för att en förÀndring ska kunna ske.

Utvecklingen inom redovisningsomrÄdet har gÄtt i mycket rask takt. Den svenskalagstiftningen har anpassats till EG-rÀtten och gjort redovisningen onödigt svÄr ochkomplicerad för onoterade svenska företag. PÄ grund av detta har bokföringsnÀmndenidag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende pÄstorlek. Dessa kategorier benÀmns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats ÀrbegrÀnsad till att enbart behandla K3.BokföringsnÀmnden har Àn sÄ lÀnge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.Informationen i utkastet Àr sÄ pass tunn att syftet med uppsatsen Àr att försöka ta redapÄ hur det nya regelverket bör utformas, sÄ att det gynnar sÄ mÄnga företag sommöjligt inom denna kategori.

Bakgrund: Strategiarbetet i en organisation handlar om hur man ska nÄ uppsatta mÄl och för att lyckas med detta finns det flera olika styrmedel. Ett av de viktigaste styrmedlen Àr belöningssystem och dess frÀmsta syfte Àr verksamhetsstyrning, motivera till önskvÀrda prestationer samt rekrytera och behÄlla medarbetare. DÄ ett tjÀnsteföretags frÀmsta tillgÄng Àr personalen fann vi ett intresse i att studera sambandet mellan företags mÄl, strategi och belöningssystem i tvÄ försÀkringbolag inom tjÀnstebranschen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara hur utformningen av belöningssystemet matchar företagets mÄl och strategi samt vilka svÄrigheter det finns i detta arbete. I de fall vi anser matchningen vara svag kommer vi Àven bidra med rekommendationer och förbÀttringsförslag till hur systemen kan kopplas bÀttre.Metod: Denna uppsats Àr en flerfallsstudie pÄ företagen LÀnsförsÀkring Kronoberg och Folksam AB vilka Àr verksamma inom försÀkringsbranschen. Vi har genomfört tvÄ semi-strukturerade intervjuer med tvÄ olika personer pÄ respektive företag.

Att vara fysiskt aktiv som ung minskar risken för flera sjukdomar, dÀrför bör rekommendationer för fysisk aktivitet följas. Skolidrott och organiserad idrott Àr tvÄ pÄverkansfaktorer för fysisk aktivitet. Den fysiska aktivitetsnivÄn minskar över tid och dÀrför Àr sjukgymnasternas arbete att frÀmja fysisk aktivitet hos ungdomar viktigt. I denna studie undersöks i vilken Älder den fysiska aktiviteten minskar för att veta nÀr interventioner bör sÀttas in. Syftet med studien var att undersöka nuvarande mÀngd av fysisk aktivitet och dess pÄverkansfaktorer samt eventuella förÀndringar frÄn mellanstadiet till gymnasiet hos elever i tredje Äret pÄ gymnasiet.

Den hÀr uppsatsen behandlar riskuppfattning och riskkommunikation bland anstÀllda pÄ lÀnsstyrelsen i Blekinge. Syftet med uppsatsen, som Àr ett uppdrag frÄn lÀnsstyrelsen i Blekinge, Àr att se vilka risker de anstÀllda jag intervjuat ser i samhÀllet samt hur de söker information om risker och var de vÀnder sig för information. Tolv kvalitativa intervjuer har gjorts för att besvara syftet, varav fyra av intervjuerna har varit med anstÀllda med ansvaret som TjÀnsteman i Beredskap, TiB, under en krissituation. En jÀmförelse av TiB:arna och de övriga intervjuade har dÀrför kunnat göras. Resultatet visar pÄ att intervjupersonerna kÀnner att de lever i ett tryggt samhÀlle och dÀrmed inte kÀnner ett behov av att söka information kring risker i samhÀllet.

ProblemstÀllningar och syfte:Förevarande utredning bedrevs utifrÄn problemstÀllningar kring skyldigheten att upprÀtta prospekt, dess innehÄll, ansvar för dÀri lÀmnad information samt utvecklingen inom nÀmnda omrÄden. Syftet som följde dÀrav var att bena upp och beskriva svenska aktiebolags skyldighet att i vissa situationer upprÀtta prospekt samt utreda utvecklingen av prospekt över det senaste kvartsseklet (1976-2002). Vidare syftade uppsatsen till att diskutera förkomsten av samband och kopplingar mellan Ä ena sidan regler och ansvarsprinciper och Ä andra sidan prospekten i praktiken. Metod:Metoden som valdes var av kvalitativ karaktÀr, vilken satte fokus pÄ sammanhang och strukturer. Metoden rÀttfÀrdigades av det behov av flexibilitet som förelÄg.

Uppsatsen behandlar Afrikanska Unionen (AU) och dess arbete för bevarandet av mĂ€nskliga rĂ€ttigheter i konflikter, ett arbete som AU till största del misslyckats med. Darfur i Sudan Ă€r det konfliktomrĂ„de som huvudsakligen tas upp. År 2002 övergick Organization of African Unity (OAU) till AU och dĂ€rmed blev fokuseringen pĂ„ mĂ€nskliga rĂ€ttigheter större. I sitt arbete med mĂ€nskliga rĂ€ttigheter utgĂ„r AU frĂ„n African Charter on Human and Peoples? Rights (ACHPR) och Kommissionen (African Commission on Human and Peoples? Rights) Ă€r den institution som enligt ACHPR har till uppdrag att verka för de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna.

I examensarbetet framkommer det vilken avgörande roll lÀrare har som samtals- och vÀgledare i kriminalvÄrdens lÀrcentrummodell , trots att majoriteten av dem saknar formella kunskaper i samtals- och/eller vÀgledningsmetodik. Studiens syfte har varit att undersöka förutsÀttningarna för samtalen. Detta har skett genom att ta reda pÄ lÀrarnas uppfattningar om samtalen de har med de intagna samt att utreda om det finns nÄgon koppling mellan dessa uppfattningar och lÀrarnas kunskaper i samtals- och/eller vÀgledningsmetodik. I bakgrunden beskrivs kriminalvÄrdens uppdrag och mÄl, samt rekommendationer för hur dessa mÄl ska uppnÄs, varav studier Àr en del i detta. I senare delen av bakgrunden görs en kort redovisning för hur studieavbrott tidigt i livet kan vara en indikator för en kriminell livsstil. Vidare redovisas statistik över intagnas studiebakgrund.

Det finns rekommendationer att, kort efter avslutad trĂ€ning, inta ett kolhydrat- och proteinrikt Ă„terhĂ€mtningsmĂ„l i syfte att Ă„terstĂ€lla kroppens energilager och optimera prestationsförmĂ„gan. Trots att dessa prestationsoptimerande strategier frĂ€mst Ă€r avsedda för individer med mycket hög trĂ€ningsfrekvens har Ă„terhĂ€mtningsmĂ„let anammats av den allmĂ€nna befolkningen vilka potentiellt inte har samma nutritionella behov avseende snabb Ă„terhĂ€mtning. Studier kring Ă„terhĂ€mtningsmĂ„lets inverkan och betydelse för den allmĂ€nna befolkningen med mĂ„ttlig trĂ€ningsfrekvens Ă€r i dagslĂ€get bristfĂ€lliga. Om önskan kring viktminskning och/eller fettreducering finns kan uthĂ„llighetstrĂ€ningens positiva effekter pĂ„ fettoxidationen i teorin pĂ„verkas negativt av ett Ă„terhĂ€mtningsmĂ„l. ÅterhĂ€mtningsmĂ„lets potentiella inverkan pĂ„ fettoxidationen direkt efter uthĂ„llighetstrĂ€ning bör dĂ€rför undersökas nĂ€rmare.

Inledning:Det Àr vÀl fÄ mÀnniskor som har kunnat undgÄ att pÄ nÄgot sÀtt bli indragen i en konflikt. Framförallt gÀller nog detta mÀnniskor som dagligen arbetar i organiserat pÄ arbetsplatser, DÀr ska mÄnga viljor mötas och förenas till en helhet för att nÄ de aktuella organisationernas uppsatta mÄl. Under vÄr utbildning sÄ har det inte getts sÄ stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter Àr. Detta vÀckte vÄrt intresse gÀllande konsultverksamhet inom Àmnet.Syfte:Syftet med denna undersökning Àr att studera hur nÄgra inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med Ätta stycken mÀn och kvinnor som alla jobbar med nÄgon form av konsultverksamhet betrÀffande konflikthantering. Det vi har grundat vÄr studie pÄ Àr fenomenologi.

I Sverige finns möjligheten för staten och företag att expropriera mark frÄn fastighetsÀgare för att utöka eller effektivisera en allmÀnnyttig anlÀggning. En ?allmÀnnyttig anlÀggning? kan till exempel handla om ett företags önskemÄl att anlÀgga teleledningar i syfte att tillgodose eller förbÀttra en teleförbindelse till ett omrÄde. NÀr det gÀller rÀtten för ett företag att dra fram ledningar av olika slag tillÀmpas ledningsrÀttslagen som Àr speciellt utformad för markÄtkomst angÄende anlÀggandet av ledningar. I de flesta lÀnder har staten eller exploatörer möjligheten att ta mark i ansprÄk för att utveckla landets infrastruktur och att gynna allmÀnnyttan.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.